Logo image
Logo image

5 djur som kan hjälpa oss att bota mänskliga sjukdomar

4 minuter
I den här artikeln kan du läsa om olika djur som hjälper oss i forskningen för att bota mänskliga sjukdomar.
5 djur som kan hjälpa oss att bota mänskliga sjukdomar
Sara González Juárez

Skriven och verifierad av Psykolog Sara González Juárez

Senaste uppdateringen: 18 november, 2022

Tack vare våra vänner i djurvärlden kan vi i framtiden förmodligen bota mänskliga sjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Man kan tro att endast de djur som har en arvsmassa som liknar vår egen kan hjälpa oss i detta avseende, men sanningen är att skillnaderna mellan arterna också är relevanta.

Kropparna hos våra djurkamrater innehåller ledtrådar som, om de avkodas, ger oss verktyg för att förbättra människans livskvalitet. Låt oss ta en titt på fem exempel på arter som för närvarande studeras, samt konsekvenserna av detta.

Dessa djur kan innehålla nyckeln till att bota mänskliga sjukdomar

Människor har vida överskridit den genomsnittliga förväntade livslängden för vår art, som under större delen av den nedskrivna historien har legat runt 30 år. Minskad barnadödlighet, förbättrad kost, kontroll av miljön och framsteg inom medicinen har varit de viktigaste faktorerna som har bidragit till att förlänga vår förväntade livslängd till över 80 år i många länder.

Denna teknologibaserade förlängning av livet medför dock nya problem, t.ex. degenerativa sjukdomar. Alzheimers sjukdom och artros är goda exempel. Det är därför studiet av människans hälsa aldrig tar slut, och på vägen dit använder man andra arter för sina syften. Låt oss ta en titt på fem illustrativa exempel.

Some figure

1. Schimpanser (Pan troglodytes)

Hjärt- och kärlsjukdomar har inte bara blivit vanligare i och med att den genomsnittliga livslängden har förlängts, utan ökar även på grund av levnadsvanorna i de utvecklade länderna. En stillasittande livsstil och ett för högt kaloriintag är två mycket representativa exempel.

Människor är mer benägna att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar än andra arter av hominider, t.ex. schimpanser. En studie från 2019 visade faktiskt att det var förlusten av en specifik gen som gjorde oss mer sårbara för dessa sjukdomar.

Man hoppas att man med denna kunskap kan vända sig till genteknik i framtiden för att rätta till detta.

2. Kalråttor (Heterocephalus glaber)

Dessa gnagare, som många tycker är ganska fula, har en samling “superkrafter” värda vår beundran: de lever nästan 30 år, kan tillbringa cirka 30 minuter i apnésömn och är immuna mot cancer, bland många andra egenheter.

Det är det sistnämnda – immunitet mot tumörer och cancer – som har väckt uppmärksamheten hos medicinska forskare. Djur vars kroppar angriper cancerceller och eliminerar dem skulle kunna vara en otrolig hjälp när det gäller att övervinna denna fruktansvärda sjukdom.

Det verkar som om denna immunitet har att göra med de stora mängder hyaluronan som utsöndras av mullvadsråttornas celler, en molekyl som är inblandad i hudens elasticitet. Denna molekyl är dessutom fem gånger större än hos människor.

3. Röd jättekänguru (Macropus rufus)

Artros är en annan av de sjukdomar som människor lider mest av när de blir äldre. Fetma, dålig hållning och felställning av lederna spelar också en viktig roll.

Många primater har liknande ledproblem som vi.

I det här fallet letar vi dock inte efter likheter hos besläktade arter, utan snarare efter djur som skulle kunna vara till hjälp för att bota sjukdomar. Ett sådant djur är den röda jättekängurun. De kan hoppa långa hopp, röra sig i upp till 64 kilometer i timmen och dess leder förblir starka ända till mycket höga åldrar.

