7 utrotningshotade pingvinarter
Skriven och verifierad av Biolog Georgelin Espinoza Medina
Sphenisciformes är utmärkande fåglar som lever på södra halvklotet. Deras vingar har förvandlats till simfötter, så de flyger inte utan är i stället bättre anpassade för att simma vilket de gör utmärkt. Deras simfötter hjälper dem dessutom att röra sig mycket bra i vattnet. Visste du att det finns många olika sorters arter bland dessa djur, och även flera utrotningshotade pingvinarter?
Det finns cirka 19 pingvinarter i världen, och mer än hälften av dem är hotade av olika anledningar. En av de största hoten är klimatförändringar. I dessa rader delar vi med oss av en lista över arter som är utrotningshotade, en kort beskrivning av var och en och orsakerna till deras bevarandestatus. Missa inte det!
Varför är vissa pingvinarter utrotningshotade?
Pingviner lever med flera olika hot för sin överlevnad. Nästan alla arter påverkas av klimatförändringarna. Detta fenomen har en inverkan på flera viktiga aspekter:
- Förändringar i tillgång och förekomst av föda.
- Störningar i populationernas reproduktiva framgångar.
- Förlängning av havsistäcket (som under de senaste årtiondena har minskat).
Detta är dock inte den enda existerande orsaken. Det finns även några andra, av vilka vi kan nämna till exempel följande:
- Föroreningar
- Mänskliga störningar
- Fiske och skörd av havens resurser
- Sjukdomar och introduktion av nya arter
Vilka pingvinarter är utrotningshotade?
Enligt rapporter från Internationella naturvårdsunionen (IUCN) är nio pingvinarter i riskzonen: Fem är klassade som “starkt hotade”, fyra som “sårbara” och två exemplar som “nära hotade”. Låt oss nu lära känna några av dem i följande lista.
1. Sydlig klipphopparpingvin (Eudyptes chrysocome)
Den sydliga klipphopparpingvinen är en robust art som kan bli 5 cm och väga cirka 7,5 kilo. Den har vit undersida, medan de övre delarna är skiffergrå eller blåsvarta.
Den har en ljusgul färgmarkering på pannan, som sträcker sig som en fjäder långs huvudets sidor.
Enligt IUCN:s rapporter har den varit listad som “sårbar” sedan 2008. Detta beror på att dess populationer har minskat under tidigare år, och fortsatt att minska under de senaste decennierna. Hoten är varierande. Följande är en lista över de största:
- Fiske
- Turism
- Sjukdomar
- Markförvaltning
- Oljeutsläpp
- Klimatförändringar (eftersom den är känslig för havets temperaturer, som påverkar reproduktion och födoresurser).
Du kanske också vill läsa: Begravningsplats för pingviner upptäckt på Antarktis
2. Macaronipingvin (Eudyptes chrysolophus)
Macaronipingvinen är en stor art som mäter 70 cm i längd och 5 till 6 kg i kroppsvikt. Den har en svart färg på den övre delen av kroppen och vit på den undre. Därtill har den en röd näbb.
Den har tofsar med följande färger, ovanpå huvudet:
- Svarta
- Gula
- Orange
Den lever i stora kolonier med upp till 2,5 miljoner individer, enligt Animal Diversity Web. Den är en subantarktisk fågel och har listats som “sårbar” av IUCN sedan 2000 på grund av olika hot. Man uppskattar att klimatförändringarna förändrar dess livsmiljö och påverkar dess reproduktion. Den påverkas också av andra faror:
- Fiske
- Sjukdomar
- Föroreningar
3. Snarespingvin (Eudyptes robustus)
Detta är också en av de utrotningshotade medelstora pingvinerna. Den kan nå en genomsnittlig längd på 60 cm. Dess utseende är i likhet med andra Sphenisciformes, med en vit bukregion och en mörk dorsalregion i en blå eller svart ton.
Bland dess egenskaper sticker den gula kammen ovanför ögonen ut. Den har också en rödbrun näbb, med en ljusrosa bas. Detta skiljer den från fordpingvinen (Eudyptes pachyrhynchus).
