Bladlössens livscykel
Skriven och verifierad av Biolog Cesar Paul Gonzalez Gonzalez
Bladlöss är insekter kända för sin fytofaga aktivitet, med vilken de kan skada en mängd olika grödor. Dessa organismer kan minska effektiviteten för plantskolor och allehanda odlingar, varmed de ofta ses som ett skadedjur för jordbruket. Faktum är dock att en av anledningarna till bladlössens destruktiva kapacitet är deras komplexa livscykel.
Läs vidare för att lära dig om livscykeln för dessa små ryggradslösa djur.
Hur ser bladlöss ut?
Bladlöss varierar i storlek, men är normalt inte större än 5 millimeter i längd, de är nästan omärkliga inkräktare. Bladlöss är ovala och mjuka samt har 2 antenner, 3 par ben och ett par vingar (men inte alltid). De har dock inte den typiska anatomiska formen inom insektsklassen (med väldefinierat huvud, bröstkorg och buk).
Munnen hos bladlöss är av den stickande och sugande typen, den tjänar väl till för att suga saften från växter. Djuren livnär sig på näringsämnen som produceras av deras värdar (växterna), varmed dessa torkar ut och får bladen att förfalla. Dessutom anses bladlöss vara vektorer för vissa virus, de orsakar en mängd problem genom att infektera grödor med farliga sjukdomar.
Saften som dessa insekter livnär sig på innehåller mycket socker, de måste bearbeta och omvandla överskottet. För att göra detta har de strukturer i slutet av buken som kallas sifoner, dessa hjälper dem att producera en söt substans som kallas honungsdagg. På detta sätt eliminerar de överflödigt socker, vilket dessutom hjälper dem att interagera med andra insekter (så som myror).
Bladlössens livscykel med deras stora förmåga att invadera och skada grödor beror på deras reproduktionsförmåga. Denna egenskap gör det möjligt för dem att byta från sexuell till asexuell reproduktion, de kan på detta sätt kolonisera en värd på bara några dagar. Tack vare detta är bladlössens livscykel hemligheten bakom deras effektiva växtparasiterande förmåga.
Bladlössens livscykel.
I allmänhet kan bladlössens livscykel klassificeras i två typer: holocyklisk och anholocyklisk. Skillnaden mellan dem ligger i reproduktionstekniken de använder, men båda är inriktade på att förbättra artens förmåga att sprida och livnära sig så snabbt som möjligt inom olika miljöer.
Bladlössens roller i populationen
Bladlöss växlar mellan sexuell och asexuell reproduktion för att på så sätt klara de olika årstiderna under hela året. Med detta tillvägagångssätt kan populationen delas in enligt följande:
- Grundande honor (vivipara): Deras utseende är detsamma som alla andra bladlöss, bara det att de har förmågan att reproducera sig utan att behöva befruktas. Denna typ av hona representerar artens invasiva fas, eftersom den är partenogenetisk och lätt närmar sig växten den ska angripa. Grundande honor föder levande avkomma som utgörs av honor som sig själv, bara mindre och med minskad fertilitet.
- Sexupara honor (ovipara): Efter några generationer börjar grundande honor producera bevingade honor som kallas sexuapara, som kan lägga ägg. Avkomman till denna typ av bladlöss kan vara antingen hane eller hona, vilket är steget som möjliggör sexuell reproduktion inom arten. De sexuellt aktiva honorna uppstår endast på hösten.
- Honor (ovipara): Dessa individer utgör bladlusens sexuella fas. Vid befruktning producerar den ovipara honan ett enda vinterägg som förblir okläckt till våren. Från detta kommer en grundande hona att kläckas som kommer att starta bladluscykeln igen. Beroende på vilken art det är fråga om kan den vara vinglös eller bevingad.
- Hanar: Dessa organismer föds med huvudfunktionen att befrukta honan. Deras utseende liknar den hos honor, även om de flesta hanar är bevingade.
Den holocykliska livscykeln
När en grundande hona anländer till en växt, börjar den omedelbart kolonisering genom sin asexuella reproduktion. Detta är den främsta anledningen till att bladlusinfektioner är såpass snabba, eftersom de inte behöver en hane för att reproducera sig. Dessa ryggradslösa djur använder dock en annan strategi på vintern.
