Höftledsdysplasi hos katter: allt du behöver veta

18 augusti, 2019
I den här artikeln ska vi berätta allt du behöver veta om höftdysplasi hos katter. Det kanske inte händer så ofta, men det kan få oönskade konsekvenser.

Det kanske inte är jättevanligt hos katter, och det handlar mestadels om genetik. Men trots det är det viktigt att lära sig om detta speciella tillstånd. Idag kommer vi att fokusera specifikt på höftledsdysplasi hos katter.

Vad är höftledsdysplasi hos katter?

Det här tillståndet är mycket vanligare hos hundar än hos katter. Höftledsdysplasi är i grund och botten en ovanlig utveckling av just djurets höft, och lederna omkring den kommer att nötas ut över tid.

Det finns en ärftlig komponent för höftledsdysplasi hos katter. Maine coons och honor ligger i den största riskzonen.

I mer allvarliga fall kan det leda till att ben bildas på ovanliga platser, att brosk skadas från onaturliga rörelser och det kan även framkalla artros på grund av hälta och förlamande smärta.

Höftledsdysplasi börjar vanligtvis hos katter när de fortfarande är kattungar. Med andra ord börjar det innan deras benstruktur har utvecklats fullt ut, och det blir bara värre med tiden.

Luxation och skador på deras brosk orsakar mikrofrakturer som hindrar dem från att gå ordentligt, klättra, hoppa och leka.

Kattunge i veterinärens famn.

Vilka är symtomen på höftledsdysplasi hos katter?

En veterinär måste göra den slutliga diagnosen, men som ägare har du också en plikt att vara uppmärksam på symtomen på höftledsdysplasi hos din katt. Här är några av de viktigaste:

1. Din katt är mindre aktiv än vanligt

När en katt blir äldre kommer den bli mindre aktiv än den brukade vara. Men om den är frisk kommer den fortfarande att springa, hoppa och klättra i träd, även om den börjar bli lite till åren.

Om din katt har slutat leka eller göra saker den brukade bör du därför ta den till veterinären.

2. Smärta

Höftledsdysplasi är mycket smärtsamt för katter. Ett stort varningstecken är om katten gnäller av att vara i en viss position eller att röra sig på ett visst sätt.

Om du rör den vid nedre delen av ryggen kan det verka som om den nästan skriker. Det beror inte nödvändigtvis på att den inte gillar att du klappar den – det kan bero på att den har ont.

3. Knäppande i lederna

Var uppmärksam på de ljud som din katt ger ifrån sig när den går, sover eller rör sig. Det är vanligt att höra ett knäppande ljud i höfterna när det kommer till just dysplasi i höftleden.

Du kommer kunna höra det särskilt väl när din katt står upp efter flera inaktiva timmar, som till exempel efter att den vaknat.

Röntgenbild på höftdysplasi hos katter.

4. Bredare axlar

Ett annat symptom på höftledsdysplasi hos katter är att den främre delen av kroppen blir större eller bredare. Varför händer det? Det är för att din katt har varit tvungen att ändra på hur den rör sig.

Vid fall av höftledsdysplasi lägger den all sin vikt på framsidan av kroppen istället för att fördela tyngden lika på alla ben. Tänk på det som att du går till gymmet och bara jobbar med den övre halvan av kroppen.

5. Böjd rygg

Relaterat till förändringar i kattens kropp så kommer höftledsdysplasi även förändra kattens ryggrad. När den försöker hålla all sin vikt på sina främre tassar kommer den att böja ryggen för att få hjälp att luta sig framåt.

Du kanske märker att den knappt använder sina baktassar för att röra sig. Du kommer antagligen också märka att den haltar.

Behandla höftledsdysplasi hos katter

Eftersom det finns andra tillstånd med liknande symtom får vissa katter inte alltid rätt diagnos.

I många fall är det bara extremt haltande (på ena eller båda sidorna av kroppen) som fungerar som ett definitivt bevis på höftledsdysplasi.

Din veterinär måste titta på kattens höftled och ta röntgen på bäcken för att identifiera det exakta problemet. Om din katt faktiskt har höftledsdysplasi så finns det några behandlingar som kan ge den lättnad och även bromsa symtomen.

Tyvärr finns det fortfarande inget botemedel.

Några av dessa behandlingar omfattar saker som fysioterapi, begränsning av vissa aktiviteter, antiinflammatorisk medicin (oralt eller injicerat) och viktövervakning.

I mer allvarliga fall kan det behöva en operation för att få höften ersatt.

  • Moraleda, L., Albiñana, J., Salcedo, M., & Gonzalez-Moran, G. (2013). Displasia del desarrollo de la cadera. Revista Espanola de Cirugia Ortopedica y Traumatologia. https://doi.org/10.1016/j.recot.2012.10.005