Vad orsakar egentligen dvärgväxt i naturen?

Vi vet vad som orsakar kortvuxenhet hos människor, eller akondroplasi, men dvärgväxt i naturen kan inträffa på flera olika sätt och ha flera olika orsaker.

Dvärgväxt och överlevnad

Klimatet, mängden tillgängliga resurser och närvaron av rivaliserande arter är några faktorer som kan påverka ett djurs storlek och kännetecken.

Ett tydligt exempel på detta fenomen är Bergmanns lag – en erkänd ekologisk regel där större arter bor i kallare regioner och mindre lever i varmare.

Detta eftersom arternas morfologi är kopplad till mängden värme de förlorar.

Vi kan framförallt se detta i de anatomiska förändringar som ägde rum under kenozoikum-eran, då arter minskade i storlek efter en extrem höjning av temperaturerna. Vissa förlorade upp till 20% av sin ursprungliga storlek.

Vad orsakar dvärgväxt i naturen?

Orsakerna till dvärgväxt kan även vara hormonmässiga eller genetiska. Akondroplasi orsakas av en autosomal dominant genetisk avvikelse, så ungarna kan ärva det från båda föräldrarna.

“Ö-dvärgväxt” är där den minskade storleken beror på en förlust av resurser i ekosystemet. Detta sker normalt sett på öar eller i isolerade områden, som öknar, där resurserna är knappa och det kan vara en fördel att vara liten.

När det kommer till växtätare så gör denna evolutionära mekanism att de inte behöver lika mycket mat. Rovdjur minskar dock i storlek för att lättare kunna fånga byten.

Dvärgväxt och husdjur

Idag har dvärgväxt blivit något av en tredje i husdjursvärlden. Mopsar, chihuahuas och yorkshireterriers är bevis på att människan har ett intresse av att producera mindre och mindre djur.

Getter och grisar har inte heller undgått denna trend, och dvärgversionerna av dessa djur visas ständigt upp på internet som alternativ för stadslevande personer.

Dessvärre är dvärgväxt ofta resultatet av oetisk avel, vilket till exempel kan inkludera undernäring hos modern, inavel och genetisk manipulation.