Nordlig tomatgroda: livsmiljö och egenskaper

Skriven och verifierad av Biolog Cesar Paul Gonzalez Gonzalez

Senaste uppdateringen: 30 september, 2022

En nordlig tomatgroda kännetecknas av en intensiv rödaktig nyans på huden, en som är mycket slående för ögat. Detta märkliga drag fungerar som en varning för dess rovdjur eftersom den utsöndrar ett klibbigt, giftigt ämne som är obehagligt för gommen. Tack vare denna strategi kan den överleva i sin miljö.

Det vetenskapliga namnet på denna art är Dyscophus antongilii och den tillhör ordningen stjärtlösa groddjur, vilken innehåller alla paddor och grodor. Grodorna kännetecknas av att de är mycket beroende av vatten och att de rör sig med små hopp på land. Läs vidare för att lära dig mer om nordlig tomatgroda i den här artikeln.

Nordlig tomatgroda: livsmiljö och utbredning

Denna amfibie är endemisk på norra Madagaskar, vilket inkluderar Antogil Bay, Andevoranto, Maroantsetra och Ambatovaky-reservatet. Den kan hittas på platser på havsnivå eller på en höjd av högst 600 meter. Den kan bo i andra områden nära sitt utbredningsområde, men vid en första anblick kan den förväxlas med Dyscophus guineti och gränserna för de båda är osäkra.

Nordlig tomatgroda lever i olika typer av fuktiga livsmiljöer, som regnskogar, kustområden, träsk och i stilla vatten. Den har dock även anpassat sig till att leva nära stadsmiljöer där det finns gott om platser att gömma sig på.

Artens kännetecken

Grodan mäter mellan 8 och 10 centimeter och uppvisar en intensiv röd färgning. Dess buk har ljusare eller har till och med vita nyanser. Dessutom bär den en rak svart linje från ögonen till buken, vilket är karakteristiskt för arten. De uppvisar också en inte särskilt framträdande könsdimorfism, där honorna är större och ljusare än hanarna.

Grodans kropp är rundad och uppvisar ett antal veck på sidorna. Dess bakben är större och kraftigare än frambenen vilket gör att den kan hoppa väl. Dessutom kan den puffa upp sig för att se större och mer imponerande ut för sina konkurrenter. Detta hjälper också till att hindra rovdjur från att äta upp den.

När dessa grodor känner sig hotade utsöndrar de ett klibbigt ämne som smakar illa och kan orsaka irritation. Rovdjur som har oturen att komma i kontakt med denna vätska kommer att upptäcka att den är mycket klibbig och stannar kvar i munnen eller ögonen i flera dagar. För människor utgör detta ämne ingen hälsofara. I vissa fall kan det dock orsaka allergiska reaktioner.

Beteende

Den nordliga tomatgrodan är nattaktiv, den försöker alltid hålla sig fuktig och undviker de varmaste timmarna på dagen. Den gömmer sig vanligen under fallna löv eller bland vegetation i vattendrag. Detta gör att den kan gå obemärkt förbi och samtidigt kunna jaga sina byten från bakhåll. Den kan förbli orörlig under en mycket lång tid för att nå sitt mål.

Detta groddjur har huvudsakligen en insektsätande diet, men den slukar gärna alla andra lagom stora djur som korsar dess väg. Den karakteriseras som ett rovdjur som förföljer sina offer medan den gömmer sig i vegetationen. Dessutom har den utmärkta reflexer som hjälper den att fånga sin föda blixtsnabbt.

För att underlätta sväljningen trycker den nordliga  tomatgrodan in ögonen i ögonhålorna, detta skapar ett sug vilket gör att den kan svälja sitt byte snabbare och förbereda sig omedelbart om ett annat offer skulle råka passera förbi.

Reproduktion

Parningssäsongen inleds vanligtvis efter regnperioden, även om de har förmågan att para sig året runt. Det enda de behöver är gott om vatten för att lägga sina ägg, eftersom deras befruktning sker externt och de släpper ut båda könscellerna (ägg och spermier) i miljön för att befrukta dem.

Denna art avger en serie vokaliseringar som den upprepar oavbrutet för att locka till sig sin partner. Varje hane skyddar ett specifikt område och parar sig med alla honor inom detta område. För denna process använder den en strategi som kallas amplexus, som består av en typ av “omfamning” där båda individerna närmar sig varandra och släpper ut sina könsceller i vattnet samtidigt.

Honan kan släppa ut mellan 1 000 och 1 500 ägg i varje session. Var och en av dessa blir kläckta cirka 36 timmar senare och ger upphov till ett grodyngel. Dessa små fiskliknande yngel livnär sig på organiskt material som flyter runt i vattnet. När de har nått tillräcklig storlek genomgår de en metamorfos som förändrar hela kroppen och de får då utseendet av en vuxen groda.

Bevarandestatus

Internationella naturvårdsunionen klassificerar den nordliga tomatgrodan som en art som inte är hotad. Detta beror på att den är mycket motståndskraftig mot störningar i livsmiljön och kan föröka sig året runt. Båda dessa aspekter verkar ha hållit populationen stabil, och den verkar till och med växa.

Det här groddjurets egenskaper har gjort den till måltavla för många som gillar exotiska husdjur. Det är faktiskt relativt lätt att få den att föröka sig i fångenskap och därför har den blivit väl utbredd. Det är dock viktigt att komma ihåg det irriterande ämnet som vi berättade om tidigare och som kan orsaka inflammation. Tänk på att inte alla arter är lämpliga för fångenskap, och inte alla djurintresserade är beredda att ta hand om dem.