5 spännande fakta om den antarktiska blåvalen
Skriven och verifierad av Biolog Georgelin Espinoza Medina
Valen är en varelse som är perfekt anpassad till sin livsmiljö i vattnet, trots att den är ett däggdjur. Dess imponerande storlek och massa gör den till en art som sticker ut, och blåvalen gör anspråk på titeln som världens största däggdjur. Vill du lära dig några spännande fakta om den antarktiska blåvalen?
Blåvalen tillhör familjen Balaenopteridae, har det vetenskapliga namnet Balaenoptera musculus intermedia och är en av de fyra underarterna av blåvalar. Vi ska titta närmare på fem intressanta aspekter om detta otroliga djur, så läs vidare för att lära dig några fascinerande fakta som garanterat kommer att göra dig förvånad.
Egenskaper hos den antarktiska blåvalen
Innan vi utforskar dessa spännande aspekter om den antarktiska blåvalen, låt oss bekanta oss med några av dess egenskaper för att få en bättre förståelse för detta massiva marina däggdjur.
Den har en långsträckt och robust kropp och ett stort huvud. Den har ett par blåshål på toppen och totalt fyra fenor – två bröstfenor, en ryggfena och en stjärtfena – där den sistnämnda utmärker sig genom sin horisontella placering (vilket skiljer detta djur från fiskar).
Dessa marina djur saknar tänder och har istället barder i munnen, som de använder för att äta. Deras diet som är baserad på krill.
När det kommer till färgen består den antarktiska blåvalens kropp av två nyanser, en blågrå på den övre delen och en ljusare, vit färg på den undre delen av kroppen. Den har tjock hud med ett tjockt lager fett för att reglera kroppstemperaturen och lagra energi.
Spännande fakta om den antarktiska blåvalen
Nu när vi vet lite mer om egenskaperna hos dessa däggdjur i haven, låt oss titta närmare på några spännande fakta om den antarktiska blåvalen.
1. Den antarktiska blåvalen är jordens största däggdjur
Den antarktiska blåvalen har titeln som det största däggdjuret på planeten. Den kan nå upp till en längd på 25 meter från huvudet till stjärtfenan, enligt Animal Diversity Web.
Enligt Encyclopedia of Marine Mammals har de största honorna observerats vid öarna Sydshetland och Sydgeorgien, med en längd på 31,7–32,6 meter. Denna otroliga längd motsvarar ungefär 6 billängder eller 6 flodhästar (som var och en mäter upp till 5 meter), något som verkligen är häpnadsväckande.
2. Det är det tyngsta djuret på planeten
Förutom sin imponerande storlek är den antarktiska blåvalen också, som förväntat, det djur som har den största kroppsmassan. Den väger vanligtvis 150 ton.
The Encyclopedia of Marine Mammals nämner också en sydgeorgisk hona observerad 1947, som vägde 190 ton.
Denna vikt motsvarar vikten hos 31 afrikanska elefanter (Loxodonta africana). Jämfört med den största hittills kända elefanten – som vägde 6,7 ton – är det fortfarande ett mycket lätt djur jämfört med en blåval.
3. Blåvalsungen är också stor
Precis som de vuxna djuren är av imponerande storlek, är även deras avkomma det. Direkt en valunge kommer ut ur sin moders kropp kan den redan mäta upp till 8 meter. Det motsvarar storleken på en medelstor buss. Som en jämförelse är de 16 gånger större än en människobebis vid födseln.
Valungar väger cirka 3 000 kilo.
Antarktiska blåvalsungar kan konsumera upp till nära 400 liter mjölk per dag under amningsperioden, som varar cirka 7 till 8 månader. Under denna period når de en kroppsvikt på cirka 20 900 kilo. Detta enligt uppgifter från The MarineBio Conservation Society.
4. Den antarktiska blåvalen har det största hjärtat i hela djurriket
Ett annat mäktligt faktum om den antarktiska blåvalen är den imponerande vikten på dess hjärta. Naturligtvis är detta att förvänta sig när man känner till måtten och den totala massan för denna art. Men att upptäcka att djurets hjärta väger 1 323 kg är fortfarande häpnadsväckande, särskilt om vi jämför det med vårt eget, som knappt väger 300 gram, eller med en elefants, som väger 53 kg.
Andra värden relaterade till cirkulationssystemet, såsom blodvolym, är också av större mått. En blåval har 8 260 liter blod i kroppen, jämfört med 5 liter hos en människa eller 310 liter hos en elefant.
5. Den är klassad som “kritisk fara” för utrotning
Trots att den är det största djuret på planeten är den antarktiska blåvalen i kritisk fara för utrotning. Enligt rapporter från Internationella naturvårdsunionen (IUCN) finns det för närvarande uppskattningsvis 3 000 mogna individer och populationen ökar (om än i mycket långsam takt).
Tidigare, från 1907 till 1972, var denna art offer för mänsklig fångst, med en maximal topp under perioden 1931 till 1932 då människan dödade cirka 30 000 individer per år. Det uppskattas att B. musculus intermedia en gång var den vanligaste underarten i världen, och har varit den mest jagade.
Idag skyddas blåvalar i hela Antarktisregionen av enheter av Internationella valfångstkommissionen (IWC).
Skydd av det största djuret på planeten
Så har vi kommit till slutet av dessa intressanta och mäktiga fakta om den antarktiska blåvalen, en underart med enorma dimensioner, som anses vara det största och mest massiva djuret på planeten. Detta skyddar den dock inte mot svårigheter, och den har tidigare varit kraftigt jagad.
Idag växer dock populationen. Internationella organ gör sitt för att skydda dessa havets jättar, som förtjänar att leva i fred, precis som alla andra levande varelser.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Cooke, J.G. (2018). Balaenoptera musculus ssp. intermedia. The IUCN Red List of Threatened Species. Consultado el 10 de junio de 2023. https://www.iucnredlist.org/species/41713/50226962
- Dobson, G. (2003). On being the right size: heart design, mitochondrial efficiency and lifespan potential. Clinical and Experimental Pharmacology and Physiology, 30(8), 590-597. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1046/j.1440-1681.2003.03876.x
- Fox, D. (2002). Balaenoptera musculus. Animal Diversity Web. Consultado el 10 de junio de 2023. https://animaldiversity.org/accounts/Balaenoptera_musculus/
- Howard, M. (2017). Loxodonta africana. Animal Diversity Web. Consultado el 10 de junio de 2023. https://animaldiversity.org/accounts/Loxodonta_africana/
- Mason, K. (2013). Hippopotamus amphibious. Animal Diversity Web. Consultado el 10 de junio de 2023. https://animaldiversity.org/accounts/Hippopotamus_amphibius/
- Sears, R., & Perrin, G. (2009). Blue Whale:Balaenoptera musculus. In W. Perrin, B. Wursig, & J. Therissen. (Eds). Encyclopedia of Marine Mammals (pp. 120-124). https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/B978012373553900033X
- The MarineBio Conservation Society. (s.f.). Blue whales, Balaenoptera musculus. Consultado el 14 de junio de 2023. https://www.marinebio.org/species/blue-whales/balaenoptera-musculus/
Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.