Samarbete och eusocialitet: vikten av sammanhållning

Skriven och verifierad av Biolog Samuel Sanchez

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Samarbete och eusocialitet är en fråga om liv eller död. När djuren arbetar tillsammans har de större chans att överleva och kunna fortplanta sig. Till exempel skyddar clownfisken och anemonen varandra mot rovdjur och parasiter.

Andra beteenden är inte lika välkända, men minst lika viktiga. Många däggdjur vaktar varandras ungar. Djur av samma art kommer att hålla ett öga på avkomman fast det inte är deras egna ungar. En grupp surikater till exempel, består av en alfahona som är den enda som fortplantar sig, och hennes hjälpredor. Studier har visat att antalet hjälpare per dominant hona är relaterat till antalet ungar som överlever.

Vi har sett kända exempel på samarbete, men vad händer när sociala förmågor avgör hela existensen för ett djur? Vi ska förklara här nedan.

Samarbete och eusocialitet

Med eusocialitet menas den högsta nivån av social organisation som vissa djur uppvisar. Dessa egenskaper är bland annat:

• ett samarbete runt ungarna
• överlappande generationer
• förekomsten av sterila individer och altruistiskt beteende

När släkten börjar styras av en dominant individ pratar vi därför om eusocialitet. Eusocialitet ser man oftast bland insekter, steklar är mästare på teamwork.

Binas hierarki

Bin är ett bra exempel för att visa att samarbete är en mäktig kraft. I en bikupa bor tre olika kategorier av bin: drottningen, arbetarna och drönarna. Drottningen är den enda som kan lägga ägg. Befruktade ägg blir nya arbetare, och obefruktade ägg blir drönare.

Skillnaden mellan en hona som blir en drottning och den som blir en arbetare beror faktiskt på maten honan får i larvstadiet. Drottningen är bikupans centrum, kan leva mellan 2 till 4 år och lägger upp till 1500 ägg om dagen! Resten av binas uppgift är att skydda henne och se till att hon är välnärd oavsett vad som händer.

Storleken på kolonierna och bisamhällena skiljer sig åt, beroende på art. Till exempel humlan är känd för att leva i kolonier med en drottning och upp till 500 arbetare, medan getingar kan ha tusentals drottningar och miljoner arbetare i en enda koloni.

Kanske är dessa hierarkier själva toppen på definitionen av samarbete, men det finns många fler exempel.

Superorganismer

Termen “superorganismer” refererar alltså till kolonier som agerar som en enda levande individ men har sin egen fysiologi. Drottningen är hjärnan, och strukturerna man bygger och jobbar med är kroppen. Som en individ har de en reglerad normaltemperatur, en kontinuerlig tillgång till mat och kommunikation som påminner om ett nervsystem. Termiter är ett bra exempel på detta eftersom de skapar enorma strukturer jämfört med deras storlek.

Varje medlem i en superorganism kan därför jämföras med en cell eller bakterie i våra kroppar. I båda fallen är de en del av något mycket större.

Samarbete, eusocialitet och däggdjur

Insekter är dock inte de enda varelser som är kapabla till eusocialitet, det finns också exempel på detta hos däggdjur. Kalråttan eller nakenråttan är ett perfekt exempel.

• Intressant fakta om denna ras: den är xenofobisk. De angriper och dödar omedelbart allt som kommer in i deras tunnlar och inte är en del av deras system.
• Dimorfismen hos denna art är också tydlig enligt dess hierarki, eftersom honor och hanar som kan para sig är större.

Alla för en och en för alla

Som vi har sett i denna artikel kan alltså en sammanslutning av många små varelser vara en kraft att räkna med. Från komplexa hierarkier till strukturer som fungerar som en enda levande organism, så har samarbete och eusocialitet ett enda syfte – att föra över gener från en generation till nästa. Men du behöver inte vända dig till djurens beteende för att se detta, eftersom vi själva inte är så annorlunda jämfört med djurens kolonier.