Trollsländor: allt om dessa mytomspunna insekter
Skriven och verifierad av Advokat Francisco María García
Trollsländor är utan tvekan fascinerande insekter. De har lockat människors fantasi sedan urminnes tider och är protagonister i många myter, trosuppfattningar och mytologiska historier som har påverkat folks föreställningsvärld i århundraden. Nedan kan du lära dig mer om den här storvingade insekten och vilken påverkan den har på mänsklig kultur.
Trollsländor: påfallande morfologiska drag
Idag finns det fler än 5,500 olika sorters trollsländor som vi känner till. Forskare uppskattar att de uppstod för 300 miljoner år sedan. Det innebär att de fanns före den mänskliga civilisationen och att de är äldre än dinosaurierna.
De här varelserna har en tunn och lång mage, och deras stora runda ögon rör nästan vid varandra. Deras okulära morfologi ger den en privilegierad syn som har 360 graders synfält. Trollsländor har sex ben som är täckta med pyttesmå hår som hjälper dem att fånga sitt byte. Hos vissa arter kan deras fyra stora, slående vingar vara upp till 19 cm långa.
Kost
Trollsländor är väldigt effektiva köttätande rovdjur, och de bidrar naturligt till att kontrollera populationen av mygg och andra insekter. De kanske är små, men de är utmärkta jägare som befinner sig på toppen av insekternas näringskedja. Tack vare sin otroliga kvickhet och luddet på sina ben kan de fånga insekter i luften.
Rollen som trollsländorna spelar i ekosystemet hjälper människor en hel del. En minskning i deras antal skulle inte bara vara riskfyllt för balansen i ekosystemet, utan även för vår hälsa.
Livsmiljö
Den övervägande majoriteten av de olika sorterna av trollsländor återfinns i varma miljöer, mestadels i tropiska eller subtropiska regioner. De återfinns dock på alla kontinenter, förutom på Nordpolen och Antarktis. Tiden de levt på jorden är bevis på deras motståndskraft och anpassningsförmåga.
Hur trollsländor flyger
Trollsländor är även kända för sin stora kvickhet och resistans när de flyger. De har små ringar på magen som hjälper dem att driva sina kroppar och få kraft och fart när de flyger.
Deras lätta och långa struktur, tillsammans med deras fyra kraftfulla vingar och ringar, låter dem nå höga hastigheter. En trollslända kan flyga oavbrutet i flera timmar utan att underskrida 60 km/h. De kan också lyfta snabbt utan att behöva några externa impulser.
Fortplantning
Trollsländor lever en stor del av sina liv nära vatten eftersom det är där de förökar sig. Hanarna slåss ofta för att “vinna” en hona till sitt territorium. Efter det att han har krönts till vinnare måste han beskydda sin maka medan hon lägger äggen i vattnet.
Varje trollsländas liv börjar i vattnet i form av en vattennymf. Under det här levnadsstadiet andas de med gälar och livnär sig på maskar och grodyngel. De har också en sorts mask med stora huggtänder för att fånga sitt byte. Det här stadiet varierar i enlighet med arten av trollsländor. Normalt sett mellan några få veckor upp till åtta år.
När nymferna går igenom förvandlingsprocessen så byter de skinn, mask och huggtänder för att kunna bli en vuxen trollslända. De flesta trollsländor har ett kort vuxenliv, bara några få veckor.
Trollsländans betydelse i populärkulturen
I den traditionella nordamerikanska kulturen ansågs trollsländan vara en symbol för förvandling och återfödelse. Därför associeras de ofta med reinkarnation och de dödas själar. Det finns även totempålar med dessa insekter som representerar styrka och välstånd.
Det burmesiska folket brukade utföra en återkommande ritual av att kasta trollsländor i vattnet runt sina bosättningar. Idag tror folk att deras syfte var att kontrollera myggpopulationen för att skydda sig mot spridningen av gula febern och malaria. I den nordamerikanska mytologin innebär denna ritual beskydd.
