Sommarsjuka hos nötkreatur: Vad är det?

Skriven och verifierad av Veterinär Érica Terrón González

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Sommarsjuka, eller babesios, är en grupp sjukdomar som regelbundet drabbar boskap, som nötkreatur. Det är ett syndrom som orsakas av två mycket olika mikroorganismer: en parasit och en bakterie. Båda sprids med hjälp av insektsbett och är därför vektorsjukdomar.

Symptomen får djuret att bli permanent apatisk och likgiltig (därför kallar man sjukdomen för Bovine Sadness Complex på engelska). Korna kan verka deprimerade och tappar intresset för sina följeslagare samt miljön runt omkring dem, på grund av allmänt obehag. Och det är det som gör denna sjukdom så svår – nyckeln är att inse att detta sinnestillstånd faktiskt är ett patologiskt tillstånd.

Sommarsjuka hos nötkreatur, ett tillstånd som vi inte längre kan förbise

Termen avser två sjukdomar, även om de har flera egenskaper gemensamt. I synnerhet beskriver jordbrukare som pratar om detta syndrom babesios och anaplasmos, vars orsakande patogerer är följande:

• Mikroskopiska parasiter av släktet Babesia
• Gramnegativa bakterier (Anaplasma phagocytophilum)

Den växande betydelsen av vektorburna sjukdomar

Förekomsten av vektorburna sjukdomar ökar stadigt, både hos djur och hos människor. Detta är fallet för de flesta säsongssjukdomar, inklusive de som faller inom ramen för dessa riktlinjer.

Sommarsjuka överförs av bett från fästingarten Rhipicephalus microplus. Det har också förekommit fall där andra blodsugande insekter, som hästflugor eller myggor, är inblandade i överföringen.

Vem blir vanligtvis drabbad av denna ”nötkreaturpest”?

Det är sant att alla typer av nötkreatur lider av denna sjukdom, men svårighetsgraden av symptomen beror på flera faktorer, som djurets ålder. Unga kalvar under 12 månader får ofta milda infektioner med låg dödlighet. Å andra sidan kan djur som är äldre än 2 år uppvisa varierande dödlighet mellan 20 och 50 %. Därför är sjukdomen inte särskilt allvarlig hos kalvar, men den är mycket allvarlig bland vuxna nötkreatur.

Symptom på sommarsjuka hos nötkreatur

Kor som lider av infektioner orsakade av Babesia eller Anaplasma visar inte upp specifika symptom. Snarare är de symptom på en försvagande sjukdom, som feber, dålig aptit, depression eller svaghet. Hos mjölkkor kan man se en snabb nedgång i mjölkproduktionen, vilket varnar jordbrukaren om att något inte stämmer. Hos nötkreatur är det dock svårt att upptäcka sjukdomen innan det drabbade djuret är för svagt.

Anledningen till dessa symptom är förstörelsen av röda blodkroppar, när någon av de mikroorganismer som vi nämnde ovan invaderar dem. Detta orsakar hemolytisk anemi – på grund av att dessa celler går sönder – vilket leder till en konstant försämring av djurets hälsotillstånd.

Det är därför som kor med sommarsjuka verkar nedstämda: öronen hänger, deras ansikten ser ledsna ut och de tar sig långsamt bort från resten av gruppen.

Hur man diagnostiserar sommarsjuka hos nötkreatur

Eftersom det inte finns några specifika symptom är det nödvändigt med en differentiell diagnos med många andra nötkreaturspatologier, som till exempel med leptospiros, botulism eller mjältbrand. Ändå kan vissa misstankar finnas när du ser vektorer bland djuren.

Det enda kliniska beviset som bekräftar diagnosen ”nedstämdhet” är direkt observation av de mikroorganismer som är ansvariga för sjukdomen. Med hjälp av vissa analyser är det möjligt att se Babesia spp. eller Anaplasma spp. i de sjuka djurens röda blodkroppar. Det sista steget är att utföra motsvarande serologiska tester för att detektera antigener eller genetiskt material i den patogena mikroorganismen. I själva verket är det på detta sätt möjligt att definitivt skilja mellan patogenerna för att fortsätta med korrekt behandling.

Finns det en behandling för sommarjsuka hos nötkreatur?

Liksom de flesta infektionssjukdomar är det möjligt att kontrollera symptomen om man upptäcker sjukdomen i tid. Först måste man med säkerhet veta vilken organism som orsakar symptomen hos djuret:

• För babesios innefattar behandlingen antiparasitiska läkemedel, särskilt mot dessa protozoer.
• För behandling av anaplasmos innefattar behandling tetracyklinantibiotika.

Problemet med båda patologierna är att om en veterinär inte ställer diagnosen i tid är försämringen vanligtvis irreversibel. Av denna anledning är den bästa rekommendationen utan tvekan användningen av vacciner.

Vaccinering av boskap mot babesios och anaplasmos

Veterinärer använder ofta vacciner som innehåller röda blodkroppar från kor infekterade med en patogen vars virulens har minskat. Dessa applicerar man varje år på nötkreatur från 4 till 10 månader som kommer från anläggningar där det har funnits kliniska fall.

Det är också tillrådligt att vaccinera de som är födda i fästingfria områden men som kommer att bli transporterade till platser där fästingar kan förekomma. Vaccinerna är dock kontraindicerade hos vuxna djur eftersom virulensen kan revertera. Därför använder veterinärer endast vaccinet i mycket specifika fall och under mycket välkontrollerade förhållanden.

Sommarjsuka hos nötkreatur är en verklig utmaning för sydamerikansk boskapsuppfödning

Länder i de tropiska och subtropiska områdena i Latinamerika talar om sommarsjukan som ett av deras största hinder för framgångsrik boskapshållning. De stora förlusterna i mjölk- och köttproduktionen, de höga kostnaderna för behandling av nötkreatur och den höga dödligheten ger bönderna stora problem.

Som ett resultat av klimatförändringar rör sig denna, och andra vektorsjukdomar, allt längre mot tempererade regioner. I Sverige förekommer babesios  framförallt hos kor och får i södra och mellersta delarna av landet.