Visste du att Kanarieöarna har sin egen humla?

Skriven och verifierad av Biolog Georgelin Espinoza Medina

Senaste uppdateringen: 17 oktober, 2023

Kanarieöarna är en spansk ögrupp med en total yta på 7447 kvadratkilometer som består av sju större öar och flera små öar. Här finns en stor mångfald av djur – mer än 17 000 arter på land och cirka 7 760 marina arter. Här finns också många endemiska arter, det vill säga arter som man bara kan hitta i detta område. Och faktum är att Kanarieöarna också har sin egen humla! Ta reda på allt om den här!

Den kanariska humlan har det vetenskapliga namnet Bombus terrestris canariensis, vilket gör den till en underart till den vanliga humlan. Vissa experter anser dock att den är en separat art. Om din fascination nu blivit väckt, bjuder vi in dig att läsa allt om denna humla och lära känna just detta exemplar, utan att du behöver resa till ögruppen.

Du kanske också vill läsa: Har du hört talas om den sjuprickiga nyckelpigan?

Var lever denna humla på Kanarieöarna?

Vi nämnde precis att denna humla är en endemisk art för Kanarieöarna, men intressant nog så kan du inte hitta den överallt på dessa öar. Den finns dock på nästan alla större öar (El Hierro, La Palma, La Gomera, Teneriffa och Gran Canaria), men däremot inte på Lanzarote. På Fuerteventura har den införts artificiellt för pollinering av vissa grödor, till exempel tomater.

Egenskaper hos Kanarieöarnas egen humla

Humlor tillhör gruppen leddjur. Närmare bestämt i ordningen Hymenoptera och familjen Apidae, tillsammans med vanliga bin. De har robusta, breda kroppar som är täckta av långa, kompakta borst som gör att de ser ut som att de har en mjuk päls.

De är svarta, men kan lätt särskiljas genom en vit rand i änden av kroppen. Dessutom har hanarna hårstrån på det andra segmentet av ryggraden som skiftar mellan gult och rödaktigt.

Den kanariska humlan är en social insekt, liksom andra typer av Hymenoptera. Det finns medlemmar med olika funktioner inom kolonin. I synnerhet har vi drottningarna som ansvarar för äggläggningen, arbetarna som underhåller och matar ungarna och hanarna eller drönarna som gör sitt jobb för fortplantningen.

Medlemmarna i de olika kasterna har olika storlekar. Drottningarna är störst, de mäter mellan 20 och 23 millimeter i längd, följt av hanarna som är runt till 17 millimeter. Slutligen har vi de minsta, arbetarna, som är mellan 14 och 16 millimeter.

Intressant att veta är att hanar och drönare inte har någon gadd.

Näring

Detta djur livnär sig på nektar och pollen, vilket är anledningen till att de har stor betydelse som pollinerare av olika typer av blommande växter. Dessa humlor suger nektar från alla sorters blommor och har inte någon preferens för någon särskild art.

Du kanske också vill läsa: Taiwans fjärilar, ett ekologiskt mirakel

Livscykel

Humlor har ett kort liv, och har en årlig cykel. Detta år börjar med att unga drottningar och hanar kopulerar i vuxenstadiet. Under hösten sprider drottningarna ut sig och konsumerar mat i lämpliga mängder. Detta är en förberedelse inför att övervintra på en lugn och torr plats. Det är den enda kasten som kan genomföra denna process.

Efter vinterdvalan, när marktemperaturen stiger på grund av vårens ankomst, kommer drottningarna ut och börjar förbereda sig för äggutveckling. De letar också efter en lämplig plats på marken där de kan bygga sin kupa och lägga sina ägg.

Från de första äggen kommer arbetare fram som matas och tas om hand av drottningen. När de blir vuxna tar de över kolonins underhållsuppgifter, så att drottningen kan ägna sig åt äggläggningen.

I det sista skedet av kupans liv kommer andra drottningar och kolonins hanar fram. Dessa kommer från obefruktade ägg, till skillnad från honorna.

Drottningen dör i slutet av sommaren. Ungarna och hanarna fortplantar sig när de blir vuxna. På så sätt börjar cykeln på nytt och drottningen förbereder sig för vinterdvala.

Denna humla har många naturliga fiender på Kanarieöarna

Liksom alla andra djur har humlor naturliga fiender. Dessa kan vara av olika slag. Bland dem finns till exempel spindlar, skalbaggar, myggor och svampar. En parasit som har studerats är ett kvalster kallat Parasitellus fucorum som använder drottningen som transportmedel. I en undersökning som utfördes på Teneriffa fann man att 15 drottningar av 173 insamlade drottningar (8,7 %) hade dessa kvalster på kroppen.

Den kanariska humlans betydelse

Dessa insekter finns med i Kanarieöarnas katalog över skyddade arter, inte för att de är utrotningshotade, utan för att de anses vara en art av intresse för ekosystemen, allt tack vare den vitala betydelse de har som pollinatörer av de blommande växterna på öarna.

Tack vare denna pollinerande roll har deras stödjande roll inom jordbruket också lyfts fram, eftersom de höjer avkastningen och kvaliteten på olika grödor, som till exempel tomater men förstås också andra grönsaker och frukter.

Så nu vet du att Kanarieöarna har sin egen humla, en endemisk insekt som är mycket viktig för pollineringen av olika typer av blommande växter. Dessutom är det en viktig art för ekosystemet, och det är inte utseendet eller storleken som spelar roll, utan hur användbara dessa små humlor är.