Typer av ekorrar och deras egenskaper

Skriven och verifierad av Advokat Francisco María García

Senaste uppdateringen: 25 mars, 2024

Ekorrar är så söta att de till och med har lyckats erövra den stora vita duken. Få människor vet detta, men vi använder termen “ekorre” för att täcka olika arter av dessa vackra gnagare. Här kommer vi titta på olika typer av ekorrar, deras viktigaste egenskaper och deras naturliga livsmiljö.

Typer av ekorrar: taxonomi och fysiska egenskaper

Till ekorrar räknas alla arter som tillhör den taxonomiska familjen Sciuridae. Den här familjen omfattar ungefär 500 arter. Faktum är att det finns ekorrar på alla kontinenter förutom Australien och Antarktis. Dessa djur är starka och motståndskraftiga, dessutom är deras kroppar förberedda för att överleva förändringar och motgångar i miljö och klimat.

Dessa gnagare är medelstora med en genomsnittlig längd på 30 centimeter. De har också rikligt med brun, grå eller röd päls och deras skinn var länge ett eftertraktat material till kläder bland annat. Deras kroppar är lätta och tunna, vilket gör att de kan öka sin hastighet utan att förlora sin smidighet. Dessutom har de mycket starka ben för att kunna gräva i marken och samla in frukter och frön.

En av deras mest framstående fysiska egenskaper är dock deras slående långa svans. Denna är täckt av en vacker päls som ger svansen ett fluffigt utseende. Faktum är att svansen hos en vuxen ekorre är nästan lika lång som kroppen, alltså cirka 15 cm lång.

Svansen spelar faktiskt en grundläggande roll i ekorrarnas dagliga liv. Dess viktigaste funktion är att låta dessa gnagare stabilisera sig själva både i rörelse och stillastående. Dessutom hjälper den dem att förbättra sin snabbhet och smidighet. Den hjälper också till att optimera hopp mellan träd.

Typer av ekorrar: De fyra mest populära arterna

Som vi nämnde finns det cirka 500 olika typer av ekorrar som experter känner till. Dessa arter lever över hela planeten. Här ska vi dock ta en titt på de vanligaste typerna av ekorrar:

Röd ekorre (Sciurus vulgaris)

Den röda ekorren, även känd som den europeiska ekorren, eller helt enkelt bara ”ekorre” i Sverige, lever främst i Europas skogar och är den vanligaste ekorren här hemma. Dessa ekorrar har långsträckta ljusa kroppar och mäter mellan 20 och 30 centimeter. De väger mellan 18 och 36 gram. Dessa söta djur har mycket långa svansar med den karakteristiskt fluffiga pälsen. Deras päls har, såsom namnet antyder, en vacker rödaktig färg, vilket verkligen gör att de sticker ut i naturen.

Denna art utmärker sig också för sin utmärkta syn. Den kan till och med se om den dyker under kallt vatten. Den röda ekorren är allätare men deras kost består huvudsakligen av frön, groddar, pinjenötter, knoppar och röda frukter. Om det är ont om mat kan dessa ekorrar även äta små ryggradslösa djur.

Röda ekorrar går inte i dvala. De har dock för vana att lagra mat före vinterns ankomst. På så sätt kan de garantera att de har tillräckligt med mat under denna tid och kan spara energi för att upprätthålla sin kroppstemperatur.

För närvarande klassificerar inte experterna denna ekorre som hotad. Ursprungligen fanns det dock mer än 40 underarter av röda ekorrar i Europa, numera finns endast 23 av dem kvar i våra skogar och parker. Oro fanns för att den röda ekorren skulle konkurreras ut av den grå ekorren, och så har i hög grad skett i England och Italien, men i resten av Europa har deras bestånd nu stabiliserats, vilket innebär att den röda ekorren turligt nog inte längre anses vara hotad.

Jordekorre

Du kanske blir förvånad, men dessa små varelser är faktiskt ett släkte av randiga ekorrar. Faktum är att de är en av de mest populära grupperna och många har dem med i sagor eller barnfilmer. Dessa djur lever huvudsakligen i skogarna i Nordamerika.

Denna art är mindre och mer robust än röda ekorrar. De mäter mellan 14 och 20 centimeter och väger i genomsnitt 100 gram. Dessa små varelser har vanligtvis svarta och gräddfärgade ränder som är varvade med varandra. De har också spetsiga skallar och små, rundade öron.

Jordekorrar är en av de typer av ekorrar som går i vinterdvala under lång tid. Faktum är att de ”sover” från oktober till april. Utanför dessa månader är de dagaktiva och lever mestadels på marken. De klättrar dock i träd för att hitta mat. Jordekorrar gräver små grottor i marken som de delvis använder för att lagra mat.

Sibirisk jordekorre

Den här arten kommer ursprungligen från Kina, Japan, Korea och centrala Ryssland. Arten har dock spridit sig över större delen av Europa efter att några exemplar rymt från fångenskap.

Sibiriska jordekorrar har vita och mörka svarta eller bruna ränder på ryggen. Deras kropp är mellan 18 och 25 centimeter långa och väger mellan 50 och 140 gram.

Dessa djur är också dagaktiva och tillbringar långa timmar på marken. De klättrar dock så småningom upp i träd för att äta. De är solitära djur som vanligtvis parar sig först när vintern kommer. Deras diet är främst baserad på frukter, bär, frön, buskar och smådjur.

Urocitellus richardsonii

Dessa ekorrar utmärker sig genom att vara mycket sällskapliga. Faktum är att de nästan alltid lever i grupper eller par. Därför har också många människor i olika länder adopterat dem som husdjur. De behöver dock mycket omsorg för att hålla dem vid god hälsa.

De är robusta ekorrar som mäter mellan 25 och 30 centimeter och har en kroppsvikt på 425 till 1 000 gram. Detta djur har riklig päls i olika bruna nyanser och en lång svans. En av deras mest kända egenskaper är dock vanan att lagra mat i kinderna.