Poto eller spökfågel: En legendarisk fågel med ett unikt läte
Skriven och verifierad av Biolog Georgelin Espinoza Medina
Namnet poto, urutaú eller “spökfågel” syftar inte bara på en enda fågelart, utan på flera med liknande egenskaper. Namnet kommer från deras speciella utseende och beteende, som gör att de kan kamouflera sig mycket väl i sin omgivning och bli nästan osynlig. Ta reda på allt om poto – du kommer att bli förvånad!
Den har en mörk fjäderdräkt, vilket gör att den kan gömma sig i sin naturliga livsmiljö. Denna egenskap kompletteras av dess beteende, eftersom den sitter helt orörlig under större delen av dagen. Lär dig lite mer om denna fågels biologi och livsstil i följande rader.
Taxonomi
Dessa fåglar ingår i familjen Nictibiidae och i ordningen Nyctibiiformes. Tidigare var de taxonomiskt placerade inom Caprimulgiformes, men vissa vetenskapliga bevis, såsom den mer uttalade krökningen av underkäken (bland andra egenskaper), innebar att de behövde en separat klassificering.
Gruppen består av endast två släkten: Nyctibius och Phyllaemulor. Det senare kommer från den senaste tidens granskning av egenskaperna hos dessa djur.
Arter som ingår i familjen poto eller spökfågel
Potoer kännetecknas av sina stora gula ögon. Fjäderdräkten är vanligtvis fläckvis gråbrun.
Artlistan för Nyctibius är inte särskilt omfattande, med endast 7 exemplar, varav 6 tillhör släktet Nyctibius och 1 släktet Phyllaemulor:
- Större poto (Nyctibius grandis)
- Vitvingad poto (Nyctibius leucopterus)
- Långstjärtad poto (Nyctibius aethereus)
- Nordpoto (Nyctibius jamaicensis)
- Andinsk poto (Nyctibius maculosus)
- Grå poto (Nyctibius griseus)
- Rödbrun poto (Phyllaemulor bracteatus)
Kännetecken
Denna fågel, även alltså kallad spökfågel, kännetecknas av sin ogenomskinliga färg, som inte alls är prålig eftersom den har syftet att hålla dem dolda från hot.
I allmänhet är tonerna bruna och gråa, med streckade mönster i svart och vitt. Vissa exemplar kan också ha en rödaktig fjäderdräkt, som hos är fallet med rödbun poto (P. bracteatus), som antas imitera lövverket eller död ved i den omgivande miljön.
Den har ett stort huvud och stora ögon (i förhållande till kroppens storlek), samt en kort, bred näbb. Den har också lång stjärt och långa vingar.
De är nattaktiva djur, som under dagen håller sig orörliga. De sitter på vertikala stammar och imiterar grenar, och är på så vis skyddade av sin kryptiska färgsättning. Deras syn är anpassad för att se allt tydligt på natten.
Dessa fåglar liknar varandra i sin morfologi och biologi. Det beteende som varierar mest i familjen är hos den rödbruna poton. Denna antar en puckelryggig hållning på horisontella grenar och tenderar att gunga fram och tillbaka regelbundet, medan den härmar rörelsen hos döda löv i vinden.
Potons levnadsmiljö
Du kanske också vill läsa: 5 inte så kända fakta om hornugglan
Potoena är en neotropiska fåglar. De finns i Amerika, från Mexiko till Sydamerika (utom Chile).
Det geografiska utbredningsområdet för de olika arter som ingår i familjen överlappar i allmänhet varandra. De lever ofta i låglandsregnskogar, men de andinska exemplaren (N. maculosus) lever i bergsregnskogar.
Vad äter poton?
Poton är en insektsätande fågel. De äter vanligtvis högt uppe i trädkronorna, förutom den rödbruna poton som föredrar att äta längre ner.
De gillar att fånga skalbaggar och malar. Dessutom anger Animal Diversity Web att den stora poton ibland kan äta fladdermöss.
Potons sång
En av de mest intressanta egenskaperna hos poton är dess läte. Det liknar en klagan eller ett låter som ett skrämmande skrik, vilket är anledningen till att de är huvudpersoner i många myter och legender på de olika orter där de finns.