Under hösten börjar de sexupara honorna lägga ägg som ger upphov till manliga och kvinnliga organismer. Detta leder till den sexuella fasen av bladlössen, som slutar med att övervintrande ägg läggs som klarar kylan. Även om vintern blir mycket hård så ser bladlössen till att åtminstone ett antal grundande honor överlever och kläcks på våren.
Som du kan se spelar de sexuella och asexuella faserna av holocykliska bladlöss en mycket viktig roll eftersom de är oumbärliga för deras överlevnad. Den asexuella säsongen är en mekanism för effektiv invasion, medan den sexuella säsongen tillåter bladlöss att bestå under svåra klimat.
Anholocyklisk värdlivscykel
Denna typ av livscykel förekommer i regioner med varmare klimat där vintrarna vanligtvis inte sänker temperaturen tillräckligt för att äventyra bladlöss. Av denna anledning består anholocykliska bladlusarter av sådana som inte går igenom sin sexuella fas, eftersom de inte behöver använda sig av övervintrande ägg för att överleva.
På detta sätt upprätthåller bladlöss sin reproduktion med hjälp av levande parthenogenetiska honor.
Fördelarna med sexuell och asexuell reproduktion
Även om det inte är påtagligt, har varje reproduktionstyp kostnader och fördelar för organismer, så de tenderar att välja den som passar dem bäst. Vissa arter bryter emellertid detta schema genom att presentera båda inom deras livscykel. Denna situation är det som gör att de kan bli så framgångsrika när de reproducerar, eftersom de åtnjuter fördelarna med både sexuell och asexuell reproduktion.
Å ena sidan tillåter asexuell reproduktion dem att producera avkommor snabbt utan att behöva lägga energi på uppvaktning eller parning. På detta sätt utnyttjar bladlöss resurser under årets hetaste månader för att generera en armé som kan konsumera och förstöra enorma mängder växtlighet.
Även om det låter lovande är asexuell reproduktion en process som också minskar genetisk variation. Även om det inte är så märkbart i början, gör detta bladlöss mer mottagliga för förändringar i miljön, vilket minskar deras förmåga att anpassa sig. Dessutom leder det till uppkomsten av genetiska sjukdomar som plötsligt kan utrota stora mängder bladlöss.
Sexuell reproduktion gör att de kan subventionera ovanstående eftersom det genererar tillräckligt med genetiska variationer för att underlätta bladlössens överlevnad. Således är bladlöss utrustade med en otrolig livscykel som ger dem det bästa av två världar. Men det som är bra för dem är dåligt för människor, eftersom det också gör dem till svåra fiender att bekämpa.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Rongai, D., Bellocchi, G., & Burzi, P. (2001). Effect of autumn and winter meteorological variables on spring aphid populations in the Po valley, Northern Italy. Journal of Applied Entomology, 125(8), 437-441.
- del Toro-Benítez, M., Baños-Díaz, H. L., Miranda-Cabrera, I., Chico-Morejón, R., & Martínez-Rivero, M. D. L. Á. (2016). Biología y parámetros poblacionales de Aphis gossypii Glover (Hemiptera: Aphididae) sobre pimiento (Capsicum annuum L.) y berenjena (Solanum melongena L.). Revista de Protección Vegetal, 31(2), 87-93.
- Bórquez, E. T. S. (2014). Caracterización y ciclo biológico de Drepanosiphum oregonensis, asociado a ramas y follaje de Acer pseudoplatanus. Tesis de grado. Universidad Austral de Chile.
- Andorno, A. V., Botto, E. N., La Rossa, F. R., & Mohle, R. (2015). Control biológico de áfidos por métodos conservativos en cultivos hortícolas y aromáticas. Ediciones INTA.
- De La Pava, N., & Sepúlveda-Cano, P. A. (2015). Biología del áfido negro (Aphis craccivora: Aphididae) sobre fríjol caupi (Vigna unguiculata, Fabaceae). Acta Biológica Colombiana, 20(3), 93-97.
Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.