Krillens betydelse för havens ekosystem
Skriven och verifierad av Biokemist Luz Eduviges Thomas-Romero
Krill är en allmän term för 86 olika arter av skaldjur som lever i haven. Idag ska vi tala om krillens betydelse för havens ekosystem.
De är en del av ordningen Euphausiacea och medlemmar i gruppen zooplankton, som livnär sig på fytoplankton.
Det finns tre speciellt välkända arter eftersom de fångas i kommersiellt fiske. De är antarktisk krill, stillahavskrill och nordlig krill. De tillhör arterna Euphausia superba, Euphausia pacifica och Meganyctiphanes novergica.
Vuxen krill tenderar att bli upp till 12 centimeter lång, men även i sina larvstadier utgör de en viktig del av havets zooplankton.
Styrka i antal
En intressant sak om krill är att den är mycket social. I vuxen ålder börjar de bilda massiva grupper, eller stim.
Storleken hos dessa stim variera kraftigt, och forskare har sett grupp på några kvadratmeter upp till 300 kvadratkilometer. Om man inte räknar bakterier är dessa stim den största biomassan på planeten.
Vad är krillens betydelse för havens ekosystem?
Kom ihåg att näringskedjan är en linjär serie kopplingar som börjar med autotrofer. Dessa är organismer som får sin näring från ljus eller kemikalier i omgivningen.
Som exempel är det vad fytoplankton gör med klorofyll och solens strålning.
Kedjan fortsätter tills autotrofer blir en näringskälla för växtätande organismer. Så är fallet med de fytoplankton som krillen äter. Men länkarna i kedjan går givetvis längre.
Dessa växtätare är vad andra större djur äter. Det är då man börjar tala om valar, lejon, björnar och människor
Kedjan slutar med detrivorer , som är organismer som bryter ned organiskt material i sin omgivning. Daggmaskar är ett av de vanligaste exemplen på det.
Denna del av kedjan inkluderar även förmultnande organismer (mikrobiom) som svamp och bakterier.
Alla olika delar av näringskedjan är kopplade till varandra, oavsett hur avlägsna de är. Varje levande varelse förlitar sig på denna kedja och varje del symboliserar en egen trofisk nivå.
Utbredning
Som vi sade tidigare kan krillens biomassa vara den största av alla flercelliga arter på planeten. Detta har lett experter till att säga att krillen är det mest rikliga och framgångsrika djuret på Jorden.
De är exklusivt havslevande och man ser dem i samtliga hav. De kan leva på djup runt 100 meter eller över 300 meter beroende på vilken underart det handlar om.
Deras utbredning har mycket att göra med vattentemperaturerna. Närvaron i specifika områden påverkas även av andra egenheter hos världshaven. Det inkluderar områden med uppvällningar.
Uppvällningar är vad som händer när vatten från havets djup (rikt i mineraler och andra näringsämnen) stiger till ytan.
Krill kan färdas långa sträckor vertikalt, och i många fall håller sig stimmen under ytan på dagen, varpå de går upp till ytan på natten. Många arter kan färdas upp till 200 meter på en enda natt.
Vi vet inte varför de ibland visar sig på ytan under dagen, men experter hoppas att vi kan upptäcka mer information om deras intressanta migrering.
På så sätt kommer vi förstå mer om krillens betydelse för havens ekosystem.
Krillens betydelse för havens ekosystem
Krill innehåller stora mängder spårmineraler, vitamin A, B-gruppvitaminer och essentiella fetter. Krillpasta eller andra derivat är mycket bra för djur och till och med människor.
Men deras vikt är i huvudsak för ekosystemet som helhet. De är mat för allt från valar och sälar till olika typer av fisk, fåglar och människor, även om vi inte förlitar oss alltför mycket på dem.
Det innebär att om något får mängden krill i haven att sjunka så kan det leda till stora effekter för världens marina ekosystem.
En minskning av mängden fytoplankton, som krillen äter, kommer t.ex. leda till en minskning av arterna som äter krill.
Med andra ord kanske de verkar små och obetydliga, men krill är en otroligt viktig del av havens ekosystem.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Knox, G. A. (1984). The key role of krill in the ecosystem of the Southern Ocean with special reference to the Convention on the Conservation of Antarctic Marine Living Resources. Ocean Management, 9(1-2), 113-156.
- Lehette, P. (2012). Biomasa, distribución y metabolismo del zooplancton en aguas de la Península Antártica. UNIVERSIDAD DE LAS PALMAS DE GRAN CANARIA. Programa de doctorado en Oceanografía
- Nogueira, E., Batleb, J. M., Cabala, J., González-Nuevoa, G., Revillaa, R., Álvareza, E., & Buenoa, J. (2008). Accumulation of northern krill (Meganyctiphanes norvegica) in a convergence zone at the Cap Breton Canyon (southern Bay of Biscay). Revista de Investigacion Marina, 3, 225-226.
Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.