The Amerikanska fågelskyddsorganisationen noterar att det läte potoerna har i Peru är kopplat till historien om ett förlorat barn som kallar på sin mamma. Dessa fåglars läten uppvisar också vissa särdrag hos de olika arterna.
Du kanske också vill läsa: Lysmasken Phausis Reticulata, det så kallade “blå spöket”
Reproduktion
Det finns få uppgifter och observationer om dessa fåglars reproduktion. Det är dock känt att dessa fåglar inte bygger bon utan lägger sina ägg (ett per kull) i fördjupningar i grenar, både i döda och levande träd. Båda föräldrarna tar hand om dem.
Viss forskning har visat att de lägger vita, elliptiska ägg med fläckar av olika storlek (grå, lila och brun) i grunda fördjupningar i ett bon 5 meter över marken i lagerträd.
Bevarandestatus för spökfågeln
Poto, eller spökfågel, är inte utrotningshotad. Detta rapporteras av Internationella naturvårdsunionen (IUCN) för alla arter i familjen. Därför är den klassificerad i kategorin “livskraftig”. Trots detta finns det en minskande trend i antalet individer i dess population.
Sju fågelarter i familjen Nyctibiidae kan inkluderas under namnet spökfågel eller poto. Dessa exemplar är intressanta för sin kryptiska fjäderdräkt och sitt smygande och orörliga beteende, för att gå obemärkt förbi.
Dessutom har de en speciellt sång som låter som ett skrämmande ljud som man ofta kan i månsken och som har inspirerat flera lokala legender. När det gäller denna märkliga fågel återstår mycket att upptäcka om dess biologi och beteende.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- American Bird Conservancy. (2023). Common potoo. Consultado el 30 de mayo de 2023. https://abcbirds.org/bird/common-potoo/
- BirdLife International. (2020). Nyctibius grandis. The IUCN Red List of Threatened Species 2020: e.T22689636A163599353. https://www.iucnredlist.org/species/22689636/163599353
- Chen, A., & Field, D. (2020). Phylogenetic definitions for Caprimulgimorphae (Aves) and major constituent clades under the International Code of Phylogenetic Nomenclature. Vertebrate Zoology, 70(4), 571-585. https://www.senckenberg.de/de/wissenschaft/publikationen/wissenschaftliche-zeitschriften/vertebrate-zoology/archiv/vz-70-4-03/
- Costa, T., Whitney, B., Braun, M., White, N., Silveira, L., & Cleere, N. (2018). A systematic reappraisal of the Rufous Potoo Nyctibius bracteatus (Nyctibiidae) and description of a new genus. Journal of Ornithology, 159(2), 367–377. http://www.noorwhite.com/uploads/7/4/8/4/74845011/costa_et_al_2017.pdf
- Díaz, L., & Moresco, D. (2021). Primer registro de nidificación del Urutaú coludo (Nyctibius aethereus) en Argentina. Nuestras Aves, 66, 58-64. https://nuestrasaves.avesargentinas.org.ar/index.php/home/article/view/53
- Martínez, O., Garrido, O., Reynard, G., Suarez, W., Kirkconnell, A., Wiley, J. (2000). A new family and genus of bird (Aves: Caprimulgiformes: Nyctibiidae) for Cuba. Journal of Caribbean Ornithology, 13(3). https://jco.birdscaribbean.org/index.php/jco/article/view/611
- Slusher, G. (2008). Nyctibius grandis. Animal Diversity Web. Consultado el 30 de mayo de 2023. https://animaldiversity.org/accounts/Nyctibius_grandis/
- White, N., Mitter, C., & Braun, M. (2017). Ultraconserved elements resolve the phylogeny of potoos (Aves: Nyctibiidae). Journalof Avian Biology, 48, 872-880. http://www.noorwhite.com/uploads/7/4/8/4/74845011/white_et_al-2017-journal_of_avian_biology.pdf
- Zárate, V., Juncosa, P., & Agostina, S. (2021). Vocal activity of the great potoo (Nyctibius grandis) in relation to moonlight detections in Costa Rica. Ornitología Neotropical, 32, 74-76. https://ri.conicet.gov.ar/handle/11336/178495
Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.