Dess utbredningsområde är begränsat till en liten grupp subantarktiska öar söder om Nya Zeeland, Snares (därav dess namn). På grund av denna begränsade utbredning har den listats som “sårbar” på IUCN:s röda lista, sedan 1994. Dessutom är de känsliga för följande faktorer:
- Kommersiellt fiske
- Mänskliga aktiviteter
- Oljeutsläpp
- Oceanografiska förändringar
Populationen förblir dock stabil. Det visar en studie publicerad i New Zealand Journal of Ecology där forskarna räknade bon av denna art under flera år (2008, 2010 och 2013).
Du kanske också vill läsa: 109-årig man stickar små tröjor åt pingviner
4. Galápagospingvin (Spheniscus mendiculus)
Galápagospingvinen är en liten pingvin. Faktum är att den är den minsta medlemmen i sitt släkte, med en längd på 53 cm och en vikt på 4 till 9 kg. Större delen av kroppen är svart, med några mindre, vita områden, såsom pannan.
Dess namn hänvisar till dess boendeplats, som är på Galapagosöarna. Denna pingvinart har listats som utrotningshotad sedan 2000 och hotas av flera orsaker:
- Föroreningar
- Störningar orsakade av människor
- Predation av icke-inhemska djur
- Klimatförändringar och El Niño-fenomenet (som orsakar variationer i födotillgången)
5. Humboldtpingvinen (Spheniscus humboldti) en av jordens utrotningshotade pingvinarter
Humboldtpingvinen är en fågel som mäter mellan 55-70 cm. Den lever i områden från Foca Island (Peru) till Guafo Island (Chile). Den har en svartgrå färg på baksidan och vit på framsidan.
Den har också ett mörkt huvud, med en vitaktig kant från ögonen till hakan. Ett utmärkande drag hos denna pingvin är ett svart band på bröstet, som löper från flankerna till låret. Basen på näbben är ljusrosa.
På IUCN:s rödlista är den klassad som “sårbar”, sedan 2000. Klimatförändringar och El Niño-fenomenet minskar tillgången på föda, vilket påverkar dess överlevnad. Detta är dock inte de enda orsakerna: Hantverksmässigt och industriellt fiske spelar också en roll.
Dessutom stör översvämningar och mänsklig närvaro deras reproduktion. Turister har en negativ inverkan på bona, genom att de trampar ner dem och innebär allmänna störningar, liksom fiskare och guanosamlare. Hoten mot denna art omfattar även andra faktorer som minskar deras populationer.
6. Sydafrikansk pingvin (Spheniscus demersus)
Den sydafrikanska pingvinen är den enda arten som lever på den afrikanska kontinenten.
Den är 60-70 cm och väger mellan 5 och 8 kilo. Den är svart på ryggen och vit med svart på bröstet och magen. Den har också ett vitt band runt ögat och ett svart band i form av en hästsko på bröstet.
Den är en av de pingvinarter som sedan 2010 är klassad som “utrotningshotad” på IUCN:s röda lista. Orsaken är den snabba minskningen av dess population sedan slutet av 1800-talet. Bland hoten finns följande:
- Föroreningar
- Störningar orsakade av människor
- Sjukdomar som bland annat fågelinfluensa
- Kommersiellt fiske och klimatförändringar, som påverkar deras bytesdjur
7. Kejsarpingvinen (Aptenodytes forsteri) är en av våra utrotningshotade pingvinarter
Detta är en av de mest ikoniska arterna och de största sjöfåglarna i Antarktis. Faktum är att de kan bli i genomsnitt 115 cm, med ett vingspann på 90 cm, och och väga 20 till 45 kg.
De kännetecknas av att de har svart färg på följande kroppsdelar:
- Vingar
- Rygg
- Huvud
- Hakan
- Rygg
- Strupe
Nederdelen eller magen är vit. Dessutom har de fläckar av orangegul färg i öronområdet, liksom på huvudet och bröstet.
