Kampanjer för blodgivning från djur

Skriven och verifierad av Veterinär Érica Terrón González

Senaste uppdateringen: 25 mars, 2024

Intresset för transfusioner inom veterinärmedicinen har ökat på senare tid och därför har många länder runt om i världen skapat blodbanker för blodgivning från djur. Detta har också lett till ökad utveckling inom området för behandling av kritiskt sjuka djur med donerat blod.

Eftersom allt blod måste komma från friska husdjur är behovet av att hitta nya donatorer alltid angeläget. Därmed är det viktigt att informera ägarna om deras möjligheter att hjälpa till.

Transfusioner inom veterinärmedicinen genom historien

Användningen av blodtransfusioner hos djur är inte direkt ny. Det har pågått länge och man skulle faktiskt kunna betrakta det som ursprunget till transfusioner inom humanmedicinen.

År 1665 utförde Richard Lower, en engelsk läkare, en transfusion mellan två hundar. Från och med då skedde fler experiment av detta slag. I själva verket var det bara en tidsfråga innan liknande experiment gjordes även på människor.

Till en början togs blodtransfusioner direkt från donatorn med hjälp av ett antikoaguleringsämne. Därefter gavs blodet till mottagaren några timmar efter donationen.

Med tanke på en ökad efterfrågan och ett begränsat utbud arbetar vi dock för att utnyttja denna resurs bättre. Därför finns det en tendens att endast administrera de nödvändiga blodkomponenterna. Nu kan vi till exempel administrera endast röda blodkroppar eller plasma.

Val av husdjur för blodgivning från djur

I likhet med människor är inte alla djur giltiga kandidater för blodgivning. Här följer några av de överväganden som du bör ta hänsyn till innan du rekommenderar ditt husdjur som donator.

Blodgivning från djur: donatorhundar

Hunddonatorer måste uppfylla vissa egenskaper, till exempel:

• Att vara vid god hälsa.
• Att väga minst 25 kg, så att blodet kan förvaras i vanliga mänskliga blodpåsar.
• Många program för donationer av hundar fastställer en åldersgräns på mellan ett och åtta år.
• Att ha alla korrekta vacciner enligt deras ålder och vaccinationsschemat i ditt land.
• Inte genomgå någon medicinsk behandling vid tidpunkten för donationen, med undantag för förebyggande medicinering mot parasiter.

Det är bäst att använda hundar som kan stå stilla på egen hand under uttagningsförfarandet. Vid behov kan man dock använda lugnande medel, även om detta kan få negativa konsekvenser.

En hund som tidigare har fått en transfusion kan ha utvecklat antikroppar mot andra blodtyper än sin egen. Därför är djur som har fått transfusioner inte lämpliga donatorer.

Tester före blodgivning

Det är nödvändigt att göra följande:

• Bestämma blodgrupp. Det är vanligast att använda “dog erythrocyte antigen” (DEA) för att fastställa blodtypen.
• Utföra allmänna blodprover och en fysisk undersökning för att kontrollera hundens hälsa.

Vissa infektionssjukdomar kan överföras via blodtransfusioner. Det kan röra sig om allvarliga infektioner, till exempel leishmaniasis eller brucellos. Därför är det viktigt att se till att potentiella givare inte bär på dessa mikroorganismer.

I länder som Storbritannien utesluts också hundar som har rest utomlands som givare. Detta minskar avsevärt behovet av omfattande tester för infektionssjukdomar.

Blodgivning från djur: donatorkatter

Kraven för katter är mycket lika dem för hundar, med vissa skillnader som är inneboende i arten. När det gäller t.ex. vikten räcker det att katten är tyngre än 4 kilo.

Förutom betydelsen av blodtypen finns det också en oro för eventuella infektioner. Ett donationscenter kommer till exempel att utföra tester för att utesluta bland annat kattleukemi eller immunbrist hos katter.

Med tanke på behovet av att söva donatorerna och de strikta kraven på sjukdomsförebyggande är det svårt att få tillgång till en tillräcklig mängd kattdonatorer.

De viktigaste veterinärmedicinska centralerna kan överväga att inhysa en grupp sjukdomsfria donatorkatter. Efter ett tag flyttas dessa katter sedan ut som husdjur.

Djurblodgivning: Trodde du att detta bara var för människor?

Experter säger att det finns en utbredd brist på medvetenhet om blodgivning från djur. Alternativt kan det vara bristande tillgång till information, vilket är möjligt, men det verkar osannolikt under internets tidsålder.

Alla frivilliga donationsplaner bygger på djurägarens altruism. Det är dock sant att hunden vanligtvis belönas med mat, prydnadssaker eller leksaker.

Det är dock viktigt att sprida information om blodgivning från djur eftersom man kanske aldrig vet när ens egna trogna följeslagare kan vara den som behöver hjälp från ett annat djur.