Harpyjan hotad på grund av avskogning i Amazonas

“Världens lungor”, Amazonas, är i fara och dess invånare försvinner så småningom. Ett alltmer ökänt fall är harpyjan, en örnfågel som är hotad av avskogning i Amazonas och närmar sig utrotning. För dem så håller både häckning och att hitta föda på att bli en omöjlig uppgift.

En grupp forskare har övervakat dessa rovfåglar för att bestämma den exakta bevarandestatusen de befinner sig i. De viktigaste hoten de står inför analyseras också för att kunna implementera lösningar. Fortsätt läsa om du vill veta lite mer om dessa otroliga fåglar och deras situation.

Harpyjans egenskaper

Harpyjan ( Harpia harpyja ) är en dagsaktiv rovfågel av familjen Accipitridae. Det är den största örnen i världen, upp till en meter lång (3,3 fot) med ett vingspann på 2 meter (6,6 fot). Deras klor kan vara upp till 12,5 centimeter (5 tum) långa. Honorna är normalt större, med en genomsnittlig vikt på 7 till 9 kilo, medan hanarna i genomsnitt väger 5 till 8 kilo.

Fjäderkronan som dessa fåglar har på huvudet reses när de hotas. Vissa teoretiserar att de också höjer dem för att rikta ljudet till öronen.

Dessa rovfåglar ser man oftast i monogama par som parar ihop sig för livet. Ibland ser man också en tredje medlem, som är deras avkomma från den senaste häckningssäsongen.

De viktigaste matkällorna för harpyjan är sengångare och primater, men de är också kända för att äta ödlor, fåglar, gnagare och ibland små rådjur. Deras förmåga att manövrera i luften är fantastisk, vilket man märker när de rör sig perfekt mellan de kompakta grenarna i den täta Amazonasskogen.

Harpyjan är hotad av avskogning i Amazonas

Liksom alla djurarter som lever i Amazonas lider harpyjor av konsekvenserna av människors aktiviteter, i detta fall den brutala avskogningen av deras område. År 2020 förlorade den brasilianska delen av Amazonas 11 088 kvadratkilometer träd (cirka 6900 engelska mil), 9,5% mer än föregående år.

Av denna anledning så har en grupp forskare genomfört en studie för att avgöra vilka detaljer av harpyjornas liv som har påverkats mest av avskogningen. Under tiden för studien så övervakade man 16 aktiva bon av denna art, alla belägna i Amazonas landskap i Mato Grosso (Brasilien) som hade förlorat mellan 0 och 85% av sin skog.

Studieresultat

Harpyjor behöver kvalitetsmiljöer för att uppfostra sina ungar, så utrotning är en distinkt möjlighet med tanke på avskogningen i Amazonas. Dessutom är deras byten (primater och sengångare) av avsevärd storlek, så det finns inte många av dem i områden som är mycket försämrade.

Landskap som är mer än 70% avskogade är inte lämpliga för att bygga bon. Dessutom indikerar studien att föräldrarna inte kan hjälpa sina avkommor att bli självständiga i områden som är avskogade till mer än 50%. Harpyjor visade sig också vara oförmögna att variera sin kost på platser där det finns knappt med kapucinapor och sengångare.

“Under studien såg vi ungar som bara fick mat var 15: e dag innan de dog”, säger Everton Miranda, studiens huvudförfattare.

Förlusten av skog ledde till en minskning av matandet. I områden med 50-70% avskogning dog 3 djur av svält. På detta sätt uppskattade forskargruppen att cirka 35% av norra Mato Grosso inte var lämplig för häckning. Denna situation kan ha orsakat en minskning med 3 256 häckande par sedan 1985.

Andra hot mot harpyjan

Antropogen nedbrytning av livsmiljöer och brist på byte på grund av tjuvjakt tvingar rovdjur att anpassa sig och livnära sig på alternativa arter. Harpyjan har dock inte kunnat hitta andra byten i avskogade områden.

Å andra sidan är mognadstiden för denna rovfågel den längsta i sitt slag: föräldrarna tar hand om ungarna tills de når 10 månaders ålder. När de blivit oberoende stannar ungarna i föräldrarnas utfodringsområde i ytterligare ett år. Om hela denna  process sker i ett avskogat område är chansen att överleva nästan noll.

Harpyjan lever från centrala Mexiko till norra Argentina. Men trots att den är skyddad av lag i flera länder jagas denna fågel olagligt i hela Amazonas. Som du kan föreställa dig så komplicerar detta ytterligare den redan känsliga bevarandesituationen.

Beståndet av denna rovfågel minskar snabbt, eftersom hektarer av Amazonas bokstavligen försvinner från en dag till nästa. Hittills har den fått statusen Near Threatened (NT) av International Union for Conservation of Nature (IUCN). Beståndet minskar och det kommer inte att sluta förrän regeringar och företag förbinder sig att förhindra förstörelsen av den mest värdefulla skogen på vår planet.