En hunds matsmältningssystem: hur fungerar det?

2 december, 2019
Hundar och deras matsmältningssystem... kan de hantera all typ av mat?

Många av de livsmedel som hunden till slut får i sig är tänkt att vara för människor. Men kan en hunds matsmältningssystem hantera den typen av mat?

Nuförtiden bor hundar inne i våra hem och i många fall så ger vi dem mat som vi äter dagligen trots att vi borde mata dem med mat som är särskilt framtagen just för hundar.

Det kan verka som om hundar kan äta nästan allt du lägger framför deras nos. Sanningen är dock att det kan leda till lever- och njurproblem som du inte direkt kommer att associera med deras kost.

Hur fungerar en hunds matsmältningssystem?

En hunds matsmältningssystem är främst strukturerat för att äta kött. Det börjar med ett matsmältningsrör som startar i munnen och sedan går ner mot matstrupen, magen, övre tarmen och nedre tarmen.

Sedan finns det de organ som hjälper till att bearbeta mat, som levern, bukspottkörteln och gallblåsan.

På makroskopisk nivå kanske du inte ser många skillnader från vårt eget matsmältningssystem. Men det finns några viktiga skillnader. En stor skillnad är att hundar uppenbarligen har tänder olika från våra.

Deras matsmältningskanal är inte heller lika lång (proportionellt), särskilt när det gäller den övre tarmen.

Alla vuxna hundar har samma antal och typ av tänder – totalt 42. Här är de:

  • 12 framtänder (incisors)
  • 4 hörntänder (canine)
  • 16 premolarer (premolars)
  • 10 kindtänder (molars)
Hundens tänder

En hunds käkar

Även med samma antal tänder kan deras bett variera. Till exempel stänger vissa hundar munnen med tänderna likt en slags kniptång, vilket betyder att framtänderna nuddar vid varandra.

Sedan finns det andra hundar som tuggar med den inre kanten av sina övre framtänder mot den yttre kanten på deras undre framtänder.

I vissa fall stickar underkäken ut längre än överkäken, även känt som prognatism. Detta är mycket vanligt hos hundsorter som till exempel boxer och bulldogg.

Du kan också se den motsatta versionen av detta hos vissa hundar, där underkäken är längre bak än det övre käkbenet – detta kallas enognatism. Detta ses alltid som en defekt.

Om man följer matsmältningskanalen går maten genom matstrupen och ner i magen. De inre väggarna i detta organ har stora veck som hjälper till att bryta sönder maten när den kommer från munnen.

Maten kommer mestadels ner i stora bitar eftersom hundar inte tuggar mycket.

Ännu längre ner, i tarmen, finns det massor av enzymer som hjälper till att kemiskt smälta maten.

Vissa nya studier har funnit att många hundraser har högre koncentrationer av enzymer som hjälper dem att smälta kolhydrater bättre än andra raser. De har alla rätt enzymer för att smälta protein.

Diagram av hunds matsmältningssystem

Hundar har också mycket korta tarmar. Detta är faktiskt typiskt för köttätare, även om vissa hundraser har längre tarmar än andra. Tarmbakterierna som du hittar hos hundar är också typiska för rovdjursarter.

Är hundar rovdjur eller allätare?

Om du tittar på ingredienserna i kommersiell hundmat ser du att de har många olika komponenter. De tenderar att ha allt från kött till olika typer av spannmål eller bönor.

Detta i kombination med det faktum att hundar i allmänhet äter vad du sätter framför dem kan få dig att tro att de är allätare, men det är de inte. Hundar är snarare fakultativa köttätare.

Detta innebär att de helst bör ha en kost som bara är kött, men de kan även överleva på en allätande diet.

En hund framför en tallrik med grönsaker och en tallrik med kyckling.

I grund och botten ligger det i hundens natur att vara köttätare. Det finns några orsaker till det:

  • Deras tarmar är mycket korta, allt från 1,8 till 4,5 meter. Denna skillnad har mycket att göra med rasen, och det är viktigt för dig att ha det i åtanke. Tarmens längd, dess permeabilitet för näringsämnen och bakterierna i dem kan variera. Allätande djur som människor har 4,8 till 7 meter långa tarmar.
  • Hundar har mycket vassa tänder. Deras hörntänder hjälper dem att riva isär maten och deras kindtänder hjälper dem att dela upp den i mindre bitar så att de lättare går ner i matstrupen.
  • Tarmbakterierna hos köttätare skiljer sig mycket från växtätare och allätare. Bakterierna i tarmen kan hjälpa dem att jäsa vissa näringsämnen som kolhydrater. Hundar har å andra sidan mycket svårt att fermentera kolhydrater.
  • Ett djurs hjärna fungerar främst tack vare glukosen som de får från kolhydraterna. Så hundar har faktiskt olika metaboliska vägar som gör att de kan producera kolhydrater från proteiner.

Så om hundar inte är allätande, hur kan de smälta växtbaserade livsmedel?

Epigenetik: vilken roll spelar det i en hunds matsmältningssystem?

Det borde för tillfället vara tydligt att hundar i huvudsak är köttätare. Men varför kan de i så fall smälta andra livsmedel än kött?

För att förklara det måste du förstå epigenetikbegreppet. Denna term har att göra med hur våra miljöer faktiskt kan påverka våra gener.

Ett enkelt exempel på denna idé är hur sköldpaddor föds manliga eller kvinnliga, beroende på temperaturen i området de har utvecklats i. Något liknande har hänt med hundar, men under en mycket längre tid.

Vi pratar om mer än 10,000 år. Detta började under tiden vi har gjort dom tama, och speciellt i det tidigare skedet så har hundar ätit våra matrester.

Det har lagt press på deras matsmältningssystem som lett till förändringar i hur de syntetiserar enzymerna de behöver för att smälta näringsämnen.

Det har hjälpt dem att anpassa sig för att överleva på en mer varierad kost. Numera kan de därför smälta massor av växtbaserade matkällor. Det är därför vi också kallar de för fakultativa köttätare.

Så, tror du att du känner din hundens kropp lite bättre? Vi hoppas att vi har hjälpt dig i det avseendet, och förhoppningsvis kan du ta med dig denna kunskap till din hunds diet!

  • Landecker, H. (2011). Food as exposure: Nutritional epigenetics and the new metabolism. BioSocieties, 6(2), 167-194.
  • Marge Chandler. (2018). GUÍA EN FISIOPATOLOGÍA GASTROINTESTINAL DEL PERRO Y EL GATO. Parte 1. Funcionamiento y estructura del sistema gastrointestinal. Affinity Vets.
  • Mercer, L. P. (2013). Nutritional Epigenetics. Journal of Nutritional Health & Food Science.
  • Weber, M. P., Biourge, V. C., & Nguyen, P. G. (2017). Digestive sensitivity varies according to size of dogs: a review. Journal of animal physiology and animal nutrition, 101(1), 1-9.