Logo image
Logo image

5 utrotningshotade djur på Nordpolen

4 minuter
När en art försvinner finns det alltid en risk för att andra arter följer efter. Detta är fallet med de utrotningshotade djuren på Nordpolen, eftersom det är ett så känsligt ekosystem.
5 utrotningshotade djur på Nordpolen
Senaste uppdateringen: 08 november, 2022

Arktis upplever den värsta tiden i sin historia. Upptining, jakt, oljeborrning och många andra mänskliga handlingar utsätter allt fler utrotningshotade djur på Nordpolen för fara. De arter som lever i detta ekosystem är mycket specialiserade på att leva i extremt kalla förhållanden, vilket är anledningen till att förändringar påverkar dem allvarligt.

Miljöförstöringen fortskrider tre gånger snabbare i Arktis än i resten av världen. Om du vill veta vilka arter som påverkas mest av denna situation kan du här läsa mer om dem. Tiden håller på att rinna ut…

Krisen på Nordpolen

I många år har det varit en klimatkris vid polcirkeln. Varningarna började för en tid sedan och vi har kunnat verifiera en del av konsekvenserna. Höjningen av havsnivån är märkbar (från 10 till 20 centimeter), det förekommer allt fler översvämningar, onormal frost och allt fler värmeböljor.

Denna region står inför många problem, men generellt sett kan vi lyfta fram följande:

  • Upptining: Polerna är planetens kylskåp! När de smälter och krymper kyls inte bara haven ner, utan all värme som isen återför till atmosfären påverkar resten av planeten och påskyndar därmed den globala uppvärmningen.
  • Utsläpp av metan: Denna gas, som är så skadlig för atmosfären, lagras i stora mängder i permafrosten. När detta lager smälter frigörs gasen. När upptiningen ökar orsakar detta fler metanutsläpp, vilket påskyndar kretsloppet mer och mer.
  • Klimatinstabilitet: Konsekvenserna av denna situation är komplexa, och det är omöjligt att förutse vilka avvikande fenomen vi kommer att uppleva i framtiden. Dessutom försäkrar experterna att allvarlighetsgraden kommer att öka.

5 utrotningshotade djur på Nordpolen

De första offren för denna kris är de utrotningshotade djuren på Nordpolen. Från förlust av användbart isutrymme till svårighet att hitta mat så får dessa arter allt svårare att överleva i sitt eget hem. Här kan du träffa de mest typiska arterna.

1. Isbjörn ( Ursus maritimus )

Detta marina däggdjur är kanske den art som är mest känd för sin sårbarhet. Isbjörnen är helt beroende av Nordpolens istäcke, både för att kunna röra sig och för att skaffa mat. Denna art, som tillbringar mer tid i vattnet än på land, tar allt längre tid på sig för att återvända till vattnet, eftersom det varje vinter tar allt längre tid för vattnet att frysa.

Det faktum att isbjörnar måste ta sin tillflykt till stränder gör det mer sannolikt att de stöter på de människosamhällen som bor där. Detta brukar inte sluta bra för någon av arterna. Tyvärr har tillgången på dessa djur ökat den illegala jakten.

60 % av de levande exemplaren finns i Kanada. Arten befinner sig i en sårbar situation.

Some figure

2. Fjällräv ( Alopex lagopus )

Detta spektakulära däggdjur, som utvecklar en snöfärgad päls på vintern för att kunna kamouflera sig i snön, äter vanligtvis kadaver som isbjörnar lämnat efter sig. Eftersom dessa däggdjur har svårt att hitta byten tvingas fjällräven att söka efter nya födokällor.

När den tar sig in i nya områden för att leta efter vilt så invaderar fjällräven andra arters revir, till exempel rödrävens (Vulpes vulpes). Därmed blir de konkurrenter till andra rovdjur och bryter ner de nya livsmiljöer de tar sig in i.

Fjällräven har 4 underarter. Arten är inte listad som “utrotningshotad” i dag, men dess framtid är bräcklig.

Some figure

3. Vitval eller beluga ( Delphinapterus leucas )

Vitvalen är offer för ett problem i basen av näringskedjan: koncentrationen av de alger som förökar sig bland isen minskar i takt med att isen smälter. Det finns färre kräftdjur som äter alger, och i sin tur är den arktiska torsken också i fara eftersom den jagar kräftdjur för att överleva.

Den sista länken i kedjan, vitvalen (som huvudsakligen livnär sig på arktisk torsk), drabbas också av en nedgång till följd av detta. I sitt utbredningsområde utanför Alaskas kust måste den dessutom hantera sjötrafik och industriell förorening av vattnen. För närvarande är den utrotningshotad.

Denna art var offer för kommersiell jakt under 1800-talet och en del av 1900-talet.

Some figure

4. Valross ( Odobenus rosmarus )

Detta är en endemisk art i de arktiska haven. Dessa däggdjur tar sig upp på isar och kuster för att vila, föda eller amma sina ungar. Förutom att deras livsmiljöer förstörs av töväder måste de också tampas med jakten på deras långa betar (som är gjorda av elfenben) och deras kroppsfett.

Oljeprospektering i deras område skadar det omgivande ekosystemet, särskilt vid oavsiktliga utsläpp.

Some figure

5. Fjällripa ( Lagopus muta )

Den här hönsfågeln är en mycket vanlig art på tundran vid Nordpolen. När isen drog sig tillbaka sökte fjällripan sin tillflykt till bergsmassiv, där de blev isolerade. Eftersom de blir tvingade att ta sig allt längre söderut (de förekommer till och med i de spanska Pyrenéerna) har deras antal minskat. Tyvärr blir bestånden alltmer splittrade.

Det finns 23 underarter av fjällripan.

Det är alltid tråkigt att höra den här typen av nyheter. Dessutom har exponeringen i medierna gjort att det är ett ganska normalt budskap att höra, och det skapar ofta en känsla av att vi inte kan ändra på något. Men även om en enskild person inte kan rädda planeten är det många fler som bryr sig om den än som förstör den. Att arbeta tillsammans är nyckeln till att rädda dessa djur och vår planet.

Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Dirzo, R., Young, H. S., Galetti, M., Ceballos, G., Isaac, N. J., & Collen, B. (2014). Defaunation in the Anthropocene. science345(6195), 401-406.
  • Davidson, S. C., Bohrer, G., Gurarie, E., LaPoint, S., Mahoney, P. J., Boelman, N. T., … & Hebblewhite, M. (2020). Ecological insights from three decades of animal movement tracking across a changing Arctic. Science370(6517), 712-715.
  • SEO/BirdLife. (2018, 4 mayo). Lagópodo alpino. https://seo.org/ave/lagopodo-alpino/
  • Moyano, A. O. (2017). Ártico: La última frontera. Cambio 16, (2242), 20-25.
  • Lowry, L., Reeves, R. & Laidre, K. 2017. Delphinapterus leucasThe IUCN Red List of Threatened Species 2017: e.T6335A50352346. https://dx.doi.org/10.2305/IUCN.UK.2017-3.RLTS.T6335A50352346.en. Downloaded on 17 August 2021.


Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.