Logo image
Logo image

Djurhälsa 101: Hundar som slickar sig tvångsmässigt

3 minuter
Slickar din hund sig oavbrutet? Lugna dig – det kan vara en sjukdom med en mycket enkel lösning.
Djurhälsa 101: Hundar som slickar sig tvångsmässigt
Francisco María García

Skriven och verifierad av Advokat Francisco María García

Senaste uppdateringen: 21 december, 2022

Vissa djur slickar sig tvångsmässigt på områden av sina kroppar. Det är något som kan resultera i slickgranulom (acral lick dermatitis) hos hundar. Det drabbade området är oftast benen, och de slickar tills det blir sår.

Konstant slickande gör att djurets hud sväller. Det påverkade område kan hårdna efter en tid. Pälsens hårsäckar och körtlar (som gör att de svettas) har brustit och bakteriella infektioner kan uppstå.

Att behandla denna sjukdom är ganska långvarigt och obekvämt, både för husdjuret och dess ägare. Dock måste en hund genomgå behandling utan avbrott tills det läkt efter en diagnos.

Symptom och faktorer som leder till denna sjukdom

Det främsta symptomet hos hundar som slickar sig tvångsmässigt är att när de slickar sig är det tvångsmässigt och outtröttligt. I vissa fall kan mellansvåra och svåra bett ske tillsammans med slickandet.
Some figure

Sår kan visa sig efter en kort stund (inom några timmar). Det är även möjligt att det går flera veckor från det att djuret fått sin vana tills de första slitningarna blir synliga.

Ursprunget av denna sjukdom varierar:

  • Klåda som orsakats av allergier av miljöfaktorer eller genom att äta viss mat
  • Bakterier, svamp, parasiter eller kvalster som finns på hudens yta
  • Insektsbett
  • Trauma på lederna (frakturer), som normalt kommer samtidigt som mycket smärta
  • Artrit
  • I vissa fall kan det komma i samband med cancer
  • Hormonella sjukdomar
  • Psykologiska faktorer, som tvångssyndrom för hundar
  • Stress, leda eller ångest
  • Stereotypi (när ett djur upprepar en meningslös handling. Hundar som är fast i små utrymmen eller i djurhem lider oftast av denna sjukdom)

Raser och genetiska faktorer

Än så länge är det inte möjligt att upprätthålla ett meningsfullt förhållande mellan genetiska faktorer och framträdandet av tvångsmässigt slickande. Däremot är vissa raser, enligt statistiken, mer benägna att lida av denna sjukdom.

De mest påverkade hundarna är större raser:

  • Schäfer
  • Golden retriever
  • Spansk mastiff
  • Grand danois
  • Labrador retriever
  • Dobermann

Diagnos och behandling

Den största majoriteten av ägare med drabbade djur tar dem till veterinären när sjukdomen har gått för långt. Det gör veterinärens jobb mycket svårt. Inte bara diagnosen, utan även behandlingen kommer bli svår.

När veterinären först utvärderar en hund med synliga sår kan hon inte fastställa vilka symptom som visade sig först. Hon måste veta om slickandet orsakades av såren eller vice versa.

För att undvika onödiga komplikationer bör ägare som ser att sina hundar slickar sig tvångsmässigt gå direkt till en veterinär. Samma gäller för de som märker att sina husdjurs tassar alltid är fuktiga.

Eftersom fall av hundar som slickar sig tvångsmässigt orsakas av olika faktorer kan behandlingarna vara olika. Innan veterinären kan ge en behandling måste hon veta exakt vad som orsakade symptomen.

Att få symptomen under kontroll

Det första du bör göra är att få symptomen under kontroll: förhindra hunden att slicka sig själv. På så sätt kan såren läka. Du kan använda en hundkrage för att förhindra att hunden når de påverkade områdena. Du kan även lägga på bandage för att skydda såren.

Det enda sättet att rätta detta beteende på är att helt och hållet göra dig av med anledningen till slickandet, vare sig det är fysiskt, psykologiskt eller på grund av miljön.
När en diagnos för tvångsmässigt slickande har gjorts krävs andra specialister. En veterinärdermatolog och en hundetolog bör åtminstone övervaka patientens framsteg.
Some figure

Alla hundar och deras ägare bör följa strikta regler gällande hygien och renlighet. Det är nödvändigt att minska mängden bakterier, svamp, kvalster eller parasiter. Det är också viktigt att undvika stress och plötsliga förändringar i ditt husdjurs rutin.

Raser som golden retriever eller boxer behöver mycket fysisk träning för att använda all energi som samlats inombords. Om de inte kan göra det kommer de inte bara bli uttråkade, utan även extremt ångestfyllda.

Andra raser, som Schäfer, behöver inte gå på promenader, springa och hoppa. De behöver också mentala spel för att slappna av och fly från enformigheten.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.