Detta sker tack vare deras broskstruktur, som hjälper dem att stå emot slitaget på lederna. Dessutom kan ligamentens utformning kanske imiteras för knäimplantat.

4. Grottetra (Astyanax mexicanus)

Dessa fiskar kan vara nyckeln till att bota diabetes. De föds blinda på grund av att de måste anpassa sig till en helt mörk miljö och det är en utmaning för dem att söka efter näring. De är tvungna att vänta på säsongsbundna översvämningar för att få till sig sin föda – alger – eftersom dessa inte kan fotosyntetisera inne i grottan.

Denna fisk bär på en genetisk mutation i insulinreceptorn som orsakar resistens. Denna insulinresistens, som hos människor leder till allvarliga symtom på diabetes, är en form av överlevnad hos fisken. Deras blodsocker stiger under tider av matbrist, vilket gör att de kan överleva.

5. Zebror (undersläktet Hippotigris)

Kronisk stress är en annan sjukdom i vår moderna värld som har blivit till en epidemi. Den orsakar en mängd hälsoproblem, bland annat magsår.

Naturlig stress är dock stress som varar under en kort tid, som svar på en känsla av fara. Zebror är i den meningen goda förebilder när det gäller att bota mänskliga sjukdomar som orsakas av kronisk stress, eftersom de bara drabbas av den vid specifika tillfällen. På så sätt kan man studera deras fysiologi för att göra en jämförelse med människor.

Kontroversen om användningen av djur i forskning

Some figure
Macropus rufus.

Faktum är att även om värdet av viss medicinsk forskning är obestridligt, pekar nya trender mot andra typer av experiment. Matematiska modeller, organoider, mänskliga cellkulturer och organ på datorchipps är några exempel som gör det möjligt att göra direkta studier på mänskliga modeller utan att använda någon annan levande art att experimentera på.

Är vetenskap utan djurlidande möjligt? Sanningen är att vi inte vet, men många forskare gör allt de kan för att utveckla tekniker som, förutom att eliminera djurplågeri, skulle påskynda forskningen för att bota mänskliga sjukdomar.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Tian, X., Azpurua, J., Hine, C., Vaidya, A., Myakishev-Rempel, M., Ablaeva, J., … & Seluanov, A. (2013). High-molecular-mass hyaluronan mediates the cancer resistance of the naked mole rat. Nature499(7458), 346-349.
  • Kawanishi, K., Dhar, C., Do, R., Varki, N., Gordts, P. L., & Varki, A. (2019). Human species-specific loss of CMP-N-acetylneuraminic acid hydroxylase enhances atherosclerosis via intrinsic and extrinsic mechanisms. Proceedings of the National Academy of Sciences116(32), 16036-16045.
  • Chimpanzee Sequencing and Analysis Consortium Waterson Robert H. waterston@ gs. washington. edu Lander Eric S. lander@ broad. mit. edu Wilson Richard K. rwilson@ watson. wustl. edu. (2005). Initial sequence of the chimpanzee genome and comparison with the human genome. Nature437(7055), 69-87.
  • Ali, T. S., Thibbotuwawa, N., Gu, Y., & Momot, K. I. (2017). MRI magic-angle effect in femorotibial cartilages of the red kangaroo. Magnetic Resonance Imaging43, 66-73.
  • Miller, A. C., Cake, M. A., & Warburton, N. M. (2017). The fibular meniscus of the kangaroo as an adaptation against external tibial rotation during saltatorial locomotion. Journal of Anatomy231(6), 931-938.
  • Riddle, M. R., Aspiras, A. C., Gaudenz, K., Peuß, R., Sung, J. Y., Martineau, B., … & Rohner, N. (2018). Insulin resistance in cavefish as an adaptation to a nutrient-limited environment. Nature555(7698), 647-651.
  • Vinardell Martinez-Hidalgo, M. P. (2021). ¿ Existen alternativas a los experimentos con animales?. Revista de Bioética y Derecho, (51), 81-97.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.