Finns det djur i Döda havet?

På den här planeten finns det många områden med extrema förhållanden, men trots det finns det ändå liv där. Så är också fallet med de djur som lever i Döda havet. Det som kännetecknar denna miljö är den extremt höga saltkoncentrationen, som är tio gånger högre än i inlandshav som till exempel Medelhavet.

Denna hypersalinitet beror på att det egentligen inte är ett hav. Det är mer korrekt att säga att det är en “stor sjö”, eftersom det är omgivet av land på alla sidor. När Jordanflodens vatten rinner in i det kan det inte fortsätta någonstans, så vattnet avdunstar och lämnar bara kvar saltet. Hur kan det då under dessa förhållanden finnas liv? Ta reda på svaret här.

Hur fick Döda havet sitt namn?

Döda havet, även känt som “Salthavet” på hebreiska (Yam Hamélaj) eller al-Baḥr al-Mayyit på arabiska, är en endorheisk sjö. Detta innebär att vatten endast avdunstar, sjön har inga naturliga utlopp och vatten försvinner inte heller genom infiltration.

Det ligger i den djupaste delen av en tektonisk sänka som genomkorsas av Jordanfloden, mellan Israel, Palestina och Jordanien, och ligger 435 meter under havsnivån. På grund av den mycket höga saltkoncentrationen är vattnets densitet i Döda havet 1240 kg/m³, vilket gör det omöjligt för en person att sjunka i det (ett huvudskäl till turismen i området).

På grund av klimatförändringar och utvinning av sötvatten sjunker vattennivån i Döda havet med en meter, och strandbankarna med 15 centimeter, per år. 

Ursprunget till dess namn finns i antika texter, det var även känt under namnet “det dolda havet”. Det omnämns i Bibeln, där det betecknas som Arabahhavet eller Östra havet. Vid vissa tillfällen beskrevs denna plats som Dödens hav, på grund av bristen på liv i närheten. Sedan dess har det namnet bestått.

Finns det några djur i Döda havet?

Det är lätt att anta att ingenting kan överleva i den här miljön, men livet hittar alltid ett sätt, även i de mest ogästvänliga miljöer. När man hittade de rätta medlen för att utforska det grundligt upptäckte man djur i Döda havet, djur som kunde överleva dess hypersalinitet.

Egentligen borde man hellre säga kvasisalt, eftersom de mineraler som dominerar i denna sjö är kalcium, kalium, magnesium och brom. Den innehåller faktiskt ganska lite natrium.

Även om det makroskopiska livet är sparsamt här är denna sjö inte helt död. I följande stycken kan du ta reda på vilka djur som lever i den här sjön och hur de överlever de ogynnsamma förhållandena.

Kräftdjur

Även om det inte finns några djur såsom fiskar eller amfibier på denna plats så finns det en art som har anpassat sig till att leva i dess vatten: saltkräftan (Artemia salina). Det är en bladfoting som är ungefär en centimeter lång i vuxen ålder. Den har 3 ögon och 11 par ben, med vilka den simmar genom vattnet.

För att ge dig en uppfattning om saltkräftans anpassningsförmåga kan vi nämna att deras ägg kan förbli metaboliskt inaktiva under långa perioder (till och med upp till 10 år) om förhållandena inte är lämpliga för kläckning. När de väl har kläckts äter larverna och de vuxna djuren växtplankton.

Äggen kan klara sig även när det råder total avsaknad av vatten och syre och vid temperaturer under noll grader. Denna egenskap är känd som kryptobios.

Fåglar

De största djuren vi hittar i Döda havet är fåglar. Sjön är en mellanstation för storkar (Ciconia ciconia). Vissa pelikanarter som äter saltkräftor kommer också till sjön.

En annan fågel som förekommer i närheten av detta ekosystem är tamarisksparven (Passer moabiticus), en sparvfink i släktet passer som är cirka 10-12 centimeter lång. Den kan också ses i närheten av Jordanfloden, Cypern, Turkiet, Irak och Iran. Liksom många andra fåglar livnär den sig främst på frön.

Finns det mer liv i Döda havet?

Det finns fler arter i Döda havet, även om de inte är synliga utan hjälp av ett mikroskop. De vanligaste livsformerna i denna sjö är halofila mikroorganismer, som fått sitt namn efter sin förmåga att överleva i vattenmiljöer med en hög koncentration av saltmineraler. Bland de som lever där sticker följande ut:

• Flimmerdjur: Dessa är mikroskopiska encelliga organismer som lever i fuktiga miljöer. Deras flimmerhår gör det möjligt för dem att röra sig i vattnet.
• Bakterier: Exempelvis Chromohalobacter israelensis och andra ur släktena Flavobacterium och Halococcus.
• Mikroskopiska alger.
• Svampar: Såsom E. Rubrum, som i den senaste forskningen har dykt upp som en möjlig lösning på hungersnöd, eftersom dess förmåga att leva i saltvatten gör det möjligt att bevattna den med havsvatten.

Även om Döda havet verkar ha ett något oförtjänt namn är det sant att dess biologiska mångfald är långt mindre än vad som finns i andra ekosystem. Om vi dessutom lägger till människans påverkan på dess miljö (klimatförändringar, omledning av Jordanflodens vatten och utvinning av vatten ur sjön) är det möjligt att Döda havet en dag kommer att dö på riktigt.

Om Döda havet försvann skulle det vara en riktig katastrof för de angränsande regionerna, eftersom det är en viktig källa till turism och inkomster.

Vikten av att bevara ekosystem, oavsett hur extrema de är, visar sig dagligen genom de viktiga upptäckter som forskarna gör. Ofta bidrar det som dessa platser har att lära oss till bevarandet av vår egen art. Att skydda dem kan därför vara en dubbel seger.