Saker du inte visste om kattens luktsinne

Skriven och verifierad av Biolog Georgelin Espinoza Medina

Senaste uppdateringen: 25 mars, 2024

Katter uppfattar information från sin omgivning med hjälp av ett antal olika sensoriska signaler. Dock är kattens luktsinne oumbärligt eftersom den använder den i sina sociala relationer, vid utfodring, orientering och utbildning. Vi har samlat ihop en rad intressanta fakta som du säkert kommer att tycka om att läsa!

1. Kattens luktsinne är starkare än människans

Kattens luktsinne är mycket effektivare än vår egen. Detta beror på att de har fler receptorer i doftepitelet. De har 67 miljoner luktceller i näsborrarna och 19 miljoner nervändar som är kopplade till detta sinne.

På grund av detta är kattens luktsinne upp till 14 gånger starkare än vårt eget.

2. Katter har ett extra luktorgan

Förutom sitt kraftfulla luktsinne har katter en extra struktur för att uppfatta kemiska ämnen. Detta utgörs av ett vomeronasalorgan, även kallat Jacobsons organ, som finns i deras gom. Det gör det möjligt för dem att uppfatta värdefull information från omgivningen eftersom de kan känna inte bara lukter utan även feromoner.

Feromoner är kemiska ämnen som katter utsöndrar från olika delar av kroppen, t.ex. från kinderna, runt munnen, vid svansbasen, tassarna och nära mjölkkörtlarna. De använder dem för att markera sitt revir, för att känna sig säkra, för att varna och till och med för att fortplanta sig. Dessa molekyler är omärkliga för människor.

Katten öppnar munnen, drar in läpparna och låter tungan hänga ut lite för att analysera ämnena med sitt Jacobsons organ. De rynkar också på nosen. Ett sådant läge kallas Flehmenrespons eller Flehmenreaktion och finns även hos vissa andra djur.

3. Den spelar en viktig roll för att kommunicera och relatera till deras omgivning

Katter använder alla typer av kemisk information för att kommunicera med varandra och relatera till sin omgivning. Lukter och feromoner spelar en avgörande roll för deras sociala organisation och reproduktion. Katter markerar sitt revir och sina favoritkompisar, vilket ger ett tydligt budskap till andra medlemmar av deras art utan att behöva ha fysisk kontakt med dem.

När katter gnider huvudet eller kroppen mot möbler, väggar eller människans ben markerar de faktiskt med sina feromoner. På så sätt låter de andra katter veta att de äger det utrymmet eller föremålet. Samma sak händer när de kliar på specifika områden i huset eller trädgården.

4. Luktsinnet är funktionellt hos nyfödda kattungar

Nyfödda kattungar är mycket ömtåliga, hjälplösa och blinda; deras ögon är stängda, så de kan inte använda sin syn för att ta sig fram i världen. De kan inte heller höra eftersom deras öron är stängda. De har dock ett luktsinne som garanterar deras överlevnad, eftersom de använder det för att hitta sin mammas spene för att kunna äta.

Katter upprättar en spenordning. På så sätt använder varje kattunge främst en (eller ibland två) för att få sin mammas mjölk. Det häpnadsväckande är att de för att skilja på spenarna använder inlärda luktsignaler, som tydligen kommer från varje kattunges saliv.

Dessutom påverkar lukten deras anknytningsbeteende och riktningsangivelser för boet. Smak och känsel är också funktionella när kattungar föds, så de kompletterar den information som de uppfattar med näsan.

Man tror att synen från och med den tredje levnadsveckan får en mer central roll, vilket gör att kattungarna kan utveckla sina sociala färdigheter.

5. Inte oumbärlig för jakt

Även om det kan verka lite märkligt är kattens luktsinne inte oumbärligt för jakt. De verkar föredra andra typer av signaler, till exempel de som ges av synen eller hörseln, lukterna är viktigare för kommunikationen och deras förhållande till miljön runt omkring dem.

En studie från 2015 visade att de föredrar att använda ögonen, snarare än näsan, i liknande situationer. Den visuella responsen dominerade alltså. Individuella skillnader i sensoriskt beteende kunde dock påvisas hos denna art. Det behövs dock mer forskning.

Sammanfattningsvis är kattens luktsinne mer akut och kraftfullt än vårt, vilket gör att de kan uppfatta världen på ett annat sätt. Med Jacobsons organ kan de dessutom uppfatta kemiska molekyler som ger dem värdefull information om sin omgivning och i kommunikationen med varandra. Dessa reaktioner är häpnadsväckande och visar oss hur komplext och intressant kattens beteende är.