Hur gör den burmesiska pytonormen för att kunna svälja så stora byten?

Skriven och verifierad av Biolog Georgelin Espinoza Medina

Senaste uppdateringen: 22 november, 2023

Ormar är fantastiska djur. De kan röra sig med ypperlig smidighet på marken, i träden och till och med i vattnet, trots att de saknar lemmar. En djärv jägare med en mångsidig käke som slukar sina byten med lätthet. Och det finns en viss orm som utmärker sig för sin särskilt flexibla munöppning, som gör att den kan svälja nästan vad som helst. Läs visare för att lära dig hur den den burmesiska pytonormen gör för att svälja så stora byten.

Den tillhör familjen Pythonidae, som innefattar cirka 38 arter. Dess vetenskapliga namn är Python bivittatus. Tidigare var den känd som Python molurus bivittatus, eftersom man trodde att den var en underart av den indiska pytonormen. I den här artikeln ska vi ge dig alla detaljer om de allmänna egenskaperna hos den här ormen och hur den bär sig åt för att kunna öppna munnen så brett och kunna svälja så stora byten. Missa inte det!

Egenskaper hos den burmesiska pytonormen

Dessa pytonormar utmärker sig för sin storlek och robusthet, och kan nå upp till 5 meter i längd och 100 kilo i vikt. De har ljus färgsättning, med bruna fläckar och svarta kanter på ryggdelen av kroppen. Bukregionen är ljus. I fångenskap är det dock vanligare att exemplaren är blekare och med gula och orange mönster.

Den burmesiska pytonormen är infödd på den asiatiska kontinenten, men på grund av djurhandeln har den introducerats i Nordamerika. I dag är den fortfarande väl etablerad som en invasiv art som påverkar ekosystemet och den naturliga faunan i regionen.

Även om den är en invasiv art i Florida är den dock utrotningshotad på sin ursprungsort. Den finns med på Internationella naturvårdsunionens (IUCN) rödlista, i kategorin sårbar (VU). Hoten omfattar olaglig handel, försämring av livsmiljöer samt jakt och fångst av individer för att användas i livsmedelsproduktionen eller för deras skinn.

Läs också: Forskare identifierar en ny giftig ormart i Kina

Vad äter den burmesiska pytonormen?

Liksom alla andra ormar är denna pyton köttätare. Den har en allmän diet som omfattar olika sorters däggdjur, fåglar, amfibier och reptiler.

Pytonormen är inte giftig, men den är mycket stark. Den attackerar inte direkt sina byten, utan väntar hellre på att de ska närma sig. När de är tillräckligt nära, attackerar den dem och lindar sin kropp runt dem och dödar dem genom att klämma till. Därefter sväljer den dem hela utan att tugga dem.

Den här ormen kan svälja stora däggdjur som hjortar som väger mer än 50 kilo och andra djur, exempelvis alligatorer.

Hur kan den burmesiska pytonormen öppna gapet så stort för att svälja så stora byten?

I allmänhet har ormar god flexibilitet för att svälja byten hela, vissa av dem till och med större än dem själva. Detta sker eftersom de har en skalle som består av delar med rörliga ledband, vilket kallas kinetik. Bland dessa delar har vi underkäkens ben som ger flexibilitet.

Utöver detta är ormens längd och stora huvud andra faktorer som gör att de kan öppna munnen vidare än de flesta ormar.

Den viktigaste faktorn som möjliggör denna större elasticitet är dock den mjukvävnad som finns mellan käkarna. Denna hud är mer flexibel, så när den sträcks ut, skapas en större munöppning än hos andra arter som hittills studerats. Detta beskrivs i detalj i en studie publicerad i tidskriften Integrative Organismal Biology (2021).

I studien jämför forskarna den burmesiska pytonormen med en annan orm, Boiga irregularis, som trots att den har längre käkben har ett mycket mindre gap. Närmare bestämt var denna orm upp till 4 till 6 gånger mindre, eftersom utbredningen av dess mjukvävnader var mindre.

Läs också: Hur skrämmer man bort ormar?

Pytonormen som kan svälja väldigt stora byten

Som man kan förvänta sig ger en större munöppning en klar fördel till den burmesiska pytonormen, eftersom den kan få i sig ett byte som är väldigt stora. Bland offren för dessa grymma rovdjur finns leoparder, antiloper, hjortar, getter, vildsvin, alligatorer, lodjur, blåhägrar med mera. I Florida utrotar burmesiska pytonormarna inhemska djur och skadar ekosystemet.

Sammanfattningsvis kan man säga att den burmesiska pytonormen har en större förmåga att öppna munnen jämfört med andra arter (t.ex. Boiga irregularis). Denna egenskap kommer från en kombination av egenskaper, bland annat storleken på dess huvud och kropp. Och i synnerhet närvaron av mjuka vävnader mellan käkarna som möjliggör större utsträckning och flexibilitet. Denna förmåga gör den till ett ännu mer fruktat rovdjur, eftersom den kan äta väldigt stora byten.