Europeiska konventionen för skydd av husdjur

Varje land bör ha en stark juridisk ram för djurskydd. Många länder i Europa har antagit den europeiska konventionen för skydd av husdjur.

I början av 2018 beslutade Spanien äntligen att landet skulle bli ett av de länder som ratificerade den europeiska konventionen för skydd av husdjur. Därmed blev Spanien det artonde landet i den europeiska regionen som deltog i initiativet. Dessa länder har åtagit sig att juridiskt främja kampen mot djurmisshandel och försummelse av djur.

Trots att Spanien först nyligen anslöt sig till detta initiativ, skapades avtalet för mer än tre decennier sedan. Officiellt publicerades avtalet redan 1987. Detta ägde rum nästan tio år efter att UNESCO antog UDAW (Universal Declaration of Animal Welfare).

Offentliggörandet av den europeiska konventionen för skydd av husdjur skapade en ny ram för djurskyddslagar i Europa. Även om gruppen inte har rätt att lagstifta i enskilda länder har den fungerat som ett krav på förändring. På detta sätt främjade detta juridiska förändringar i Europa. Dessutom har det också bidragit till att utöka den offentliga politiken med fokus på husdjur. Till exempel har detta påverkat hanteringen och genomförandet av exempelvis beslag av djur som far illa.

Vad är Europeiska konventionen för skydd av husdjur?

Precis som namnet antyder är detta en regleringsgrupp som europeiska länder kan gå med i. Avtalstexten belyser huvudmålet med skapandet av gruppen – att främja specifika åtgärder för att förbättra skyddet av husdjur.

För att vara mer exakt fastställer ingressen till konventionen att alla människor har en moralisk skyldighet att respektera alla levande varelser. Därför härstammar inte djurskyddslagarna ur tillfälliga politiska omständigheter. Istället kommer de från alla människors etiska ansvar.

Vi bör alltid komma ihåg, att det oavsett sammanhang, är vår skyldighet att se till att alla arter har det de behöver för att leva på ett värdigt sätt.

Avtalet belyser det emotionella, kognitiva och historiska bandet som förenar oss med våra husdjur och följeslagare. Dessa djur påverkar vår livskvalitet både på individnivå och på social nivå ur ett samhällsperspektiv. Med detta synsätt fokuserar konventionen på god praxis som främjar ansvarsfull vård av husdjur.

Avtalet främjar också en rad offentliga riktlinjer och specifika rättsliga åtgärder för att bekämpa djurmisshandel och försummelse av husdjur. Dessutom redovisas konsekvenserna av missförhållandena. Till exempel leder det till allmän oro när det handlar om hemlösa djur.

Konventionen har bidragit till åtgärder

Ett av konventionens främsta bidrag till djurens välfärd har varit förbudet mot estetisk lemlestning. Historiskt sett har många raser utsatts för stympning och kupering, till exempel att man skurit av öron eller svans, för att uppfylla vissa estetiska standarder. Ett annat bidrag är att man lämnar en garanti för att man åtar sig att ta hänsyn till djurskydd när man utför vissa aktiviteter, till exempel vid jakt.

Men genom att ratificera den europeiska konventionen åtar sig länderna att förbjuda denna praxis av stympning genom specifika förordningar. Till exempel i Spanien var denna ratificering ett stort steg för att möjliggöra överenskommelser mellan olika regionala förordningar med olika utsträckning av djurskydd.

Å andra sidan har dessa nya förordningar orsakat konflikter med jägare. Jägare hävdar ofta att de extrema koncept som djuraktivister har är skadliga.

Till exempel reglerar konventionen, förutom bestämmelser om sportjakt, användningen av djur i fritidsaktiviteter. Enligt avtalet kan människor bara använda djur i aktiviteter som inte innebär någon form av smärta, förnedring, lidande eller risk för djurets fysiska eller kognitiva integritet.

Regeringar främjar skydd av husdjur

Ett annat bidrag från den europeiska konventionen för skydd av husdjur är att den uttryckligen ger de lokala regeringarna ansvaret för att främja offentlig politik som uppmuntrar till etiskt och ansvarsfullt ägande. Enligt avtalet ansvarar till exempel regeringarna för att öka medvetenheten om effektiva preventivmetoder.

Avtalet bekräftar också vikten av att vidta specifika åtgärder för att bekämpa att djur plötsligt blir övergivna. Att överge djur leder till en snabb ökning av antalet hemlösa djur både i städer och på landsbygden. Sedan ratificeringen av avtalet har samtliga deltagande länder emellertid godkänt hårdare sanktioner för att överge eller misshandla djur.

Dessutom har diskussionen om djurmisshandel i lagtexter förändrats och expanderat över tid. Idag täcker till exempel detta begrepp inte bara in fysiska övergrepp, utan också kognitiv eller emotionell misshandel. Detta innebär att alla typer av övergrepp, våld eller exploatering sanktioneras som djurmisshandel i Europa.