Fakta om koalan: en mästare på att anpassa sig till sin miljö

Skriven och verifierad av Biokemist Luz Eduviges Thomas-Romero

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Koalan (Phascolarctos cinereus) är ett pungdjur som vi alltid förknippar med dess hemland, Australien. Det vetenskapliga namnet på denna primitiva varelse betyder “askgrå pungbjörn”. Läs vidare i dagens artikel för att lära dig fler fakta om koalan.

Koalan är den sista levande arten i familjen Phascolarctos, ett släkte av pungdjur som utrotades för miljontals år sedan. I själva verket är dess enda närmaste levande släkting vombaten (i familjen Vombatidae). Tillsammans med andra utdöda familjer utgör det den minskade underordningen av fåframtandade pungdjur.

Ett sårbart däggdjur

Det är intressant att veta att ordet koala betyder “inget vatten” på aboriginernas språk. Detta antyder det faktum att detta djur inte rör sig för att leta efter vattenkällor. Man tror därför att djuret får allt vatten det behöver från eukalyptusbladen som det äter.

Det är ingen tvekan om att intaget av eukalyptus var en överlevnadsstrategi, eftersom koalan inte behövde konkurrera med andra djur om mat. Men samma anpassning som gjorde att den kunde överleva utan konkurrens för mat, gör idag denna art sårbar. Detta är ett resultat på att eukalyptuskogarna är utarmade. Det är därför som det är viktigt att både förstå och uppenbara koalans specifika behov för att ta ytterligare ett steg i bevarandeinsatser av denna art.

Eukalyptusblad, en mycket specifik diet för koalan

Under koalans evolution började djuret äta en nästan exklusiv diet baserad på eukalyptusblad. Detta är karakteristiskt, eftersom den bara äter cirka 30 av de 600 eukalyptusarter som växer i dess utbredningsområde.

Ur näringssynpunkt är eukalyptusblad en dålig näringskälla. Dessa blad har en hög halt av fiber och låg halt av kväve. Koalan har gjort en stor anpassning genom att utveckla den del av tarmen man kallar cecum, eller blindtarmen, för att kunna smälta cirka 1,3 kg eukalyptusblad om dagen.

Blindtarmen är cirka 1,8 meter långt hos koalan, vilket är mycket längre än de 5 cm den mäter hos människor. Tack vare att detta organ är så pass omfattande har koalan en ökad kapacitet för mikrobiell jäsning, vilket förbättrar näringsupptaget. Blindtarmen utnyttjar också det vatten som bladen innehåller.

Fakta om koalan: anpassning till toxicitet

Det finns en anledning till att det inte är många djur som äter eukalyptus. Eukalyptus är en växt rik på tanniner och andra mycket giftiga föreningar (terpener, till exempel) som också är flyktiga föreningar som avger en karakteristisk lukt.

För att dra nytta av eukalyptusbladen som föda utvecklade koalan flera strategier:

• Idealt saliv. Koalans saliv innehåller proteiner som binder till tanniner och hindrar deras effekt.
• Ett mycket specialiserat luktsinne. Koalan luktar nästan alltid på maten innan den äter den. Efter att experter har sekvenserat koalagenomet fann de att detta djur har fler luktreceptorgener jämfört med andra arter.
• Känsligt smaksinne. De identifierade också en expansion av den vomeronasala receptorn (klass 1) generna (V1R), vilket överensstämmer med en ökad förmåga att detektera de sekundära toxiska metaboliterna i växtriket genom att smaka på dem.

Tarmbakterier är nyckeln till att  kunna leva på eukalyptusblad

Amningstiden hos koalor är 12 månader. Efter cirka sex månader börjar mamman förbereda sin joey för eukalyptusdieten. Koalans joey äter en mjuk substans som kallas “pap” som är producerad i moderns tarm och som joeyn äter direkt från kloaköppningen.

Sammansättningen av denna pap är väldigt annorlunda än för vanlig avföring, eftersom den liknar innehållet i moderns blindtarm. I själva verket har det en hög koncentration av de viktiga magbakterier som finns där. Joeyn äter av denna pap i ungefär en månad. Experter anser att det är en övergångsdiet för att den ska kunna smälta eukalyptusbladen på egen hand.

Efter födseln innehåller inte tarmarna hos joeyn dessa bakterier. Utan övergångsdieten och införandet av bakterierna skulle joeyn inte kunna extrahera tillräckligt med näringsämnen från växter.

Koalan vet hur man utnyttjar vatten

Enligt studier av koalans beteende har experter fastställt att den fukt som eukalyptusblad innehåller är djurets huvudsakliga vattenkälla. Men koalans intag kompletteras också med regnvatten eller morgondagg. För att spara den största mängden kroppsvatten är koalans avföring nästan helt fri från fukt. Det är därför som dess avföring ser ut som pellets och liknar kamelernas avföring.

Något som kan vara förvånande när man lär sig olika fakta om koalan är att koalans njurfunktion inte liknar den hos djur som är anpassade till ett liv i vattenfattigt klimat, som till exempel öknen. Men istället är njurfunktionen typisk för djur som lever i miljöer där det finns mycket vatten tillgängligt.

En av hemligheterna till att leva ”utan vatten” blev nyligen avslöjad när experter slutförde en analys av koalagenomet. Studien visade att koalans tunga kan överuttrycka ett protein med hög affinitet för vatten, en vattenporin. Denna egenskap ger koalor möjlighet att “smaka vatten” och selektivt konsumera de blad som innehåller mer vätska.

Fakta om koalan: vacker men hotad

Enligt Nature Conservation Act 1992 från parlamentet i Queensland, Australien, är koalor klassificerade som sårbara i hela Australien, och är därför en skyddad art. År 2012 uppskattade Threatened Species Scientific Committee en genomsnittlig reduktion på 28% i koalapopulationen. Denna förlust av population är väsentligt influerad av en rejäl minskning av skogarna i de australiska outbackregionerna, som tyvärr lider av torka.