Logo image
Logo image

Den vackra och kloka vita herdehunden från Schweiz

4 minuter
Trots att den här tyska hundrasen är en herde blev den inte erkänd förrän 2011. Förutom att den är livlig, flitig och lätt att träna upp är hunden medelstor.
Den vackra och kloka vita herdehunden från Schweiz
Senaste uppdateringen: 30 maj, 2019

Den liknar en tysk schäfer med albinism, men den schweiziska vita herdehundens päls är inte resultatet av en genetisk mutation, vilket är ett vanligt förekommande hos raser med unik päls. Den vita herdehunden användes faktiskt för att avla fram den tyska schäferhunden. Förutom att den är vacker är den även klok.

Historia om den vita herdehunden från Schweiz

För ett tag sedan hävdades det att den vita herdehunden från Schweiz bara var en vit version av den tyska schäfern. Dock har det visat sig att denna ras är äldre.

Det finns bevis att de första schweiziska herdehundarna dök upp i början på 1800talet. Men då befann de sig i norra Tyskland, inte i Schweiz. Dessutom har Schweiz erkänt att herdehunden är en unik och särpräglad ras samt bedrivit en officiell registrering för den.

Den stora expansionen av hundrasen ägde rum i Nordamerika. På 1970-talet kom de första exemplaren till Kanada. Där blev de mycket populära och definierades slutligen som en helt annan ras. Efter att ha spridit sig över nästan hela Nordamerika återvände de till Europa.

Under en lång tid har många värderat denna ras lägre som om den vore en sämre variant av den tyska schäfern. Men ingen kunde dock förneka det faktum att den schweiziska herdehundens DNA användes för att skapa den tyska schäfern.

Some figure

FCL( den internationella kennelfederationen) erkände till slut under 2011 att den vita herdehunden från Schweiz är sin egen ras. Människor som älskade denna hundras var alltså tvungna att tillbringa flera årtionden för att främja och göra allt i sin makt för att registrera den som en officiell ras.

Egenskaper hos den vita herdehunden från Schweiz

Den schweiziska vita herdehunden klassificeras som en medelstor ras. Hanar är mellan 60 till 66 cm långa och är lite mer skrymmande än honor som endast är cirka 55 till 60 centimeter långa.

När det kommer till vikten finns det också en märkbar skillnad mellan hane och hona. Den idealiska vikten för en hane är mellan 30-40 kg, medan honan är mellan 25-30 kg. Man kan alltså säga att det är en muskulös och korpulent hund i medelstor storlek, men de kan givetvis också vara smala och eleganta.

Kroppsformen är rektangulär med en rygg något längre än dess bredd. På samma sätt är huvudet rektangulärt eftersom näsan är proportionellt längre än skallen.

Hunden har långa triangulära öron som är något runda vid spetsarna. Öronen pekar aningen uppåt och vinklade framåt som om de ständigt var på alerten. De har mörka ögon och pupiller. Om hundrasen vore albino skulle ögonen ha en rosaaktig färg.

Some figure

Pälsen är helt vit. Det finns två typer av hår: mellanlångt och väldigt långt. I båda fallen har hunden ett dubbelskikt av hår: bottenskiktet är tätt och hårt medan det yttre är silkeslent och smidigt. Ansiktet, öronen och framsidan på benen har kortare hår.

Svansen är formad som en sabel och är spetsig vid änden. Svansen är belägen på låg höjd vid vila, nästan helt uträtad eller svagt krök. När hunden är mer alert lyfts svansen, men aldrig på en nivå högre än ryggen.

Beteende hos den vita herdehunden från Schweiz

Den vita herdehundens beteende liknar den hos den tyska schäfern. Den är uppmärksam och livlig liksom lämplig som kompanjon, men den är dessutom lämpad för arbete.

Detta i kombination med smidigheten och intelligensen gör den till en stor konkurrent inom hundsport som agility. Med andra ord är de omsorgsfulla och skärpta hundar som alltid vill lära sig samt är lätta att träna upp.

Some figure

Med en sådan intelligent hund är det viktigt att träna upp den genom en positiv undervisningsmetod för att påskynda och underlätta inlärningen. En traditionell undervisning baserad på våldselement leder endast till beteendeproblem.

Omvårdnad och hälsa

Den schweiziska vita herdehunden är utsatt för ärftliga sjukdomar som är vanliga för andra herdehundar i liknande storlek: tarmvred, armbågs- eller höftledsdysplasi samt hjärt- och kärlsjukdomar. Dessutom har de en högre benägenhet för matallergier och dermatit.

Gällande pälsen är det viktigt att man borstar den minst ett par gånger i veckan för att avlägsna dött hår och i sin tur förebygga hudproblem.

Eftersom de har ett dubbelt lager av päls bör du inte raka den under sommaren. Även om det verkar som att hunden lider av värmen skapar den sitt eget lager av luft som är uppfriskande.

Folk som älskar den vita herdehunden från Schweiz har kämpat i årtionden för att få rasen att inte betecknas som tyska schäferhundens yngre bror. Sedan dess har den blivit väldigt populär tack vare sin märkvärdiga skönhet såväl som underbara personlighet.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.