IUCN har listat dem som en “nära hotad” art sedan 2012. Detta beror främst på klimatförändringar och den nuvarande minskningen av koncentrationen, tjockleken och varaktigheten av Antarktis istäcke, vilket direkt påverkar deras reproduktion.
Dessa pingvinarter är utrotningshotade på grund av klimatförändringar och mänsklig aktivitet
Som du kan se är de flesta pingviner utrotningshotade eller i närheten av denna kategori, enligt IUCN:s röda lista. Du har nu fått lära känna 7 av dem i den här artikeln, varav de flesta upplever hoten av klimatförändringar och mänskliga störningar. För att bidra till deras bevarande uppmanar vi dig att fortsätta lära dig mer om dessa utmärkande fåglar och deras bevarandestatus.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- BirdLife International. (2020). Aptenodytes forsteri. The IUCN Red List of Threatened Species 2020: e.T22697752A157658053. https://www.iucnredlist.org/species/22697752/157658053
- BirdLife International. (2020). Eudyptes chrysocome. The IUCN Red List of Threatened Species 2020: e.T22735250A182762377. https://www.iucnredlist.org/species/22735250/182762377
- BirdLife International. (2020). Eudyptes chrysolophus. The IUCN Red List of Threatened Species 2020: e.T22697793A184720991. https://www.iucnredlist.org/species/22697793/184720991
- BirdLife International. (2018). Eudyptes robustus. The IUCN Red List of Threatened Species 2018: e.T22697782A132602343. https://www.iucnredlist.org/species/22697782/132602343
- BirdLife International. (2020). Spheniscus demersus. The IUCN Red List of Threatened Species 2020: e.T22697810A157423361. https://www.iucnredlist.org/species/22697810/157423361
- BirdLife International. (2020). Spheniscus humboldti. The IUCN Red List of Threatened Species 2020: e.T22697817A182714418. https://www.iucnredlist.org/species/22697817/182714418
- BirdLife Internacional. (2020). Spheniscus mendiculus. The IUCN Red List of Threatened Species 2020: e.T22697825A182729677. https://www.iucnredlist.org/species/22697825/182729677
- Fisher-Hewett, A. (2021). Eudyptes robustus. Animal Diversity Web. Consultado el 02 de julio de 2023. https://animaldiversity.org/accounts/Eudyptes_robustus/
- Hiscock, J., & Chilvers, L. (2016). Snares crested penguins Eudyptes robustus population estimates 2000–2013. New Zealand Journal of Ecology, 40(1), 108-113. https://www.jstor.org/stable/26198739
- Molini, U., Aikukutu, G., Roux, J. P., Kemper, J., Ntahonshikira, C., Marruchella, G., Khaiseb, S., Cattoli, G., & Dundon, W. G. (2020). Avian Influenza H5N8 Outbreak in African Penguins (Spheniscus demersus), Namibia, 2019. Journal of wildlife diseases, 56(1), 214–218. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31483707/
- Nissley, H. (2015). Spheniscus humboldti. Animal Diversity Web. Consultado el 02 de julio de 2023. https://animaldiversity.org/accounts/Spheniscus_humboldti/
- Pearce, W. (2011). Spheniscus demersus. Animal Diversity Web. Consultado el 02 de Julio de 2023. https://animaldiversity.org/accounts/Spheniscus_demersus/
- Phelan, D. (1999). Eudyptes chrysocome. Animal Diversity Web. Consultado el 02 de Julio de 2023. https://animaldiversity.org/accounts/Eudyptes_chrysocome/
- Reynolds, K. (2001). Eudyptes chrysolophus. Animal Diversity Web. Consultado el 02 de julio de 2023. https://animaldiversity.org/accounts/Eudyptes_chrysolophus/
- Wilber, S. (2020). Aptenodytes forsteri. Animal Diversity Web. Consultado el 02 de julio de 2023. https://animaldiversity.org/accounts/Aptenodytes_forsteri/
Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.