Den aggressiva barracudan: en oförutsägbar art
Då man tänker på farliga marina djur så tänker man oftast på hajar, späckhuggare och maneter. Man känner dock inte till alltför mycket om den aggressiva barracudan.
Den aggressiva barracudan: morfologi och naturlig hemvist
Denna fisk kan bli 51-178 cm lång och har en väldigt aerodynamisk form som gör att den simmar väldigt snabbt. Den står ut p.g.a. sin långa och muskulösa kropp.
Denna kan se ganska harmlös ut tills man tar en titt på dess mun, för käken är väldigt stor jämfört med resten av kroppen.
Den innehåller en lång rad med skarpa, oregelbundna tänder som kommer ge dig panik om du befinner dig nära den.
Dess starka käkar kan sluta sönder bytet väldigt snabbt. Det är väldigt få rivaler som kan överleva en attack från en vuxen barracudafisk.
När det gäller deras naturliga hemvist så befinner sig äldre och yngre exemplar på olika platser.
Unga barracudafiskar tenderar att befinna sig vid grunda kustområden där det finns lättare byten och varmare vatten. De vuxna fiskarna spenderar å andra sidan mer tid på djupare vatten.
Man hittar dem ofta i lagunen där de letar efter något att äta. Man kan hitta dessa rovdjur i nästan varje del av världen. Vi rekommenderar verkligen att du inte stör dem!
Föda
En vuxen barracudafisk äter nästan allt. Med det sagt så föredrar den småfisk som går lätt att fånga, småräkor samt bläckfisk.
Barracudafiskar inkluderar inte människan bland sina byten och det är ovanligt att den attackerar en människa om den inte känner sig hotad.
Om den gör en explosiv attack så tenderar den att fly väldigt snabbt efter det. Det uppstår oftast väldigt allvarliga skador efter en sådan attack, men de är för det mesta inte livshotande.
Förökning
Denna fisk parar sig vanligtvis mellan april och september då vattnet oftast är varmare och det finns mer mat. Då den når tre års ålder så kommer den manliga barracudan att vara redo att para sig.
Honorna behöver å andra sidan ett år till för att bli könsmogna.
Honorna föredrar att lägga sina ägg på grunda och varma vatten. De lägger dem vid skyddade områden, men de sprider ut dem så mycket som möjligt så att andra fiskar inte äter dem.
Varje gång en hona lägger ägg så kommer hon lägga mellan 5000-30000 ägg för att garantera att en ny generation överlever, eftersom många inte kommer kläckas utan istället ätas av rovdjur.
Då de kläcks så tar de skydd bland mindre ytor i reven tills de växer till sig och kan börja bege sig ut i djupare och farligare områden.
Kan man äta den aggressiva barracudan?
Människor äter ibland mellanstora exemplar som filé. De större exemplaren kan dock orsaka matförgiftning.
Det är en eftersökt fisk vid sportfiske eftersom den är så snabb och stark, vilket gör den svår att fånga med ett spö.
Om du lyckas fånga en så kan du dock ta en bild med dess fantastiska tänder, som är väldigt imponerande.
Denna fisk är inte utrotningshotad eftersom populationen är väldigt stor. Detta är goda nyheter med tanke på hur mycket naturen har fått lida den senaste tiden.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- López, L. W. V., & Consuegra, R. R. (2017). Nuevos registros de Sphyraena (perciformes: sphyraenidae) para el Neógeno de Cuba y la Española. Novitates Caribaea, (11), 89-94.
- Hooker, B., & Clayton, H. (2006). Biología, ecología y pesquería de la Barracuda Sphyraena barracuda (Walbaum, 1972)(Pisces: Perciformes: Sphyraenidae) en la Isla de San Andrés y los Cayos Bolívar y Albuquerque, Caribe Colombiano.
- Chi-Prieto, W. E., Castro-Pérez, J. M., Fonseca-Peralta, F., Hadad-López, W., & García-Rivas, M. C. (2012). Caracterización Espacio-temporal de la Pesquería Artesanal del Parque Nacional Arrecifes de Xcalak, Quintana Roo, México.
- SÁNCHEZ VENEGAS, J. I. (2020). BIOLOGÍA REPRODUCTIVA DE LA BARRACUDA MEXICANA Sphyraena ensis (JORDAN & GILBERT, 1882)(PERCIFORMES: SPHYRAENIDAE) EN LA COSTA DE SAN BLAS, NAYARIT, MÉXICO.
- Haouzi, A., Khraishah, H., Diamond, J., & Pinto, D. S. (2020). A case report of cardiac toxicity from barracuda ingestion in Mexico. European Heart Journal: Case Reports, 4(6), 1.
Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.