Fascinerande och intressanta fakta om myror

4 mars, 2019
Ett av de mest fascinerande faktumen om myror är att de kan lyfta 50 gånger sin egen vikt.

Dessa pyttesmå varelser kan vara extremt jobbiga när sommaren kommer. Det finns dock en helt dussin fascinerande fakta värda att veta om myror. Till exempel är de faktiskt extremt välorganiserade, och man kan faktiskt vända på ert förhållande – istället för en fiende kan de bli en allierad.

Roliga fakta om myror

De äter allt

Även om de är pyttesmå är de rovdjur för i princip alla djur och växter. De kan äta ett helt däggdjur, även om det tar flera månader. Till och med fisk utgör ibland del av deras diet.

De har riktigt lång väntad livslängd

En myra kan leva mellan 4-12 år. Det är ett otroligt långt liv för en sådan oansenlig varelse. Vem skulle ha trott det? Kanske är det, år efter år, samma myror som marscherar genom ditt kök.

Deras kommunikationsförmågor

Myror har inga läten, så det är inte konstigt att vi inte kan höra dem. Deras främsta kommunikationssätt är att lämna små bitar av saker de plockat upp på vägen. Det är så resten av gruppen alltid vet vart de finner dem.

Arbetande myror

De kan även använda sina antenner för att kommunicera. De kan göra det genom att gnida dem mot en annan myras.

De är starka

Det är förmodligen det mest kända fakta om myror, men vi nämner det igen. De kan lyfta 50 gånger sin egen vikt. Så hur mycket väger du? 70 kg? Multiplicera det med 50 och fråga dig själv om du skulle kunna lyfta den vikten helt på egen hand. Det låter ännu mer fantastiskt nu eller hur?

Myrdrottningen

Myrdrottningen lägger ägg så att kolonin kommer att blomstra. Hon kan lägga upp till 800-1500 per dag. Nu förstår du förmodligen varför du kan se en myra en dag och en miljon nästa.

De har betjänter

Ja, du har läst det rätt. De förslavar ofta andra myror och får dem att göra allt jobb eller jobbar jämsides så att de kan få det gjort fortare. Det spelar ingen roll om de kommer från samma koloni eller inte.

De gillar vatten

Det kan bero på att de gillar vatten, eller motsatsen, men en myra kan leva upp till två veckor under vatten. Så om du har en myrinvasion hemma, är inte vatten särskilt hjälpsamt.

Den största kolonin någonsin

En av de främsta karaktärsdragen om myror är att de lever i kolonier. Den största kolonin någonsin upptäcktes 2002. Miljoner myror levde i kolonin, som var över 6,400 km lång.

Deras hjärna

Myror har de största hjärnorna i proportion till sin kropp jämfört med alla andra djur.

Styrka i antal

Folk talar ofta om dem som en pest. Det är ärligt talat sant på sätt och vis. Uppskattningsvis utgör myror ca 10% av det totala antalet djur i djurriket. Reflektera en stund över vad det egentligen innebär.

De faller alltid till…

Vi vet inte varför, men använder du insektsmedel mot dem, verkar de alltid falla till höger.

Myror har en fiende

Det finns en sorts insekt som kallas ett ”myrlejon” som i huvudsak äter myror. Det påstås dock att myrorna har kommit på strategier för att besegra sin dödliga fiende.

De bygger broar

Om de någonsin stöter på ett glapp när de håller på med sina sysslor, tar de effektivt tag i varandra och gör en bro så att resten av kolonin kan passera. När de väl gjort det, löser de upp bron en myra i taget.

Myror bygger en bro

Sättet de jagar på

Myror äter även andra insekter. När de fångar och äter ett byte levande är det första de gör att se till att bytet inte kan röra sig. De hakar i varandra eller håller fast bytet i fötterna. Om det är giftigt täcker dem det med en sorts väska som de tillverkar på plats.

Ja, det var alla fascinerande fakta vi hade om myror för den här gången. De här små varelserna är fulla av hemligheter och mysterium, så vi hoppas att du gillade att lära dig lite mer om dem!

Lowe, S., Browne, M., Boudjelas, S., & De Poorter, M. (2004). 100 de las especies exóticas invasoras más dañinas del mundo Una selección del Global Invasive Species Database. Aliens.

Delabie, J. H. C., Ospina, M., & Zabala, G. (1996). Relaciones entre hormigas y plantas : una introducción. Introdución a Las Hormigas de La Región Neotropical. https://doi.org/10.1108/EUM0000000005647

Fernández, F. (2003). Breve introducción a la biología social de las hormigas. Fernandez, F. https://doi.org/10.1108/EUM0000000005647