Australiens utdöda megafauna: fascinerande och skrämmande

Skriven och verifierad av Bioteknolog Alejandro Rodríguez

Senaste uppdateringen: 21 december, 2022

För två miljoner år sedan levde majestätiska varelser i vad som är dagens Australien. Läs vidare för att upptäcka den megafauna som sedan dog ut.

År 1969 gick den fossilsökande fanatikern Rod Wells in i Victoria Cave i södra Australien. Han kunde aldrig föreställa sig att det djupt inne i den låg fossiler av några av de största djuren som funnits på jorden. Välkommen till Australiens megafauna.

Den här artikeln kommer att visa dig några av de mest fascinerande och enorma djuren som levde i Australien under den pleistocena epoken. 

Australiens megafauna: diprotodonten

Diprotodonten, som visas på bilden i början av artikeln, är det största pungdjuret som någonsin har funnits, så vitt vi vet. Det var en växtätare med den ungefärliga storleken av en noshörning. Större exemplar kunde vara runt 3 m höga och väga runt tre ton. Deras närmaste nuvarande släktingar är koalan och wombaten.

Enligt forskarna levde de här djuren på ön Australien för 1,6 miljoner år sedan. De verkar ha levt i hjordar och brukade vistas i skogsområden och på betesmarker, alltid nära floder eller sjöar. De livnärde sig på blad, gräs och vissa buskar.

Deras storlek och brist på rörlighet blev deras död. De var ett lätt byte för en annan medlem i Australiens megafauna – ingen mindre än punglejonet.

Thylacoleo carnifex – en naturlig jägare

Detta obarmhärtiga rovdjur vägde mellan 100 och 160 kilo och var lika stort som en leopard. Utan tvekan gjorde det dem till de största köttätande däggdjuren i området.

Thylacoleo carnifex, eller punglejonet, kunde döda djur som var större än det själv. Dess starka och vassa klor hjälpte det att hålla fast sitt byte.

Ett märkligt faktum om den här medlemmen av Australiens megafauna är dess ursprung. Punglejonets förfäder var växtätare. För att lösa det här problemet kompenserade punglejonet bristen på rovdjurständer med sina vassa klor.

Tilläggsvis utvecklade den knivformade främre kindtänder. Dessa hade, tillsammans med bitkraften i deras käkar, en förödande effekt. Forskarna tror bland annat att dessa skräckinjagande verktyg tillät det att döda sitt byte på enbart en minut.

Procoptodon – jättekängurun

Ytterligare ett av de mest imponerande exemplen på megafauna. Den kortnosade jättekängurun (Procoptodon goliah) var väldigt lik dagens kängurur. Dess ansikte var dock plattare och dess ögon framåtvända.

Med en höjd på över två meter och en vikt på upp till 300 kg kunde dessa pungdjur nå trädens löv och äta av dem. Deras armar hade långa kloliknande fingrar som tillät dem att nå de högsta grenarna.

Trots att de är väldigt lika nutida kängurur finns det vetenskapligt bevis på att dessa djur inte förflyttade sig genom att hoppa. Deras anatomi liknar tvåfotsgångare, såsom människor. De var de sista medlemmarna av megafaunan. De dog ut för 50,000 år sedan.

Varför dog de ut?

Exakt vad som hände med den australiensiska megafaunan förblir oklart än idag. Många studier visar på klimatförändringar som huvudorsaken. Forskare som Tim Flannery skyller det på människans ankomst till den australiensiska kontinenten 50,000 år tillbaka. Jakt och skogsskövling kan ha bidragit till deras försvinnande. Icke desto mindre är den här teorin kontroversiell.

Vad som än orsakade deras utdöende står det klart att det fanns otroliga djur för miljoner år sedan. Tack vare moderna paleontologer och forskning har vi hindrat dessa varelser från att bli bortglömda.