Sambarhjort: Den största av de österländska hjortarna
Skriven och verifierad av Biolog Cesar Paul Gonzalez Gonzalez
Sambarhjort (Rusa unicolor) tillhör gruppen med de största orientaliska hjortarna som finns.
Även om denna hjort är infödd i Asien har den också etablerat sig i små populationer på Nya Zeeland, i USA och i Australien. Tack vare sin storlek är den eftertraktad för sina horn och sitt kött och anses vara en magnifik trofé för jägare. Om du vill veta mer om detta däggdjur kan du fortsätta läsa.
En stor hjort
Djuret har en brun färg med en tjock och tät päls. På magen har den vanligtvis en mörkare ton, men några vita områden sticker ut på olika delar av kroppen. Deras horn kan bli 110 centimeter långa.
Dess storlek kan variera mycket och man känner till sju underarter. I allmänhet kan de mäta mellan 1,6 och 2,7 meter i längd, från nos till svans. När det gäller deras höjd kan de lätt nå 1,6 meter. Deras vikt ligger i genomsnitt runt 250 kilo, även om den tyngsta sambarhjorten som har jagats vägde 546 kilo.
Denna art har vanligtvis ett långt liv, den kan leva upp till 20 år i naturen och 25 år i fångenskap.
Sambarhjort: ett resande djur
Dess naturliga livsmiljö omfattar skogar och berg runt om i Asien. Huvudsakligen bor dessa däggdjur i Himalayabergen och de utgör den perfekta platsen för att hitta denna art. Även om den vanligtvis inte är särskilt selektiv med sin livsmiljö är minimikravet för dess överlevnad att det finns en närliggande vattenkälla.
På grund av detta föredrar den fuktiga skogar, där den också delar utrymme med andra hjorttyper. Den kan dock anpassa sig till jordbruksmark och plantager, och den verkar alltså ha en viss flexibilitet när det gäller sin livsmiljö. Tack vare detta har den kunnat nå andra regioner i världen och etablera populationer i helt nya områden.
Det perfekta exemplet på detta är Australien, där små populationer av sambarhjort etablerades genom oavsiktlig introduktion. På grund av sin anpassningsförmåga betraktas den som en potentiellt invasiv art i vissa regioner.
En vegetarisk och nattlig hjort
Hjortar är i första hand växtätare, så de äter en mängd olika växter, skott, frukter och bark. Bland de mer sällsynta livsmedeln hittar vi saltstenar, som de ofta slickar på! Detta gör de dock bara om vattenresursen är tillräckligt riklig i deras miljö.
Sambarhjorten är som mest aktiv i skymningen, men den är också aktiv under natten. Hanar kan vara övervägande ensamma, även om de ibland bildar små grupper. Parningssäsongen är vanligtvis den främsta anledningen till att hanen bildar en grupp med flera honor.
Å andra sidan är honorna mer sällskapliga, de rör sig vanligtvis med sina ungar och andra honor. Deras sätt att kommunicera bygger på kroppshållning, lukter och ljud. På så sätt lyckas de undvika faror genom att upptäcka ett rovdjur och varna varandra så att de kan fly.
Kampen för kärleken
För att få en partner släpper hanarna ut en speciell doft för att locka honorna. Detta får dock också hannarna att slåss mot varandra för att erövra dem. Eftersom de är en polygam art kan hanen para sig med fler än en hona.
Även om deras parningstid vanligtvis varar i ungefär fyra månader (september-januari) kan detta däggdjur reproducera sig under vilken månad som helst på året.
Honans dräktighet kan pågå i mellan 8 och 9 månader och resulterar i ett enda kid (unge). Under denna tid är hjortarna extremt territoriella, vilket är anledningen till att de ofta avgränsar sitt område med hjälp av dofter. Dessa djur använder en blandning av urin och lera som de gnider på träden för att markera sin terräng.
När ungarna är födda kommer de, om det är hanar, mellan sitt första och andra levnadsår att utveckla en hornställning. Under det andra året efter födseln är de helt oberoende av sina föräldrar och når till och med könsmognad. På så sätt är de nya avkommorna beredda att upprepa livscykeln igen.
I fara
Eftersom sambarhjorten är ett så stort djur är den mycket eftertraktad för sitt kött, sina horn och för att den används inom traditionell östasiatisk medicin. På grund av detta är arten för närvarande exploaterad, vilket är anledningen till att den klassificeras som sårbar enligt Internationella naturvårdsunionen (IUCN).
Dessutom minskar deras naturliga rovdjur också antalet av dessa hjortar. Djur som den bengaliska tigern, vildhundar, krokodiler och leoparder har sambarhjort som en del av sin ordinarie meny. Enbart i den bengaliska tigerns diet utgör denna hjort cirka 60 % av dess bytesdjur.
Experter har därför försökt genomföra avelsprogram i fångenskap, vilket har förhindrat att de dör ut. Men om deras försäljning, konsumtion och jakt inte minskar kommer dessa planer troligen inte att räcka för att rädda denna fantastiska art. Vi måste gå samman för att se till att sambarhjorten inte försvinner.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Leslie Jr, D. M. (2011). Rusa unicolor (Artiodactyla: Cervidae). Mammalian Species, 43(871), 1-30.
- Ramesh, T., Sankar, K., Qureshi, Q., & Kalle, R. (2012). Group size, sex and age composition of chital (Axis axis) and sambar (Rusa unicolor) in a deciduous habitat of Western Ghats. Mammalian Biology, 77(1), 53-59.
- Simcharoen, A., Savini, T., Gale, G. A., Roche, E., Chimchome, V., & Smith, J. L. (2014). Ecological factors that influence sambar (Rusa unicolor) distribution and abundance in western Thailand: implications for tiger conservation. Raffles bulletin of Zoology, 62.
- Martins, R. F., Schmidt, A., Lenz, D., Wilting, A., & Fickel, J. (2018). Human‐mediated introduction of introgressed deer across Wallace’s line: Historical biogeography of Rusa unicolor and R. timorensis. Ecology and evolution, 8(3), 1465-1479.
- Watter, K., Thomas, E., White, N., Finch, N., & Murray, P. J. (2020). Reproductive seasonality and rate of increase of wild sambar deer (Rusa unicolor) in a new environment, Victoria, Australia. Animal Reproduction Science, 223, 106630.
Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.