Fåglar kan tänka logiskt

Forskare som studerar fåglar har länge undrat hur det är möjligt att dessa djur, som har så små hjärnor, kan utföra så komplexa uppgifter. Ta reda på hur fåglar kan tänka logiskt i den här fascinerande artikeln!

För att nämna bara ett exempel: kråkor har ett genialt sätt att öppna nötter. Eftersom de inte kan öppna nötterna med sina näbbar sitter de som lever nära städerna gärna på trafikljus, varifrån de kan släppa nötterna. När bilarna har passerat över dem och ljuset blir rött igen, ja då flyger kråkorna ner för att mumsa i sig belöningen för sin uppfinningsrikedom.

På samma sätt finns det ett antal komplexa beteenden som fåglar uppvisar i alla möjliga miljöer. Tack vare tekniska framsteg har det blivit möjligt att fastställa hur deras intelligens faktiskt motsvarar den hos vissa primater.

En annorlunda hjärna

Enligt den vetenskapliga artikeln Birds have primate-like numbers of neurons in the forebrain så är sammansättningen av fåglarnas hjärnor annorlunda än den som vi hittar hos däggdjuren. Som det står i artikeln har fåglar, trots att de har en liten hjärna, ett högre antal neuroner i sin framhjärna, vilket förknippas med ett intelligent beteende. Dessutom är neuronerna hos dessa djur mycket mindre, tätare packade och i större antal än hos däggdjur.

I motsats till vad man tidigare trott spelar hjärnans storlek inte alltid en grundläggande roll för den kognitiva förmågan hos dessa arter. Med andra ord har fåglar utvecklat en bättre användning av sin hjärnmassa än andra djur, och det är faktiskt sant att fåglar kan tänka logiskt.

Fåglar kan tänka logiskt

Tack vare denna anatomiska sammansättning har fåglar förmågan att utföra uppgifter som man trodde var exklusiva för primater. Den nykaledoniska kråkan har till exempel förmågan att tillverka och använda grenar som verktyg för att skaffa mat.

På samma sätt har man funnit att dessa typer av färdigheter överförs från föräldrar till ungar i flera generationer. Sedan har vi fallet med den amerikanska talltitan; den som kan planera för framtiden genom att lagra frön på olika ställen. Även fåglar som exempelvis den helt vanliga skatan har förmågan att känna igen sig själva framför en spegel.

Det finns också duvor som kan lära sig och komma ihåg foton upp till ett år efter att de sett dem. Dessutom har de förmågan att skilja på ansikten och målningar inom olika konstnärliga stilar.

Deras intellekt gör att de lever längre

Enligt forskning som publicerats i tidskriften Proceedings of the Royal Society, i vilken sammanlagt 217 arter av papegojor undersöktes, fann man ett samband mellan sammansättningen och storleken på fåglarnas hjärnor och deras förväntade livslängd. Enligt studien har fåglarna lyckats övervinna och lösa en rad problem som uppstått i deras olika miljöer, med en anpassningsförmåga som liknar människans.

Denna förmåga har gjort dem till mycket mer flexibla djur inför livshotande hot. På samma sätt är de, förutom att vara mycket intelligenta arter, också mycket sällskapliga, så de har lärt sig tekniker för samarbete och för att söka efter nya födokällor i naturen.

Framtida forskning

Förutom alla dessa otroliga intellektuella förmågor som fåglar besitter, kan studiet av deras hjärnor hjälpa oss att förstå hur våra egna hjärnor fungerar. Ett exempel på detta är att fåglar lär sig sin sång på samma sätt som vi lär oss vårt språk.

På samma sätt kan vi lära oss vad som händer med våra hjärnor när vi sover, eftersom dessa djur uppvisar faser som liknar våra. Slutligen kan vi genom att förstå en fågelhjärna få värdefulla insikter om hur intelligens fungerar och hur den utvecklas i naturen.