Intressanta fakta om den tibetanska antilopen

3 november, 2019
Den tibetanska antilopen, eller chiru, är ett däggdjur med stora horn som lever på platåerna och stäpperna i Asien. Den är så berömd att den valdes till maskot för OS 2008.

Idag vill vi dela med oss av lite fakta om den tibetanska antilopen, eller chirun. Den lever i Asien och är ganska berömd där; så pass att den faktiskt valdes som maskot för OS i Peking 2008.

Vad är det för djur och var bor det?

Denna antilop finns på den tibetanska platån och stäpper på mellan 3,700 och 5,000 meter över havet. De gillar öppna områden med lite vegetation, och kan även hittas i norra Indien samt Kina och Nepal.

Dess vetenskapliga namn är Pantholops hodgsonii och tillhör familjen antiloper. Hanarna kan bli nästan en meter i mankhöjd och väga runt 45 kg, medan honorna är en decimeter kortare och runt 15 kg lättare.

Arten har betonad könsdiformism, vilket innebär att hanar och honor är väldigt annorlunda. Hanarna har svarta horn och linjer på benen. Hornen kröks bakåt och kan bli 70 cm långa.

Till skillnad från getter fortsätter dessa horn inte att växa under hela livet. Hanarna använder hornen för att demonstrera sin kraft under parningssäsongen.

Båda könen har rödaktigt brun päls med en tjock, ullig mage. Ansiktena är nästan helt svarta, och hos hanarna blir detta mer betonat under vintern eftersom resten av kroppen blir ljusare.

Fakta om den tibetanska antilopen: beteende och fortplantning

Chiruns kost baseras på gräs, örter och vass. På vintern måste den gräva i snön för att hitta mat.

Springande antiloper

Det är ett ett sällskapligt djur som förflyttar sig i hjordar om hundratals individer i sökandet efter bättre bete. De bildar dock gradvis mindre grupper om runt 20 individer.

De är blyga djur som är mycket snabba. När de jagas av rovdjur som varg, lo, snöleopard eller räv kan de nå hastigheter på upp till 70 km/h.

Honorna kan gå upp till 300 km per år för att föda och rör sig då bort från resten av gruppen och hanarna. Sedan återvänder de till hjordarna vid slutet av hösten.

Parningssäsongen äger rum mellan november och december. Varje hane bildar en grupp med max tolv honor, men vanligtvis är de runt fyra. Han håller sedan andra hanar borta genom ”uppvisningar” med sina horn.

Som en sista utväg använder hanarna hornen för att fysiskt visa dominans över andra, såsom när andra hanar vistas för nära gruppen.

Honorna föder bara en unge åt gången. Eftersom dräktigheten varar i sex månader så sker detta mellan juni och juli.

Kalvarna kan ställa sig på alla fyra efter bara 15 minuter och stannar med sin mamma i 1 år (hanar) eller 1 1/2 år (honor).

Unga antilopkalvar

När de är 2-3 år gamla når de könsmognad. Även om det inte är tydligt hur gamla de kan bli så uppskattar man det till upp till tio år.

Fakta om den tibetanska antilopen: dess nuvarande situation

”Högländernas alv” som den kallas av lokalbefolkningen är en skyddad art i Kina, och det finns tre naturreservat i syfte att bevara den.

Deras antal sjönk på 90-talet på grund av bristen på mat och tjuvskytte (pälsen är högt värderad). Som ett resultat var de tvungna att gömma sig från människor i högre utsträckning.

Av denna anledning har den kinesiska staten skridit till handling och lyckats öka antalet djur i Tibet något tack vare hjälp från volontärer.

Arten är inte längre utrotningshotad och har fått sin status uppgraderad till ”Nästan hotad”.

  • Leslie, D. M., & Schaller, G. B. (2008). Pantholops Hodgsonii (Artiodactyla: Bovidae). Mammalian Species. https://doi.org/10.1644/817.1