5 intressanta fakta om kackerlackors fortplantning
Skriven och verifierad av Biolog Georgelin Espinoza Medina
Det finns många typer av insekter och varelser som vi människor hatar, men en av de mest motbjudande är utan tvekan kackerlackor. Dessa insekter har ett extraordinärt sätt att föröka sig på, och att känna till dessa kuriositeter om kackerlackors fortplantning kan faktiskt hjälpa dig att bekämpa dem.
Dessa djur tillhör ordningen Blattaria, och de är nära besläktade med bland annat termiter, som tros ha utvecklats från dem. De har en tillplattbar kropp som gör att de kan gömma sig även på de minst förväntade platserna. Dessutom kan de klara dagar i sträck utan mat och vatten, vilket gör dem till en av de mest motståndskraftiga varelserna på planeten.
I den här artikeln ger vi dig några intressanta fakta om deras reproduktionsmetoder. Ja, vi vet att de är ganska äckliga, men läs vidare så är vi övertygade om att du kommer att lära dig en hel del nyttig information!
Kackerlackors egenskaper
Kackerlackor är kosmopolitiska och mycket varierande insekter; det finns cirka 4 500 arter världen över. Det är dock endast cirka 30 av dem som samexisterar med människor. De varierar i storlek och är i allmänhet mellan 3 och 7,5 centimeter långa. Det finns dock några än mindre arter.
De har en platt kropp med huvud, bröstkorg och buk (som andra insekter). Deras färger varierar, men oftast är de ockra, brunaktiga eller svartaktiga. De har sex mycket smidiga långsträckta ben, med vilka de kan springa mycket snabbt.
De har också ett triangulärt, litet, rörligt huvud med tuggande mundelar. Djuret har sammansatta ögon, långa antenner och de flesta av dem har funktionella vingar.
Intressanta fakta om kackerlackors fortplantning
Även om de kan verka motbjudande så har de slående aspekter som inte bara rör deras livsstil utan också hur de parar och förökar sig. Ta därför ett djupt andetag, för här följer nu intressanta fakta om kackerlackors fortplantning.
1. Hanar erbjuder en bröllopsgåva till honor
Kackerlackor kan uppnå reproduktion genom en komplex och mycket intressant uppvaktning. Honorna lockar till sig hanar tack vare de feromoner de producerar. När de möts tar de först kontakten med sina antenner. Därefter ställer sig hanarna framför honorna, höjer sina vingar och erbjuder en bröllopsgåva, ett sekret från sina bukkörtlar som består av socker och fett och som är mycket aptitligt för honan.
Denna gåva har dock ett syfte. Det håller honan sysselsatt medan hanen etablerar kontakt med henne och parar sig med henne, en verkligen genial strategi! Parningen kan pågå i upp till en timme, beroende på art.
2. Kackerlackor ändrar sin smak när det gäller deras brudgåva
Vissa studier har visat att dessa insekter utvecklas när det gäller deras smak och när det gäller hanens brudgåva. Detta är möjligen tack vare den decennier långa användningen av sockerhaltiga bekämpningsmedel för att försöka utrota dem. År 1993 upptäckte man att tyska kackerlackor (Blattella germanica) inte gillar sötsaker som glukos.
Dessutom visade forskning som publicerades i år i tidskriften Communications Biology att glukosrädda honor är mindre benägna att para sig med hanar som erbjuder dessa sötsaker. Detta beror helt enkelt på att honorna inte tycker att gåvan är välsmakande och att den inte distraherar dem tillräckligt länge.
Denna utveckling skapar en oväntad vändning i kackerlackornas fortplantning, eftersom den tvingar dem att använda andra strategier för att nå framgång. Det verkar som om hanarna förkortar den tid som krävs för spermaöverföring och även ändrar kemi i brudgåvan för att göra den till en mer välsmakande substans. Det krävs dock fler studier för att man ska kunna säga något slutgiltigt om denna historia.
3. De lägger ägg grupperade i kapslar
En annan kuriositet när det gäller kackerlackors fortplantning är att deras ägg placeras i en kapsel som kallas ootheka. Denna struktur kan deponeras på en lämplig plats eller transporteras under en tid av modern. Varje ootheka innehåller mellan 6 och 50 ägg, beroende på art.
4. Det finns något som kallas kackerlacksmjölk
Hos dessa insekter finns det en stor mångfald när det gäller reproduktion. Vi har alltså inte bara kackerlackor som producerar ägg eller ruvar dem internt, utan även viviparösa exemplar, som till exempel Diploptera punctata, som tillhör familjen Blaberidae.
Denna insekt kan producera ett mycket näringsrikt proteinsekret för att mata sina ungar under ruvningen, och som kallas kackerlacksmjölk, något som är ovanligt för den här typen av djur.
5. Vissa arter av kackerlackor kan föröka sig utan hanar
Trots alla intressanta detaljer hittills, som gör det svårt att hindra dem från att föröka sig, så har dessa skadedjur ännu en strategisk anpassning. Under vissa omständigheter, när det inte finns några hanar, kan honorna ändå föröka sig genom att dela sina obefruktade ägg, och den processen kallas partenogenes.
Detta är bara några av våra kackerlackors intressanta fakta om reproduktion. Utan tvekan är dessa aspekter som berättar för oss att alla organismer, oavsett hur små och obetydliga de kan verka, har lämpliga strategier för att garantera sin framgång och överlevnad, men då det kommer till ren och skär sådan, då är kackerlackan en mästare.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Grandcolas, P. (1999). El origen de la diversidad de las cucarachas: perspectiva filogenética de su gregarismo, reproducción, comunicación y ecología. Revista IDE@ – SEA, 26, 397-420.
- Pascual, F. (2015). Orden Blattodea. Revista IDE@ – SEA, 48, 1–13.
- Silverman, J., & Bieman, D. (1993). Glucose aversion in the German cockroach, Blattella germanica. Journal of Insect Physiology, 39(11), 925-933.
- Wada-Katsumata, A., Hatano, E., McPherson, S., Silverman, J., & Schal, C. (2022). Rapid evolution of an adaptive taste polymorphism disrupts courtship behavior. Communications Biology, 5(1):450.
- Williford, A., Stay, B., & Bhattacharya, D. (2004). Evolution of a novel function: nutritive milk in the viviparous cockroach, Diploptera punctata. Evolution and Development, (2), 67-77.
Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.