Lär känna nakensnäckan - havets juvel

Våra hav representerar det mest varierande ekosystem som finns i världen. De vattenlevande varelserna som bor i världens vattenmassor har en enorm mångfald av färger, former, sätt att finna föda och försvarsmekanismer för att säkerställa sin överlevnad. Denna miljö är hem för de mest fascinerande och sällsynta organismerna du kan föreställa dig. Från transparenta varelser till djuphavsfiskar med organ som avger ljus. Men idag vill vi berätta om en organism som kallas havets juvel: nakensnäckan.

Havssniglar

Nakensnäckor är populärt mer kända som sniglar. De är blötdjur, precis som musslor och bläckfiskar, av klassen gastropoda och de bor på havsbotten. Artens engelska namn, nudibransch, betyder “nakna gälar” och det kommer utav att dessa djur har sina gälar på utsidan av kroppen. De sitter i en form som påminner om fjädrar på ryggen.

Allmänna egenskaper hos havets juvel

De viktigaste egenskaperna hos dessa varelser är de olika färgerna och formerna de har. Under larvstadiet har dessa organismer ett embryonalt skal som de förlorar som vuxna.

Därför har de vuxna individerna inte heller ett hårt skal och liknar mest de vanliga sniglar som vi alla har sett någon gång. De rör sig tack vare en muskelfot som släpper ut ett slemämne som gör att de kan stödja sig själva och röra sig runt på underlaget.

Även om dessa djur är blinda använder de sina ögon för att skilja ljus från mörker. Samtidigt har de två antenner som kallas rhinoforer. Dessa “horn” fungerar som sensoriska organ och tillåter dem inte bara att upptäcka mat utan också att hitta andra nakensnäckor att para sig med.

På grund av att de saknar skal, vilket andra arter använder som skydd, har dessa organismer varit tvungna att utveckla andra tekniker för att försvara sig mot rovdjur. Till exempel utsöndrar de ett särskilt giftigt ämne och vissa arter är mycket giftiga.

Storlek och naturlig hemvist för nakensnäckan

Normalt lever dessa varelser fästa vid havsbotten. Det finns även arter som är pelagiska, vilket innebär att de rör sig i de grundare saltvattensområdena. När det gäller storleken kan det variera ganska mycket då det finns nakensnäckor som bara är några millimeter långa, medan andra arter nästan blir uppåt 40 centimeter.

Fortplantning och föda

Dessa blötdjur är hermafroditiska varelser. Det vill säga att de är både honor och hanar samtidigt. De behöver dock en annan individ för att kunna fortplanta sig och när de hittar en annan kan de befrukta varandra.

Nakensnäckan kan lägga miljontals ägg, vilket ökar deras chanser att överleva.

Nakensnäckans kost är baserad på att äta andra ryggradslösa djur, vilket gör dem till köttätare. Observationer har också visat att de inkluderar alger och koraller i kosten och till och med äter andra nakensnäckor eller deras ägg. De fångar sitt byte med rivtungan (radula), vilken är en slags tungliknande struktur med små tänder på. Den återfinns just i mynningen eller munnen på nakensnäckan.

Vissa arter ackumulerar stickceller från polyper eller så kallade spikler ifrån svampdjur. De införlivar dem i sin egen kropp och kan senare använda dem för att försvara sig.

Mångfald av färger och former – havets juvel

Det finns mer än 3000 kända arter av nakensnäckor och de koloniserar alla planetens hav, både i varmt och kallt vatten och på olika djup. Men forskare spekulerar i att det finns ytterligare 3000 arter som de helt enkelt ännu inte har upptäckt.

Det som utmärker sig mest med dessa varelser är mångfalden av former (de kan vara släta eller grova, platta eller köttiga och långa eller korta) och också den färg de har. Vi måste dock vara försiktiga med dessa underverk i det marina ekosystemet, för den här kromatiska variationen är till för att varna oss. De vill med starka färger och former berätta att de flesta är giftiga.

Därmed utgör dessa djur ett tydligt exempel på aposematism. Det är ett försvarssystem där en avskräckande egenskap är relaterad till en varningssignal. Dessutom har de flera strukturer och egenskaper som hjälper dem att gå obemärkt förbi de rovdjur som är ute efter dem:

• Homokrom. Nakensnäckans form och färg gör att de kan kamouflera sig bland vattenväxter och i den miljön de befinner sig.
• Spikler. Dessa nålliknande kroppsförlängningar hjälper dem att försvara sig. De kan förvärva dem från svamparna de äter.
• Utsöndring av giftiga biologiska ämnen, vilket gör dem giftiga.
• De smakar illa. Detta lär rovdjur som har smakat på dem att inte äta dem.

Några roliga fakta om nakensnäckan, havets juvel

Inom gruppen av nakensnäckor finns det många olika arter. Till exempel är vissa ofarliga men de kan imitera färgen eller formen av giftiga arter för att verka farliga:

• Glaucus atlanticus (violsnäckan): Den blå violsnäckan har en fantastisk färg och ett mycket konstigt utseende. Den är dock den dödligaste arten som finns.
• Elysia chlorotica (sammetssnigeln): Den här arten kan utföra fotosyntes tack vare kloroplaster av alger som den äter. Med solenergi utför kloroplaster fotosyntesen och nakensnäckan livnär sig sedan på produkterna av densamma.
• Ceratosoma gracillimum: Denna indonesiska variant lever i symbios med en kräftdjursart (Periclimenes imperator) som håller den ren. I utbyte transporterar nakensnäckan runt kräftdjuret och gör det lättare för denne att hitta föda.

Havets juvel är en vacker syn

Vi förstår snart att det marina ekosystemet är det mest varierande som finns. Och av alla organismer som lever i det (trots att de använder kamouflagemetoder) går nakensnäckan verkligen inte obemärkt förbi. Dessa juveler från havet är en oerhört vacker syn.

Tack vare heterogeniteten i deras utseende, former och färger är de verkligen unika varelser. Deras egenskaper visar att i slutändan är storleken inte ett hinder om ett djur har de mest effektiva strategierna och de mest övertygande försvarsmekanismerna.

Avslutningsvis vill vi betona att samma metoder som gör det möjligt för dem att förbli obemärkta också gör det svårt att hitta och identifiera dessa juveler i havet.