Utrotningshot mot haren sätter arten i riskzonen

14 november, 2018

Haren är ett däggdjur som tillhör samma familj som kaninen. Det är mycket populärt att jaga den i Europa och Sydamerika. Det har blivit en av orsakerna till ett rådande utrotningshot mot haren.

Trots att de är kända för att föröka sig snabbt har antalet harar minskat avsevärt. Detta är oroväckande för miljöaktivister, och åtgärder måste vidtas för att rädda detta djur. Därför måste människan agera för att minska påverkan på harens livsmiljö.

Haren

Haren brukar väga mellan tre och fyra kg och varierar i storlek beroende på sort. Detsamma gäller för pälsens färg och längd – pälsen används för övrigt som kamouflage mot rovdjur.

Det finns cirka 80 olika sorters hardjur, eller lagomorfer som detta däggdjur heter på latin. I Sverige har vi två olika sorters harar, medan det i Amerika, Asien och Afrika, särskilt i Sydafrika, däremot finns andra sorter med speciella särdrag.

Jämfört med kaniner är harar mycket mer eleganta. De har längre ben, längre öron och är snabbare. Tack vare dessa egenskaper användes de historiskt sett som beten i greyhound-racing.

Vanor

Harar äter bara växter och grönsaker. De olika arterna av hare lever i olika miljöer: en del finns i skogar medan andra lever i dalar eller berg. Normalt sett kan de hittas på vida öppna fält.

En hare springer över ett fält

De är ensliga djur som lever i hålor under marken, och de samlas endast i grupp när det är parningssäsong. Trots att de kan verka vara väldigt snabba så är de lätta byten för örnar och lodjur, och det beror på deras sätt att samla in mat. De är även en favoritföda för rävar och vargar.

Harar brukar även vara väldigt vanligt förekommande i jordbruksområden, där de betraktas som skadedjur eftersom de förstör skördarna. 

Varför finns det utrotningshot mot haren?

Det finns många orsaker till detta utrotningshot mot haren. De flesta av orsakerna är relaterade till människosläktets påverkan på ekosystemet. Huvudorsakerna är:

  • Jakt. Detta är den främsta orsaken till utrotningshot mot haren. Även om del länder har vidtagit åtgärder för att kontrollera sporten fortsätter harar att falla offer för urskillningslös jakt.
  • Förändringar i livsmiljön – som en konsekvens av boskap och jordbruk.
  • Aktiviteter som förbereder landsbygden för boskap har tvingat harar att söka efter andra ställen att leva på, och där är det svårare för dem att överleva.
  • Användningen av bekämpningsmedel har också haft en inverkan på vårt rådande utrotningshot mot haren.
  • Kemiska produkter och fällor orsakar också en nedgång i antal.
  • Utrotningsåtgärder. I vissa länder betraktas hardjur som skadedjur, särskilt i jordbruksområden. Detta har fått folk att vidta åtgärder för att utrota dem, vilket i sin tur orsakar permanenta skador på ekosystemet.
En hare sitter på en åker

Så kan vi stoppa utrotningshot mot haren

  • Strikta jaktregleringar. Även om många länder har lagar kring djurjakt är det viktigt att kontrollera att de efterföljs.
  • Alla former av urskillningslös jakt förändrar ekosystemets naturliga cykel. Genom att minska antalet hos en art förändrar vi matvanorna hos andra djur, till den punkt att de också riskerar att bli utrotade.
  • Bevara livsmiljön. Det är viktigt att begränsa de områden som används till jordbruk, oavsett om det gäller grödor eller boskap, likaledes som det är viktigt att hålla avstånd till hjordar för att undvika spridning av sjukdomar.
  • Ett annat problem är att boskap äter buskar. Harar använder buskar som skydd och tillflykt från rovdjur.
  • Kontakten med andra arter har gjort harar mer benägna att utveckla sjukdomar.
  • Hjälp fortplantningen. En hare producerar mellan tre och nio ungharar per kull och kan få upp till fyra kullar per år. Utvecklingen av harfarmar har bidragit till att minska risken för utrotning.