Kan grodor andas under vatten?

Amfibiernas dubbla liv kräver att de har vissa anpassningar till både vatten och land som minst sagt är överraskande. När vi ser grodor tillbringa stora mängder tid under vatten är det därför normalt att undra om de kan andas under vattnet.

Svaret på denna fråga har vissa nyanser, eftersom det inte är en fråga som kan lösas med ett tydligt “ja” eller “nej”. Om du vill veta mer om hur grodor andas får du inte missa den här artikeln, för den kan kanske reda ut några frågor.

Hur andas grodor?

Grodornas andningssystem förändras under hela deras liv. När de föds lever grodyngel ett liv fullständingt i vattnet och andas genom sina yttre gälar. De utbyter gas direkt med det omgivande vattnet tills de utvecklar inre gälar.

Inom några dagar efter födseln täcks grodyngelns yttre gälar av ett vävnadsveck som kallas operculum, vilket bara lämnar kvar en eller två små öppningar utåt, så kallade spirakler.

När grodan växer förändras hela kroppen genom en metamorfos, vilket gör att den tappar svansen, får lemmar och så småningom förlorar sina gälar och utvecklar lungor. Vid denna tidpunkt kan grodan gå på land utan att drunkna.

När grodorna når det vuxna stadiet har de 2 sätt att andas som gör att de kan vistas både på land och i vatten. Här kan du lära dig mer om dem.

Andning med lungor

Trots att grodor har två lungor saknar de diafragma och andningsmuskler. För att kunna andas måste de göra krampaktiga rörelser med halsen för att alstra ett luftflöde. För att göra detta använder de flesta av dessa groddjur en munpump som förflyttar luft in och ut ur kroppen. Denna process sker i två steg:

1. Grodan drar ihop buccalhåligheten och öppnar munhålan så att syresatt luft från omgivningen kan komma in i kroppen.
2. Samtidigt komprimeras lungorna och stöter ut den luft som redan har utfört gasutbytet och som bara innehåller lite syre. En del av luften stöts också ut genom näsborrarna.

Syretillförsel genom huden

Förutom lungorna har grodorna ett annat system för gasutbyte: hudandning. Amfibiernas hud är mycket genomtränglig och vaskulariserad, vilket gör att syre från omgivningen kan passera direkt till blodet.

Anuraner bär på en rad körtlar som utsöndrar en slemmig substans som håller dem fuktiga, vilket underlättar gasutbytet. Detta är anledningen till att grodor har en hal, geléliknande hud. Beroende på arten kan upp till 100 % av syreupptaget ibland ske genom överhuden.

Kan grodor andas under vatten?

Nu när vi vet lite mer om amfibiernas andningsmekanism kan vi besvara frågan i rubriken: Kan grodor andas under vatten? Svaret är jakande: tack vare hudandning kan amfibier utföra gasutbyte med vattnet de befinner sig i.

Vi måste dock göra en reservation: de flesta grodor kan inte hålla sig under vatten hela tiden. Gasutbytet genom huden är inte tillräckligt för att syresätta kroppen ordentligt, så de måste ta sig upp för att andas då och då. Annars skulle de drunkna.

Några grodarter som kan andas under vatten

Det finns mer än 6 600 arter av groddjur i världen. Var och en av dem är anpassad till förhållandena i sin omgivning, vilket resulterar i en otrolig variation av egenskaper och särdrag mellan olika arter. För att ge dig en uppfattning finns nedan några exempel på fantastiska anuraner vad gäller andning.

Titicacapadda ( Telmatobius culeus )

Den här grodan, som är endemisk i den sjö som ger den dess namn, har en grov, veckad hud som gör att den kan öka ytan för gasutbyte. Detta beror på att den uteslutande är vattenlevande (den har inga lungor) och att sjön den lever i har en låg syrehalt. Ju fler hudveck den har, desto mer O2 kan den fånga upp.

Jättepaddan i Titicacasjön är kritiskt hotad på grund av jakt av vuxna grodor och paddor.

Barbourula kalimantanensi, Borneos plattahuvade groda

Den här grodan har inte heller några lungor, och den lever i Borneos djungler i Indonesien. Den kräver rent vatten med hög syrehalt, eftersom den här grodan i grumligt eller stillastående vatten kan kvävas till döds.

Den håriga grodan ( Trichobatrachus robustus )

Även om det slående särdraget hos den här arten inte är hår i egentlig mening, är hanarna kända för att under parningssäsongen utveckla en rad hudutskott som liknar håriga fibrer. Syftet med dessa “hår” är helt enkelt att öka ytan för gasutbyte i vattnet.

Den håriga grodan har visserligen lungor, men dessa utskott är mycket vaskulariserade och hjälper den att utvinna syre ur vattnet.

Amfibiernas andningsvärld

Som du har sett kan grodor andas under vatten, men de flesta av dem är också beroende av syre från luften för att överleva. Exceptionella arter utan lungor har särskilda anpassningar för att optimera syreintaget så mycket som möjligt ur vattnet.

Även om det är en fascinerande anpassning utgör grodornas vaskulariserade och genomträngliga hud en fara för grodorna när de konfronteras med mänskliga aktiviteter i de vatten de lever i. Närvaron av föroreningar påverkar anuranerna kraftigt, eftersom deras hud lätt absorberar skadliga kemikalier och därmed är deras liv i fara.