Behandla och förebygga tarmparasiter hos katter

Upp till 45 % av kattbefolkningen kommer att infekteras av tarmparasiter någon gång i livet. Till följd av utbredningen är det viktigt att lära sig att urskilja de symptom som dina husdjur upplever vid smitta samt för att förebygga att de blir smittade i framtiden.

Hur man tar reda på om katten är smittad

Parasiter i mag- och tarmkanalen är vanligtvis tysta, effektiva och brukar vara verksamma i harmoni med sin värd eftersom de är beroende av den senares överlevnad. Vanligtvis brukar katten uppleva symptom som tecken på att det uppstått en obalans i mag– och tarmkanalen.

Den höga frekvensen av reproduktion hos parasiterna kan hota ditt djurs liv, och de symptom som ditt husdjur upplever kan variera beroende på vilken typ av parasitisk smitta det är. Här är en lista över de vanligaste symptomen:

• Parasiter stjäl näringen från sin värd. På det sättet förorsakar parasiter hämmad tillväxt hos kattungar.
• Engelska sjukan.
• Anemi.
• Kräkningar, diarré och störningar i mag- och tarmkanalen.
• Sämre lyster från manteln.
• Svullen och fylligare buk.
• Uttorkning.

De här symptomen kan försvaga katter och göra de mer utsatta för sjukdomar som orsakas av virus eller bakterier. Tamkatter är vanligtvis inte utsatta för parasiter eftersom de tar hand om sin hygien samt risken för att bli smittad beror på ohälsosam miljö eller natur.

Tarmparasiter man ska akta sig för

Den vanligaste typen av parasiter som kan finnas i kattens avföring är maskar. Det handlar om plattmaskar respektive rundmaskar. Ett exempel på en mycket vanlig plattmask är bandmasken.

Rundmaskar är de vanligaste och finns oftast hos unga katter. De rundmaskar som oftast påverkar kattbefolkningen är Toxocara cati och Toxascaris leonina. Honmaskarna lägger upp till 300,000 ägg om dagen. De vistas vanligtvis någonstans i kattens tunntarm och lägger sina ägg i avföringen.

Äggen som sprids från denna mask kommer att infektera miljön för ditt husdjur och kan därför komma att påverka andra djur. Även människor kan smittas. Äggen motstår höga och låga temperaturer och förblir smittsamma upp till fem år.

Bland bandmaskar är den vanligaste Dipylidium caninum, eller loppbandmasken. Den överförs när katten intar föda med loppor som är smittade med den här parasitens larver. Detta sker vanligtvis när katten tvättar sig själv och får i sig en loppa av misstag.

Katter som lider av bandmaskar brukar inte påvisa symptom förutom små irritationer kring ändtarmsöppningen på grund av äggen. Var därför uppmärksam på om din katt påvisar några avvikande beteendemönster.

Behandla och förebygga tarmparasiter

De här parasiterna behandlas med läkemedel som veterinären föreskriver. En av de vanligaste medicinerna är Piperazin, som avlägsnar rundmaskar som redan lever i tarmarna. Ett annat vanligt läkemedel är Pyrantelpamoat, som kan ges till dräktiga katter eller kattungar.

För att förebygga tarmparasiter är renlighet det viktigaste i djurets miljö. Det är en bra idé att desinficera områden som katten brukar vistas kring. Att undersöka ditt husdjurs avföring emellanåt och att ta djuret till veterinären för rutinmässiga kontroller kan också vara till hjälp.