Bukstrimmig Allotoca: livsmiljö, egenskaper och bevarande

Skriven och verifierad av Biolog Georgelin Espinoza Medina

Senaste uppdateringen: 21 december, 2022

Fiskarna i familjen Goodeidae tillhör 18 släkten och 49 arter. De är sötvattenfiskar och finns i allmänhet på ett begränsat antal platser i Mexiko. Bland medlemmarna i den här gruppen hittar man den bukstrimmiga allotocan, en liten fisk som håller på att förlora kampen för sin överlevnad. Har du hört talas om den?

Det vetenskapliga namnet på denna fisk är Allotoca goslinei och fast vi inte vet så mycket om den ska vi presentera det som vi vet. Läs vidare och få reda på dess livsmiljö, beskrivning, biologiska uppbyggnad och bevarandestatus.

Habitat och utbredning av den bukstrimmiga allotocan

Den bukstrimmiga allotocan är endemisk i Mexiko, särskilt i Potrero Grande-strömmen i Jalisco, som är ett biflöde till Ameca-floden. Detta innebär att dess bestånd är begränsat till just detta geografiska område, vilket automatiskt gör arten sårbar.

Den här fiskens livsmiljö omfattar grunda sötvatten som inte är mer än 1 meter breda och 20 centimeter djupa. Den föredrar i allmänhet klara eller lugna vattendrag med låg turbulens och en temperatur på mellan 16 till 20 °C. Botten kan vara av sandig, stenig eller lerig karaktär.

Fysiska egenskaper

Den bukstrimmiga allotocan har ett avlångt utseende och har mycket tydliga kroppsdelar: huvud, bål och stjärt (eller stjärtfena). Liksom alla andra fiskar har den också andra typer av fenor, vilka är följande: ryggfenor, bukfenor, bröstfenor och analfenor.

Ryggfenan har den speciella egenskapen att den är placerad på baksidan av kroppen, bredvid bukfenan, nästan vid slutändan av analfenan. Denna fisk har också en rad porer i området nära ögonen, operculum och käkarna vars antal underlättar identifieringen av fisken.

Storlek

Den här arten är liten, precis som andra medlemmar av samma familj. Fullt utvecklade vuxna individer är vanligtvis inte mer än 50 millimeter långa.

Färg

Den bukstrimmiga allotocan har en färg som inte är särskilt ljus men har ett mönster av distinkta ränder (varifrån den får sitt namn). Dessa ränder är talrika, mörka, accentuerade, oregelbundna och tenderar att vara tvådelade. De finns vid basen av ryggfenan eller i närheten av den.

Sexuell dimorfism

Den bukstrimmiga allotocan har sexuell dimorfism, det vill säga att honor och hanar skiljer sig åt vad gäller vissa av sina fysiska egenskaper. I det här fallet skiljer de sig åt i fråga om storlek, ryggfenans längd samt förekomsten av vissa fläckar på kroppen.

Det kvinnliga könet tenderar att vara större och ha en kortare ryggfena. Hanarna har i stället en mindre kroppsstorlek och en längre ryggfena. Hanarna har också en lob som ligger bakom analfenan och som används vid parning.

Beteende

Vi vet inte mycket om beteendet hos dessa fiskar, men vi vet att de föredrar lugnt vatten med rikligt av alger och flytande vattenväxter. De håller sig vanligtvis i den grunda delen av vattendragen, under dessa växtorganismer.

Den bukstrimmiga allotocan samexisterar med andra typer av fiskar som Allodontichthys polylepis, en annan medlem av Goodeidae-familjen.

Föda

Märkligt nog har denna lilla fisk en munapparat som består av två rader tänder i dess käke, en yttre rad med konformade och större tänder och en inre rad med mindre tänder. Dessa strukturer gör det möjligt för den att bedriva en köttätande diet, genom att den äter mycket små (men levande) byten.

Vattenlevande ryggradslösa djur är dess vanligaste offer. Den kan också i sin meny inkludera vissa djur från vattenytan, t.ex. insekter som finns i närheten av vattnet eller i vegetationen.

Den bukstrimmiga allotocans fortplantning

Alla arter i familjen är viviparösa, vilket innebär att embryona blir fullt utvecklade i honan. Några fakta som rör fortplantningen är följande:

• De nyfödda är endast 9 till 12 millimeter långa.
• Det har observerats att honan kan ha mellan 15 till 20 ungar.
• I fångenskap når dessa fiskar könsmognad cirka 3 månader efter födseln.

Bevarandestatus för den bukstrimmiga allotocan

För några årtionden sedan var den bukstrimmiga allotocan en vanligt förekommande fisk i dess miljö. Tyvärr har antalet individer minskat under de senaste åren och sedan 2005 har inga exemplar hittats i naturen.

Situationen är alarmerande, varför IUCN (International Union for Conservation of Nature  år 2019 klassificerade denna art på den röda listan som “utdöd i naturen”. Det finns endast ett fåtal bestånd i fångenskap i vissa delar av världen (Mexiko, USA och Europa).

Hot

Fastän det kan tyckas märkligt är denna art av allotoca inte tillräckligt attraktiv för samlare och inte heller för mänsklig konsumption. Den står dock inför ett stort hot på den plats där fisken är endemisk, den har fallit offer för en invasiv art som inte är endemisk i regionen: svärdbäraren.

Man räknar med att denna inkräktande fisk konkurrerar om flodens resurser och hittills har den vunnit kampen mot den bukstrimmiga allotocan, eftersom dess bestånd ökar. Föreställ dig att du har en inkräktare i ditt hus som tar din mat. Irriterande, eller hur? Tja, det är precis vad som har hänt med denna lilla fisk.

Det är viktigt att genomföra åtgärder i syfte att återställa vår biologiska mångfald. Den bukstrimmiga allotocan är det perfekta exemplet på detta.

Sammanfattningsvis kan man säga att den bukstrimmiga allotocan är en sötvattenfisk som är endemisk i Mexiko men som har fördrivits och är utdöd i sin naturliga miljö. Det är viktigt att känna till alla aspekter som rör dess biologiska sammansättning och fortplantning. På så sätt kan vi förbättra dess uppfödning i fångenskap och därmed förhindra att detta djur försvinner helt från planeten.