Dessutom har deras flygsätt och färgerna som reflekteras på deras stora vingar genererat stor fascination i många civilisationer. Deras förmåga att överleva de stora förändringarna genom tiden är en stor inspiration för den mänskliga existensen.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Barrera-Escorcia, H., Villeda-Callejas, M. P., & Lara-Vázquez, J. A. (2006). El vuelo de las libélulas y su utilización en la tecnología. Revista Chapingo. Serie Ciencias Forestales y del Ambiente, 12(1), 31-37. https://www.redalyc.org/pdf/629/62912104.pdf
- Herrera, T., Gavira, O., & Blanco, F. (2009). Habitantes del agua Odonatos. Agencia Andaluza del Agua. Consejería de Medio Ambiente. Junta de Andalucía. https://www.juntadeandalucia.es/medioambiente/portal_web/agencia_andaluza_del_agua/participacion/publicaciones/odonatos/odonatos.pdf
- Jara, F. G., & Muzón, J. (2022). El mundo de las libélulas y su rol en los ecosistemas. Desde La Patagonia. Difundiendo Saberes, 10(16), 36–43. https://revele.uncoma.edu.ar/index.php/desdelapatagonia/article/view/3871
- Kundanati, L., Das, P., & Pugno, N. (2019). Prey capturing and feeding apparatus of dragonfly nymph. BioRxiv. https://www.biorxiv.org/content/10.1101/536805v1
- Ramírez, Alonso. (2010). Capítulo 5: Odonata. Revista de Biología Tropical, 58(S4), 97-136. https://www.scielo.sa.cr/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0034-77442010000800005
- Bremmer, J. (2003). El Concepto del Alma En La Antigua Grecia. Siruela. https://books.google.es/books?id=3NarBO57m9QC&dq=libelula+reencarnaci%C3%B3n+alma+muertos&lr=&hl=es&source=gbs_navlinks_s
- Cannell, A. E. R. (2018). The engineering of the giant dragonflies of the Permian: revised body mass, power, air supply, thermoregulation and the role of air density. The Journal of Experimental Biology, 221(Pt 19), jeb185405. https://doi.org/10.1242/jeb.185405
- Rowe, R. (2020). History of dragonfly flight. International Journal of Odonatology, 23(1), 9-11. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/13887890.2019.1682852
- Sánchez-Herrera, M., & Ware, J. (2012). Biogeography of dragonflies and damselflies: highly mobile predators. En Lawrence, Stevens (Ed.). Global Advances in Biogeography, (291-306). https://www.researchgate.net/publication/224829536_Biogeography_of_dragonflies_and_damselflies_the_highly_mobile_predators
- Stoks, R., & Cordoba-Aguilar, A. (2012). Evolutionary ecology of Odonata: a complex life cycle perspective. Annual review of entomology, 57, 249-265. https://www.annualreviews.org/doi/abs/10.1146/annurev-ento-120710-100557
- Serrano-Meneses, M. A. (2015). Libélulas y caballitos del diablo de Tlaxcala. Editorial: Universidad Autónoma de Tlaxcala. Capítulo 1, 8-32. https://www.researchgate.net/publication/282673041_Libelulas_y_caballitos_del_diablo_de_Tlaxcala
- Torralba-Burrial, A. (2015). Clase Insecta. Orden Odonata. Revista IDEA-SEA, 41, 1-22. http://sea-entomologia.org/IDE@/revista_41.pdf
- Wakeling, J. M., & Ellington, C. P. (1997). Dragonfly flight. III. Lift and power requirements. The Journal of experimental biology, 200(3), 583-600. https://journals.biologists.com/jeb/article/200/3/583/19131/Dragonfly-Flight-III-Lift-and-Power-Requirements
- Wakeling, J. M., & Ellington, C. P. (1997). Dragonfly flight. II. Velocities, accelerations and kinematics of flapping flight. The Journal of Experimental Biology, 200(3), 557-582. https://journals.biologists.com/jeb/article/200/3/557/19134/Dragonfly-flight-II-Velocities-accelerations-and
Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.