Vanliga insektsbett hos hundar
Skriven och verifierad av Biokemist Luz Eduviges Thomas-Romero
Det finns ett antal vanliga insektsbett hos hundar som kan skada ditt husdjur, bland annat från myggor, loppor, vägglöss, fästingar så väl som stick från bin och getingar. När en insekt biter så fyller den sin saliv med specifika komponenter som gör att den kan äta.
Insektens saliv innehåller en cocktail av ingredienser som metodiskt har förfinats över årtusenden. Här finns bland annat anti-koaguleringsmedel och kärlutvidgande medel, såväl som vissa bedövande ämnen. Förutom att de kan orsaka allergiska reaktioner, så kan de också sprida ett antal olika sjukdomar.
Svåra allergiska reaktioner av insektsbett hos hundar
Vissa djur är extra känsliga för vissa insektsbett, och kan få en reaktion av dessa. I allvarliga fall kan de få en anafylaktisk chock. Det händer när immunsystemet reagerar extremt starkt på betten.
Fast anafylaktiska chocker i samband med insektsbett är sällsynta, så är det viktigt att hålla koll på förändringar i beteendet, andfåddhet eller svullnader i huden. Om du märker några av dessa symptom, ska du söka veterinärvård så snart som möjligt.
Myggbett och infektion av hjärtmask
Hjärtmask hos hundar är en allvarlig parasitsjukdom som orsakas av Dirofilaria immitis – maskar, som lever i blodkärlen och hjärtat i det infekterade djuret. Tyvärr finns heller inga laboratorietester som kan bekräfta en infektion av hjärtmask.
Sjukdomen sprids via myggbett. När en mygga biter ett infekterat djur och suger ut blod, så innehåller blodet förstadiet till maskar. Parasiterna fortsätter att utvecklas inuti myggan, tills de når larvstadiet.
När myggan flyger vidare för att bita en ny hund, så blir hunden infekterad av parasiten. Väl inne i hunden så kan masken växa upp till 30 cm på längden, och skada såväl lungorna som artärerna och hjärtat. Det finns visserligen behandling mot sjukdomen, men den mest effektiva metoden är att försöka förebygga myggbett och hålla nere antalet myggor.
Insektsbett hos hundar: fästingar och borrelia
Om din hund har blivit biten av en fästing är det bäst att ta bort den så fort som möjligt för att minska risken för en fästingburen infektion som borrelia. Bakterien som orsakar sjukdomen heter Borrelia burdogferi.
Ägaren kan försöka undvika borrelia genom att skydda sina djur mot parasiter. Om hunden blivit biten är det viktigaste att behandla hunden så fort som möjligt. Sannolikheten för en infektion ökar om fästingen får sitta kvar på hunden mer än 48 timmar.
Obehandlad borrelia kan leda till problem med lederna och nervsystemet.
Fästingar och babesia
Babesia är en annan (sällsynt) sjukdom som orsakas av encelliga parasiter av sorten Babesia. Hundar blir vanligen infekterade via fästingbett.
Sjukdomen kan också spridas via blodtransfusioner från en infekterad donator, eller via medfödd överföring. Inkubationsperioden är vanligtvis runt två veckor, men symptomen kan vara ganska milda. I vissa fall kan det ta månader eller till och med år innan man får en diagnos.
Insektsbett hos hundar – flugor och myiasis
Styngflugor och spyflugor kan också infektera din hund med parasiter som till exempel myiasis. Flugorna lägger ägg i offrets hud, normalt sett i öppna sår. Inom ett par dagar kommer äggen att kläckas till larver som kravlar över hudens yta, eller borrar sig djupare ner i vävnaden där de orsakar svullnader och bakterieinfektioner.
Beroende på var på kroppen infektionen finns, kan myiasis klassas som kutan, oftalmisk, i hjärtförmak eller urogenital. Alla ryggradsdjur inklusive människor kan få en infektion, och de förekommer över hela världen. Dock är problemet värst under våta årstider.
Sandflugor och leishmaniasis
Orsaken till leishmaniasis eller orientböld är en encellig organism som infekterar hundar och vissa gnagare i många delar av världen. Den är vanligast i på landet, speciellt i Sydamerika och runt Medelhavet. Det är vanligen sandflugan som sprider denna parasit.
Människor kan också få leishmaniasis. Det är dock viktigt att komma ihåg att du kan inte få infektionen direkt från en smittad hund.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Escobar, A., Edmundo, F., & Arteaga Domínguez, C. E. (2009). Prevalencia de Leishmania spp. en cánidos domésticos de dos cantones del municipio de San Ildefonso, departamento de San Vicente, El Salvador (Doctoral dissertation, Universidad de El Salvador).
- Camacho, A. T., Pallas, E., Gestal, J. J., Guitián, F. J., & Olmeda, A. S. (2003). Parasitación por Babesia canis en Galicia. Clínica veterinaria de pequeños animales, 23(1), 0050-53.
- Kníght, D. H. (1987). Heartworm infection. Veterinary Clinics of North America: Small Animal Practice, 17(6), 1463-1518.
Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.