Adoptera en övergiven hund: saker att tänka på

Att adoptera en övergiven hund ger en framtid åt två djur: den som övergivits och den som kommer att kunna få en plats på härbärget. Om du vill hjälpa till att motverka djurplågeri är införskaffandet av en övergiven hund en av de bästa alternativen.

Att adoptera en övergiven hund

Du kan hitta alla sorters hundar på härbärgen för djur eller på en kennel. Övergivning diskriminerar varken ålder, ras eller färg på hunden. Härbärgen som tar hand om övergivna djur hanterar vanligen en varierad mängd hundraser eftersom det inte finns en typisk “övergiven” hund.

Här kommer en av de största myterna om övergivande av hundar: folk tror ofta att om den övergavs så var det av en anledning. Den här anledningen skulle kunna vara dåligt beteende, hälsoproblem eller en “dålig hundras”.

Ingenting skulle kunna vara längre från sanningen: tusentals renrasiga hundar, valpar och djur med oklanderligt beteende överges varje år. Det finns också hundar med rädslor, beteendeproblem eller blandrashundar som inte är de mest tilltalande.

Varje övergiven hund på ett härbärge eller en kennel är unik. Vi kan inte generalisera deras historier eller natur. Därför är det bäst att när du adopterar en övergiven hund, ska du tala direkt med de som har räddat hunden och försöka att lära känna den utan att vara fördomsfull.

Deras historia

Alla övergivna djur är inte likadana. Du kanske föreställer dig en dramatiskt situation av en hund som har befunnit sig på gatan i flera månader – men det behöver nödvändigtvis inte vara fallet. Det finns många hundar som aldrig varit lösdrivare, utan som har övergetts vid dörren till ett härbärge.

Några av dem har gått direkt från den situationen till ett fosterhem, vilket innebär att de alltid levt i ett hem. Hela valpkullar brukar växa upp i härbärgen och har därmed alltid haft någonstans att bo.

När du adopterar en övergiven hund är det bra om du tar reda på allt du kan om dess historia. Var bodde den förut? Vad hade den för vanor? Varför övergavs den? Dessa frågor kan hjälpa dig att förstå hundens natur och precis vad dess behov kan vara.

Olyckligtvis är det inte alltid möjligt att få reda på allt det om hundens historia. Vissa anländer till härbärget utan några som helst noteringar om sitt föregående liv. Många andra hittas på gatan och du kan bara gissa vart de under en lång tid har befunnit sig. Detta på grund av deras hygieniska tillstånd att döma.

Deras ursprung

Innan man adopterar en hund är det, förutom dess historia, bra att ta reda på vart härbärget har tagit hand om den.

• Fosterhem: hunden lever med en familj i ett hus. Du kan fråga dem som har tagit hand om hunden om dess personlighet och vanor för att få den att lättare anpassa sig till ditt hem.
• Härbärge med burar: hunden lever ensam eller med några andra hundar i en bur. De som arbetar på härbärget är de som känner dem bäst. De kan tala om för dig hur dess personlighet ser ut.
• Öppet härbärge: dessa är ovanliga, men det finns små härbärgen som inte använder burar och som har en liten grupp av lösgående eller halvt lösgående hundar på ett inhägnat område. Du kan tala med de frivilliga på härbärget för att få veta mer om hundens beteende.

Hundar som lever i härbärgen har oftast högre stressnivåer än de som lever i ett fosterhem. De kan vara lite mer nervösa eller desorienterade under de första dagarna i ditt hem. Men det finns som sagt inga generella regler i dessa fall.

Hundar som levt i härbärgen har inte heller några etablerade hemrutiner. Du måste utarbeta ett fast schema för promenader och vila när du tar hem en övergiven hund. Om den befann sig i ett fosterhem så försök, åtminstone till en början, att hålla dess rutiner för att göra övergången lättare.

Hur som helst kommer det finnas folk som känner till din hunds personlighet och vanor. Tala med de frivilliga så att du kan förbereda dig hemmet – nervös, räddhågsen, djärv, skäller mycket, lat, tillgiven, glupsk osv.

Ditt tålamod och din tolerans

Det finns flera saker du bör ha i åtanke när du förbereder din hunds ankomst till ditt hem. Processen är olika i alla fall och de beror i stort på hunden, din familj och dina rutiner. Men generellt sett bör du:

• Vara tålmodig med hunden: de känner varken dig eller din familj eller era husregler än.  Ge de en eller två veckor för att vänja sig vid sina nya levnadsmiljö. Skäll inte på de när de inte uppför sig. Lär dem istället vad som är rätt.
• Maximal säkerhet när du går ut: låt inte din hund gå lös när du går ut förrän det gått ett par månader. Använd alltid ett koppel när du är ute. Om du vill ge plats åt dem, välj ett koppel som är mellan 5 och 10 meter långt.
• Gör saker lätt för dem: kom ihåg allt du lärt dig av volontärerna och förhindra att de gör ofrivilliga fel för att förstärka ert förhållande. Du kan till exempel stängda dörren till köket om dem inte är tillåtna där. Om du inte skäller på dem så blir övergången mycket enklare och de kommer att lita på dig.

Att adoptera en övergiven hund är ett bra val för din familj om ni har råd att göra det. Det är inte alltid lätt och vissa hundar har väldigt speciella behov. Rådgör med härbärget eller skaffa hjälp av en hundtränare som kan ge dig individanpassade tips och råd.