Hjälmhockon: en egendomlig fågel som är utrotningshotad

Hjälmhockon är en väldigt egendomlig fågel som bär sin skalle i en benig hjälm ovanpå huvudet. Den lever i Sydamerika, framför allt i bergskogar i Venezuela och nordöstra Colombia.

Hjälmhockon tillhör ordningen hönsfåglar (Galliformes) och familjen trädhöns (Cracidae), och dess vetenskapliga namn är Pauxi pauxi.

Vad är hjälmhockons egenskaper?

Hjälmhockon är en stor fågel som blir mellan 80 och 100 centimeter lång. Den har en benig hjälm ovanpå huvudet som har formen av ett fikon och är gråaktig blå till färgen. Denna beniga hjälm mäter ca 7,5 centimeter på längden.

Dess huvud och nacke har sammetslena svarta fjädrar. Fjäderdräkten baktill och på sidorna varierar mellan svart till en mycket glänsande svart med gröna och blå reflektioner. Dess mage är vit, liksom ändarna på stjärtfjädrarna.

Ännu mer färgglad är dess näbb, som är mörkröd. Ögonen är bruna och fötterna är karmosinfärgade.

Var lever hjälmhockon?

I Colombia lever hjälmhockon framför allt i den sydvästra delen av Santander och den norra delen av Boyacá. Det finns en underart i Sierra de Perijá.

I Venezuela lever hjälmhockon från södra Sierra de Perijá till floden Tucuco i delstaten Zulia. Den bor också i södra Táchira, Lara, Yaraucuy och öster om Falcón, Cordillera de la Costa i Aragua, Carabobo, Vargas och Miranda.

Hjälmhockon lever i täta molnskogar och bergsterräng. Man finna dem på höjder från ca 450 till 1800 meter över havet, men de ses oftare i molnskogar mellan 900 och 1300 meter över havet.

Hjälmhockon: en egendomlig fågel med intressanta beteenden

Dessa fåglar är aktiva under dagen och lever i skogen. De tenderar inte att flyga mycket, men kommer garanterat att göra det när de känner sig hotade av ett rovdjur.

Dessutom är de revirbenägna och lever i familjekonstellationer som består av en hane, en hona och deras avkomma. De äter huvudsakligen tidigt på morgonen och sent på eftermiddagen.

Under parningstiden skriker hanen ett ventrikulärt läte som låter som ett gammalt träd som knäcks. Deras alarmläte är ett mjukt och repetitivt “tzuk“.  Förutom dessa ljud “kluckar” den också, som en höna gör.

Parningstiden för hjälmhockon är från januari till juli och de föder bara en kull om året. Honan gömmer sig i häckningsområdet och i allmänhet befinner sig boet i trädgrenar förankrade med vinrankor.

Normalt ligger de bon de bygger på mellan 3,5 till 6 meters höjd. Det tar honorna 4-6 dagar att bygga boet med grenar och små torra pinnar.

Endast honorna ruvar på äggen, och det sker under 34 till 36 dagar. Äggen är runt 12,5 långa och 6 cm breda, med ett mycket hårt skal. Hanarna kommer inte nära boet förrän ungarna är födda.

Trots detta tar lustigt nog både hanen och honan hand om ungarna när äggen kläckts. 

Bevaring av hjälmhockon

Oinskränkt jakt och förlust av livsmiljö för detta djur är de största hoten. Den Internationella naturvårdsunionen (IUCN) anser att hjälmhockon är en hotad art i deras röda bok av hotade arter.

Detta beror på att det finns risk för att den blir utrotad inom en mycket nära framtid.

Dessutom finns den med på listan i Appendix III i Washingtonkonventionen CITES (Convention of International Trade in Endangered Species).

Detta är dock bara i Colombia. I Venezuela och Colombia är den endast listad i den röda boken.

Dessa fåglar är mycket knappa i deras naturliga livsmiljö i Colombia och Venezuela. Man uppskattar att det finns färre än 4,8 fåglar per kvadratkilometer i dessa områden.

Totalt är detta mindre än 2,500 vuxna fåglar i världen. Följaktligen är denna art i stort behov av att skyddas för att undvika att bli utrotad.