Att skydda dupontlärkan som art från utrotning

Antalet dupontlärkor har minskat med 4% under de senaste tio åren; detta har gjort den till ett djur av hög prioritet.
Att skydda dupontlärkan som art från utrotning
Luz Eduviges Thomas-Romero

Skriven och verifierad av Biokemist Luz Eduviges Thomas-Romero.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Idag ska vi prata om att skydda dupontlärkan som art.

Dupontlärkan är en av många fåglar som man stöter på i södra delen av Spanien och Nordafrika.

Ett kännetecken hos dupontlärkan är att den bygger sitt bo på marken. Anledningen till detta är att den för det mesta rör sig i närheten. Den har även ett kamouflage som hjälper den att smälta in i omgivningen.

Nästan hela det europeiska beståndet av dupontlärka (Chersophilus duponti) finns i Spanien.

Författare som Chaucer och Shakespeare tog upp denna lilla fågel i sin litteratur. Detta berodde främst på fågelns morgonsång eftersom den symboliserade gryningen i deras verk.

I den här artikeln kommer vi lära oss lite mer om den här lilla sångfågeln och de faror som den för närvarande bemöter.

Dupontlärkans kännetecken

Dupontlärkan är medlem i fågelfamiljen Alaudidae, som tillhör sångfåglarna. De är relativt små, runt 11 cm. Detta och deras bruna fjädrar hjälper dem att kamouflera sig och inte synas.

Faktum är att deras kamouflage är så bra att fågelskådarna kan ha svårt att upptäcka dem. Lärkan föredrar öppna ytor och stora slätter i torra och halvtorra miljöer i Spanien.

En anmärkningsvärd sångfågel

Dupontlärka som sjunger.

Lärkan sjunger på morgonen innan gryningen. Den har en väldigt speciell melodi med hög intensitet. Melodierna inkluderar olika typer av läten som den använder för att hävda sitt territorium.

Hanarna sjunger då de flyger för att försvara sina revir och attrahera partners.

Det finns rapporter som tar upp att honorna sjunger hos andra arter av lärkor. Det finns dock inte några bevis på att honorna sjunger hos dupontlärkan.

Dupontlärkan – näring

Detta är en liten köttätande fågel som äter insekter och liknande från marken. Den äter även frön, löv, frukt och blommor.

Byggandet av bon och reproduktionsbiologi

Som tidigare nämnt bygger dupontlärkan sina bon på marken. De gör sina bon så att de bara behöver gräs, jord och stenar som skydd. Deras bon är formade som koppar.

Forskarna vet att de lägger mellan tre till fem ägg och att honan ruvar på dem själv. Det finns begränsad information rörande ruvningstiden, men vi vet att den varar i ca 12 dagar. Ungarna lämnar boet efter 8 dagar.

Parningssäsongen börjar i slutet av mars och varar till början av juli. Dessa fåglar stannar i sina fortplantningsområden under ett helt år.

Ett intressant faktum är att risken för att ett rovdjur attackerar boet ligger på 46-84%.

Skydda dupontlärkan som art: den är utrotningshotad

Dupontlärka på alerten.

Antalet lärkor har minskat med ca 4% per år under de senaste tio åren, så det är ett djur av hög prioritet och klassificeras som utrotningshotat.

Kriteriet för denna klassificering inkluderar beståndets storlek och distributionsområdet.

Klassificeringen av dupontlärkan beror därför på att den breder ut sig på en väldigt liten yta och att beståndet är väldigt fragmenterat eftersom de flesta av dem är utspridda på ca 14 platser.

Att skydda dupontlärkan som art: varför är dupontlärkan utrotningshotad?

Åtgärder för att skydda dupontlärkan som art.

Experterna tror att stäppfåglarna är den mest hotade gruppen och att den löper stor risk för att försvinna inom de närmsta årtiondena.

Bland dem så är dupontlärkan den fågel vars bestånd har minskat mest i dess naturliga hemvist.

Man kan inte förneka alla de problem som klimatförändringarna för med sig. Matbrist och förlust av djurens naturliga hemvist är några exempel.

Lärkan behöver öppna, torra och varma områden med låg och ojämn vegetation. Det finns inte många sådana platser kvar i Centraleuropas kulturlandskap.

Människans jordbruk har förändrat dupontlärkans hemvist och det finns nuförtiden allt färre stäpper.

Den snabba minskningen av dupontlärkans bestånd vittnar om vikten av att utveckla en strategi för att skydda detta bestånd och se till att det kan överleva på lång sikt.

Denna strategi innebär att man skyddar de områden där arten lever och att man undviker att ha en negativ påverkan på dessa områden. Det är också viktigt att övervaka beståndet.

Vikten av att skydda dupontlärkan som art

Experterna känner att de har en plikt att skydda de potentiella områden där det resterande beståndet skulle kunna föröka sig. Experterna räknar med att det behövs minst 494 hektar för dupontlärkans bestånd.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Yanes, M., & Suarez, F. (1996). Incidental Nest Predation and Lark Conservation in an Iberian Semiarid Shrubsteppe. Conservation Biology, 10(3), 881-887.
  • Rivas, J. M., & Moreno-Rueda, G. (2006). Censo detallado de la mayor población de Alondra Ricotí Chersophilus duponti del sur de España. Revista Catalana d’Ornitologia, 22, 27-29.
  • Pérez Granados, C., Iborra, L., & Germán, M. (2018). Biología y conservación de la alondra ricotí Chersophilus duponti. Revista Catalana d’Ornitologia, 34: 33-54. doi:10.2436/20.8100.01.5
  • Pérez-Contreras, J., González Cachinero, J.M.  (2013). Rivas Fernández J. M. Inventario ornitológico de la provincia de Granada, España (2003-2012). Zool. baetica, 24: 79-139 ISSN: 1130-4251

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.