Fakta om iberisk varfågel: slaktarfågeln
Idag ska vi dela med oss av lite fakta om iberisk varfågel (Lanius meridionalisi) – en av de märkligaste fåglarna som finns. Fågelns beteende är väldigt unik och ofta missförstått.
Denna fågel tillhör törnskatorna. De har liknande kännetecken, och trots deras smala lemmar har de näbbar som får dem att se ut som vildsinta raptorer.
Detta är logiskt om man tänker efter, eftersom törnskator är små och jagar insekter och andra små ryggradsdjur. Till och med gnagare, ödlor och andra fåglar kan falla offer för dem.
De är dessutom kända som regelrätta bödlar. Undrar du hur de bär sig åt? Läs vidare för att lära dig!
Fakta om iberisk varfågel och dess kännetecken
Varfåglarna tillhör familjen Laniidae och lever i olika delar av Afrika, Asien och Europa. De är arter som förökar sig i Nordamerika, men sällan i Sydamerika.
Precis som namnet antyder kommer den från Iberiska halvön och flyttar inte. Den är vanlig i torra område och öppna omgivningar, såsom Kanarieöarna eller längsmed Medelhavets kontinentalsockel.
Kännetecken
Detta djur är väldigt lätt att känna igen, och om du gillar fågelskådning är den väl värd att hålla utkik efter om du är i regionen. Du kan även spana efter beringvarfågel i Nordamerika eftersom de är ganska lika.
Den iberiska varfågeln är liten, satt och har lång stjärt. Vidare är de lätta att känna igen tack vare deras näbb och svarta “mask” runt ögonen.
Vingarna är svarta med en stor vit fläck. Merparten av kroppen är gråaktig till färgen, vilket för dem lätta att identifiera. De är bara runt 25 cm långa, men vingspannet kan vara runt 30 cm.
Sången från dessa fåglar är kraftfull och något metallisk; den är även ganska varierad eftersom den är bra på att härma andra fåglar.
Beteende
Det mest intressanta med den iberiska varfågeln är dess beteende. Dessa djur spetsar sina byten på taggiga växter och till och med taggtrådsstängsel efter att ha fångat dem.
Tack vare detta kan de sedan slita dem i stycken, vilket är anledningen till att de fått smeknamnet “slaktarfågel”.
Fakta om iberisk varfågel: kost
Denna fågelart förföljer ofta sina byten från höga platser, såsom grenar eller elledningar. Efter det spetsar den som sagt bytet på vassa grenar, hagtorn eller andra taggiga växter.
När det kommer till fortplantning så börjar den i mars i området kring Iberiska halvön, men tidigare i Afrika och på Kanarieöarna.
Fåglarna gör bon i taggiga träd, där de lägger upp till sju prickiga vita ägg, vars kycklingar kläcks två veckor senare.
Det är viktigt att påpeka att även om de inte riskerar utrotning, anses den vara sårbar av International Union for Conservation of Nature’s Red List of Threatened Species.
Habitat
Det finns flera underarter av iberisk varfågel, och de är ganska sällsynta. I Europa vistas de huvudsakliga i södra Frankrike, Portugal och Spanien. De finns även på Kanarieöarna, i Nordafrika och i delar av Asien.
Denna fågel lever huvudsakligen på öppna områden. De ses ofta sitta på ledningar och andra strukturer. Den kan även hittas i buskiga landskap, i gläntor och bland grödor som mandel och oliv.
När det kommer till deras ursprungliga habitat i Spanien så syns de sällan i det kantabrianska flodområdet längre.
Det finns lite mer än 500,000 exemplar i sydvästra Europa, men det verkar som att de gradvis håller på att försvinna.