Allt om kemoterapibehandling för hundar

21 december, 2019
Om din hund har drabbats av cancer så kommer du antagligen att vilja prova varenda möjlighet som finns för att han ska kunna återhämta sig så snart som möjligt.
 

Om din hund har fått diagnosen cancer så kommer du vilja försäkra dig om att han lider så lite som möjligt p.g.a. detta. Kemoterapibehandling för hundar är ett alternativ som veterinären kanske föreslår.

Denna behandling är oftast också mindre aggressiv än den behandling som människor får. Här tar vi upp mer angående detta.

De vanligaste typerna av tumörer hos hundar

Lymfosarkom och mastocytom är några av de vanliga cancertyper som hundar kan drabbas av. De är ofta de som oftast behandlas med kemoterapi. 

Den första varianten uppstår då det förekommer elakartad neoplasma som uppstår i ett organ. Dessa inkluderar:

  • Lymfnoder
  • Levern
  • Mjälten
  • Andra organ med lymfoid-vävnad
Hund som ligger på undersökningsbord.

Denna typ av sjukdom har inte något att göra med lymfoid-leukemi eftersom dessa kommer från benmärgen.

När det kommer till mastocytom så är detta den vanligaste typen av hudcancer hos hundar, men den kan också sprida sig till de interna organen.

I flesta fall används kirurgisk behandling tillsammans med farmakologiska behandlingar för att ge djuret god livskvalitet.

Kemoterapi för hundar med cancer är ett alternativ som veterinärerna kan föreslå i vissa fall. Det är oftast en behandling som är mindre aggressiv än den behandling som människor får.

 

Behandling med kemoterapi för hundar, ett alternativ vid cancerbehandling

Kemoterapibehandling för hundar är en exceptionell behandling som kan bota djuret; det är egentligen den enda behandlingen som finns.

Behandlingen är mer effektiv då tumörerna är små eller då de förökar sig snabbt. Anledningen till detta är att kemoterapin förstör celler som förökar sig snabbt.

Då tumören har blivit för stor så kommer cancern gå in i ett viloläge. Kemoterapin kommer då vara mindre effektiv.

Frågor att tänka på innan du väljer en kemoterapibehandling för hundar

Efter att ditt husdjur har fått en cancerdiagnos så kommer veterinären att föreslå olika behandlingsalternativ.

Om kemoterapi är ett av dessa alternativ så kommer veterinären behöva utvärdera husdjurets hälsa innan behandlingen.

Det rekommenderas exempelvis inte för djur som befinner sig i ett senare skede med metastas och nedbrytning av vitala organ som njurar, lever, etc.

I dessa fall så kommer det inte att förbättra hans livskvalitet utan istället att förvärra hans hälsa.

Användningar av kemoterapi, beroende på typ av cancer

Beroende på vilken typ av cancer som ditt husdjur har drabbats av så kommer veterinären att utvärdera det bästa sättet att ge behandlingen.

Om han har tumörer i det lymfatiska systemet så kommer kemoterapi vara det enda alternativet eftersom veterinären inte kommer kunna operera på neoplasma som har spridit sig i hela kroppen.

Då veterinären har hittat tumören så kan han vidta olika åtgärder:

 
  • Om de resulterar i metastas så kommer han först att operera på tumören. Han kommer sedan applicera kemoterapi som ett sätt att fördröja cancercellernas spridning.
  • Om han inte helt kan ta bort dem med hjälp av kirurgi så kan kemoterapi användas för att ta bort resten av de elakartade cellerna som finns kvar i kroppen.
  • Om tumörerna är för stora för att tas bort med hjälp av kirurgi så behandlas de med kemoterapi för att försöka stoppa växten och om möjligt reducera storleken.

Bieffekter av kemoterapibehandling för hundar

Hund som tittar.

Enligt statistiken så kommer färre än 5 procent av de hundar som får kemoterapi att drabbas av allvarliga bieffekter.

Hos de flesta djur kommer bieffekterna att vara lindriga. Exempelvis:

  • Aptitbrist
  • Insjuknande
  • Kräkningar
  • Diarré
  • Försvagat immunförsvar

Oavsett situationen så har veterinären olika redskap för att förhindra eller stoppa bieffekterna som kemoterapin kan orsaka.

 
  • Dhaliwal, R. S., Kitchell, B. E., & Messick, J. B. (2003). Canine lymphosarcoma: Clinical features. Compendium on Continuing Education for the Practicing Veterinarian.
  • Peters, J. A. (1969). Canine mastocytoma: Excess risk as related to ancestry. Journal of the National Cancer Institute. https://doi.org/10.1093/jnci/42.3.435