Kolhydrater i hund- och kattfoder: vad exakt är det?

Det är viktigt att våra djur får i sig kolhydrater från maten de äter. Oavsett ras eller storlek behöver de bra näring för att utvecklas ordentligt.

Skriven och verifierad av Advokat Francisco María García.

Senaste uppdateringen: 21 december, 2022

Kolhydrater i hund- och kattfoder är viktiga för att din hund eller katt ska hålla sig frisk och må bra. Oavsett ras, ålder eller kön behöver alla djur bra näring för att utvecklas fysiskt och mentalt.

För att se till att du ger ditt djur näringen det behöver ska vi här prata om kolhydrater i hund- och kattfoder. Vi går även igenom möjliga hälsofördelar och risker.

Vad är kolhydrater?

Kolhydrater består av koldioxid, väte och syre, och är den största källan till omedelbar energi för djur.

Under matsmältningen bryts dessa biomolekyler ner till glukos; med andra ord omvandlas kolhydraterna till sockerarter av de interna organen.

När kroppen är i behov av att snabbt producera energi vänder den sig först till glukosen som producerats av kolhydraterna. Glukos är lättsmält och kan snabbt generera mängder av energi.

Dock används energin också upp snabbt, och behöver ofta fyllas på för att reglera djurets matsmältning. I sin tur tar proteiner och fetter längre tid på sig att brytas ner, men det gör dem till en bättre källa för långvarig energi.

Olika sorters kolhydrater i hund- och kattfoder

Kolhydrater är en av de vanligaste biomolekylerna i naturen, då de finns i nästan all mat. Även om de har en tendens att förekomma i större mängder i grönsaker betyder inte det att de inte också finns i mjölkprodukter och kött.

Det finns flera sorters kolhydrater, och de delas upp i två huvudgrupper: sockerarter och långsamma kolhydrater.

Sockerarter

Sockerarter har enkla glukosmolekyler eller sockerkedjor som är lätta att bryta. Genom att smälta dem skapas omedelbar energi.

Sockerarter delas upp i två undergrupper:

• Monosackarider, eller enkla sockerarter, absorberas på en gång och kräver inte någon konvertering. Typer av monosackarider är galaktos (en sockerart som finns i mjölk och mjölkprodukter), fruktos och glukos (som finns i frukt, grönsaker och honung).
• Disackarider, eller sammansatta sockerarter, har enkla sockerkedjor som är lätta att bryta och kräver inte mycket för att smältas ner. Typer av disackarider är laktos (mjölk och mjölkprodukter), maltos (vete och honung) och sackaros (frukt och grönsaker).

Komplexa kolhydrater

Komplexa kolhydrater innehåller sockerkedjor som är längre och svårare att smälta. Därför tar de längre tid för matsmältningen att helt absorbera.

I den här gruppen hittar du stärkelse (sädesslag och baljväxter), glykogen (kött) och kostfiber (frukt, grönsaker, sädesslag och baljväxter).

Är det dåligt med kolhydrater i hund- och kattfoder?

Kolhydrater i hund- och kattfoder är ett kontroversiellt ämne, även bland djurdietister. Till skillnad från människor har hundar och katter en kort mag-tarmkanal och kan inte smälta långa sockerkedjor.

Tänk på att hundar och katter får sin energi huvudsakligen från fettmolekyler, och inte från kolhydrater.

Deras naturliga kost består faktiskt av kött och fetter, och knappt några spannmål eller säd (sädesslag, baljväxter och andra källor till vegetabiliskt protein).

Därför bör du inte tillsätta långsamma kolhydrater i din hunds eller katts kost. Det enda undantaget här är glykogen, som finns i små mängder i kött.

Dock kan måttligt intag av sockerarter (som finns i de flesta frukter och grönsaker), och som även innehåller vitaminer och mineraler, bidra till att komplettera ditt djurs näringsintag.

Att tillägga är också att kolhydrater inte erbjuder alla näringsämnen som hundar och katter behöver för att hålla sig friska. Därför bör deras kost inte baseras på kolhydrater.

Det skulle kunna leda till näringsbrist på grund av att djuret inte får i sig tillräckligt med proteiner, vitaminer och mineraler.

Kattfoder bör inte innehålla mer än 5% kolhydrater, och hundfoder bör inte innehåller mer än 10%.

Ett för stort intag av kolhydrater leder vanligtvis till matsmältningsproblem som uppblåsthet, diarré och kräkningar. Utöver det kan det leda till snabb viktnedgång och förhöjt blodsocker, vilket skulle öka risken för fetma och diabetes.