Havsgetingen: denna manets karaktärsdrag och livsmiljö

5 juli, 2019
Havsgetingen pyttelilla kropp är avsevärt mindre aggressiv än dess tentakler, som kan mäta upp till tre meter på längden. Varje tentakel är täckt av nässelceller vid namn nematocyter.

Havsgetingen, även känd som Chironex fleckeri eller kubmanet, lever i Australien och Sydostasien. Det finns nästan 200 kända arter av den i världens vatten.

Många maneter är faktiskt harmlösa för människor, men forskning har visat att havsgetingen är ett av de giftigaste marina djuren vi känner till. Dess gift är så starkt att de som bränts säger att de genomgick smärta som var så stark att de hamnade i chocktillstånd långt innan giftet nått sin fulla verkningsgrad.

Utöver sitt gift är havsgetingen dessutom nästan osynlig, vilket gör den svår att upptäcka. Vidare är den aktiv på dagen och föredrar att jaga i grunda vatten. Det ökar risken för att den ska komma i kontakt med intet ont anande badgäster.

Fysisk beskrivning av havsgetingen

Namnet kubmanet kommer från det faktum att kroppen ser ut som just en kub. Den är halvtransparent och tenderar att vara 15-23 cm lång. Tentaklerna hänger från varje hörn, och varje sida kan hålla upp till 15 av dem, vardera runt tre meter långa. Havsgetingen är blekt blå och väldigt svår att se, även i klara vatten. I åratal var det detta som hindrade oss från att upptäcka vad som orsakade denna besinningslösa smärta och ofta döden.

Manet med långa tentakler

Varje tentakel innehåller miljontals nematocyter – mikroskopiska krokar där gift förvaras och distribueras. Havsgetingen innehåller sensoriska organ som inkluderar 24 ögon, men de har inte hjärnor.

Fortplantningsvanor hos havsgetingen

Varje vår samlas havsgetingar för att föröka sig i floder eller liknande vattendragDe hittar en partner i sötvatten, där de släpper ut ägg eller sperma beroende på sitt kön direkt i vattnet. När befruktningen skett så fäster sig planulan (larven) vid en hård yta och blir till en liten polyp.

Polyperna är pyttesmå. De är 1-2 mm långa och ser ut som levande bollar med två tentakler. De använder dessa tentakler för att fästa sig vid stenar eller andra ytor där de inte är exponerande, såsom sprickor eller under stenar. När polypen har utvecklats klart blir den till en ung manet. Ungmaneten växer tills den blir könsmogen och tar sig från floden till havet. Där fortsätter den att växa tills den nått full storlek: 15-23 cm på längden.

En manet under vattnet

En mogen havsgeting dör kort efter att den släppt ut sin sperma och spelar inte någon roll i sin avkommas uppfostran. På grund av detta tror forskare att havsgetingen endast lever i strax under ett år.

Havsgetingens beteende

Havsgetingen har flera beteendemässiga drag som skiljer den från andra maneter. Den kan framförallt simma aktivt, medan de flesta andra typer bara flyter och följer med strömmen.

En annan skillnad är att havsgetingen vilar på havets botten och inte rör sig såvida ingen stör den. Forskare tror att denna vilofas hjälper den att kompensera för den energi den använder medan den aktivt simmar. Den simmar faktiskt långsammare under dagen, vilket förmodligen är för att den jagar eller konsumerar byten.

Under väldigt aktiva perioder med vågor sjunker den ned till djupare vatten tills havet lugnat sig. Att den bränner människor är något som sker av misstag, men det kan vara dödligt. Forskare säger att de som i huvudsak faller offer för den är barn och unga vuxna.

Havsgetingens livsmiljö

Den lever främst i vattnen utanför Australien och Sydostasien. Den finns i delar av Indiska oceanen, Stilla havet och det Stora barriärrevet. Havsgetingar kan även hittas utanför vattnen utanför Australiens västkust. Människor har främst blivit brända i de oceaniska vattnen utanför Queensland på Australiens östkust. Forskare tror att havsgetingen även kan vara ansvarig för rapporterade incidenter nära Filippinerna.

https://www.nationalgeographic.es/animales/avispa-del-mar