De kognitiva förmågorna hos kråkor

Ett bra sätt att introducera detta ämne är med det ökända citatet från Lewis Carroll: “Varför är en korp som ett skrivbord?” Eller snarare, hur är kråkor som apor? Kråkfåglar har, precis som primater, en stor kognitiv förmåga för minne, trots att arterna är så olika. Om du är nyfiken på hur intelligenta dessa gåtfulla fåglar faktiskt är bör du fortsätta läsa. I den här artikeln tar vi oss nämligen en ordentlig titt på de kognitiva förmågorna hos kråkor (och korpar!).

De kognitiva förmågorna hos kråkor

Kråkor, korpar, skator, kajor, svartkråkor och iberiska blåskator hör alla till familjen kråkfåglar. Denna grupp är känd för sin avancerade intelligens och imponerande förmågor. Det finns många studier som testar deras kognitiva förmågor. Forskare har visat att kråkfåglar är speciella för att:

• De använder sig av analogt resonemang. Kråkor kan relatera aktuella fakta och erfarenheter till tidigare erfarenheter även om dem inte liknar varandra.
• Fåglarna har episodiskt minne. Dessa djur kan ha mycket tydliga minnen av specifika situationer som de har upplevt.
• De kan använda verktyg för att lösa problem.
• Dessa fåglar har komplexa sociala interaktioner. Kråkfåglar kan uttyda den sociala dynamiken hos andra kråkgrupper. De förstår till exempel det befintliga förhållandet mellan medlemmar i sina egna grupper och andra utomstående. I en kråkflock skapas relationer med hänsyn till varje medlems sociala led. Dessa avger egenskaper som indikerar dominans eller underkastelse.
• En kråkfågel är medveten om sitt eget och andra kråkfåglars mentala tillstånd. Kråkor kan känna igen sig själva i en spegel vilket demonstrerar att de är medvetna om hur de ser ut. De kan också komma ihåg andra av sitt slag.

Kråkor har arbetsminne

Den höga kognitiva kapaciteten hos primater beror på deras arbetsminne, kortvarig minneslagring samt manipulation av information. Andra mentala färdigheter som planering eller kognitiv flexibilitet beror direkt på arbetsminnet.

Resultaten av ett flertal studier med kråkfåglar i fokus visar att de under hela deras evolutionära historia har utvecklat en stor kapacitet för arbetsminne. Faktum är att det motsvarar primaternas. Vi kan se exempel på detta i ett etologiskt experiment från psykologen Balakhonov och hans team, vilket vi kommer att förklara nedan.

De kognitiva förmågorna hos kråkor och primater

Balakhonov spenderade först 10 månader med att träna två exemplar av artern svartkråka (Corvus corone). Detta liknade ett tidigare experiment forskare genomförde med två arter av makaker. Sedan innehöll experimentet en presentation av en serie visuella stimuli på en skärm samtidigt som man följde djurets huvud- och ögonrörelser. Tidigare hade man tränat fåglarna till att hålla huvudet centrerat.

Den visuella stimuli bestod utav färgade rutor som förblev på skärmen och som alltid var desamma. De försvann i några sekunder och dök sedan upp igen med viss modifiering. Om rutan ändrade på sig så pickade djuret på skärmen.

Forskarna upptäckte att det maximala antalet element på skärmen som kråkfåglar kunde hantera var fyra. Detta var ett resultat som liknade primaternas resultat en hel del.

Kråkor kan lösa komplexa problem

Kråkornas kognitiva förmåga hjälper dem att lösa vardagliga problem. De kan till exempel skapa verktyg från minnet av ett tidigare verktyg som skapats för liknande situationer. De kan till och med komma ihåg verktyg som en annan kråka har tillverkat.

Som ett resultat kan kråkfåglar lösa problem som kräver flera steg i en specifik ordning. Detta beror på att de har möjlighet att lagra denna information och sedan använda den i rätt följd.

Som vi har sett så är det faktiskt möjligt att upprepa experiment med djur som är så olika som fåglar och däggdjur. Detta beror på att de delar vissa likheter, till exempel stor kognitiv förmåga, ett mycket exakt visuellt system och färgupplösning.

Trots att de har olika evolutionära linjer visar dessa experiment att olika arter kan ha samma egenskaper på grund av konvergerande utveckling. Att lösa problem i den naturliga världen kan betyda skillnaden mellan liv och död. Sammanfattningsvis är det inte förvånande att levande varelser av olika arter uppvisar sådana extraordinära förmågor.