Knubbsälen: karaktärsdrag och beteenden
Knubbsälen bor i tempererade och kalla kustvatten, och det är den mest utbredda arten av säl som finns. Fortsätt läsa för att lära dig mer om denna spännande art.
Fysiska kännetecken hos knubbsälen
Dess vetenskapliga namn är Phoca vitulina, och dess kropp kan vara grå, kanelfärgad eller bara vanligt brun. Varje exemplar har ett unikt mönster av mörkare fläckar på kroppen. Dessa markeringar kan vara svarta eller bruna, men magen är alltid ljus. Ett av dess huvudsakliga kännetecken är dess “V”-formade näsborrar. Utöver det har den dessutom inga öron.
Vuxna knubbsälar kan väga upp till 140 kg och bli nästan 180 cm långa. Honorna är mindre än hanarna, men de kan leva längre – 35 respektive 25 år. Hanarnas livsspann är kortare på grund av stressen de måste genomgå varje år vid parningen.
Även om de kan verka klumpiga när de är på land, kan de simma väldigt snabbt med sina små, flexibla framfenor – som har fem “fingrar”.
Dess päls är kort, men den uppfyller sin funktion, vilket är att skydda djurets skinn mot solen. Den håller även kroppen fuktig tack vare utsöndringar från talgkörtlarna. Detta är ett perfekt system som låter den simma lättare och glida genom vattnet.
Livsmiljö och matvanor hos knubbsälen
Populationen av knubbsälar uppskattas till 500,000, och därför är det inte en utrotningshotad art. Undantaget är sälarna som bor i Östersjön, Hokkaido och Grönland, där många dör på grund av illegalt fisk och kommersiell jakt.
Det finns i dagsläget fem underarter av knubbsäl:
- Västatlantisk knubbsäl (lever i Nordamerika)
- Ungavaknubbsäl (ursprungligen från Kanada)
- Stilla havsknubbsäl (väst om Nordamerika)
- Insularknubbsäl (lever i Ostasien)
- Östatlantisk knubbsäl (finns i Europa och Asien, och är den mest välkända)
När det är dags att äta är knubbsälen känd för sin förmåga att fånga sitt byte genom att simma väldigt snabbt. Bytena som inkluderas i dess kost är bland annat ansjovis, sill, havsabborre, torsk, räkor och bläckfisk. Sälarna kan dyka i upp till tio minuter utan att komma upp till ytan för att andas, och de kan dyka ned till 20 meter för att fånga fisk.
Knubbsälens beteende
Knubbsälar har starka band till sina familjer och ses alltid i grupper. Tack vare detta åtnjuter de skydd mot rovdjur. Det är en sällskaplig och polygam art, vars honor når könsmognad vid två års ålder. Hanarna är inte redo förrän vid fem års ålder. För att para sig slåss hanarna mot varandra i vattnet, och vinnaren får rätten att para sig med honorna. Honorna föredrar starka hanar.
Mödrarna – som föder en gång om året efter att ha varit dräktiga i elva månader – är de enda som har hand om att uppfostra ungarna. Sälungarna väger ungefär 15 kg när de föds, och efter bara några timmar kan de redan simma och dyka i vattnet. På endast fyra veckor tredubblas deras storlek tack vare deras konsumtion av fettrik mjölk.
Under säsongen när de fäller sin päls spenderar de mycket tid på kusten. De kan röra sig upp till 30 km från sin hemmabas och spendera flera dagar till havs, men de återvänder alltid till samman plats efter att de ätit.
Områden som dessa sälar väljer för att starta sina familjer är steniga och karga kuster såväl som sandstränder. Deras vanor kan dock förändras på grund av närvaron av människor i deras närhet. När de känner av någon fara så dyker de snabbt ned i vattnet.
Knubbsälen är ett fantastiskt djur. Den har känselsprötsliknande morrhår som känner av vibrationer under vattnet. Ett annat intressant faktum är att de kan äta upp till nio kilo mat om dagen!
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Arias del Razo, A. (2016). Factores que determinan la preferencia de hábitat de los pinnípedos en las islas del Pacífico de Baja California. Tesis de Doctorado. Tesis de Doctorado.
Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.