Vet du varför katter slåss?
Du har kanske bevittnat reella gatustrider mellan katter. Om du har fler än en katt har du kanske till och med varit med om sådana slagsmål i ditt eget hem, och då vet du att du själv kan drabbas om du lägger dig emellan. Men varför slåss egentligen katter?
Varför slåss katter?
Katter kan slåss av flera olika anledningar, men dessa kan i allmänhet reduceras till två huvudsakliga skäl: revirstrider och slagsmål om en hona. Katter är mycket territoriella och har en stark kampinstinkt. Om de kämpande katterna är dina egna kan du försöka undvika territoriellt baserade stridigheter genom att tillhandahålla separata kattlådor, och matskålar på olika ställen i huset samt se till att du ger dem båda samma uppmärksamhet.
Slagsmål mellan dina katter bör stoppas så snart som möjligt genom att använda godbitar för att förstärka goda beteenden. Om slagsmålet är mot en grannkatt sker det vanligtvis mellan okastrerade katthanar, vilket förvärrar allvarlighetsgraden markant.
Vilka typer av aggressivt beteende kan katter uppvisa?
Katter kan uppvisa olika typer av aggressivt beteende.
Om aggressionen är territoriell kan katten vara aggressiv mot vissa katter och tolerant mot andra. Typiska beteenden för den här typen av aggression är bland annat jakt, bakhåll, väsningar och högljutt jamande. Den aggressiva katten kan till och med försöka hindra den andra katten från att få tillgång till platser som dess kattlåda eller säng. Även om hanar oftare är mer aggressiva så kan honkatter vara lika aggressiva som hanarna i vissa fall då det gäller territoriella frågor.
Hankatter kan dock slåss mot varandra just för att de är hanar, och då slåss de om en hona, för en högre plats i hierarkin eller för att försvara sitt revir. Att en katt hotar en annan kan man se genom att den angripande katten förföljer den andra, och stirrar med kutig rygg och uppborrad päls. Om den andra katten inte vänder sig om kommer ett slagsmål att uppstå.
En tredje form av aggression är en defensiv aggression. Detta inträffar när en katt försöker skydda sig mot ett annat djur eller en människa som den tror att den inte kan fly från. Det kan inträffa vid bestraffning eller hot om bestraffning från ägaren, en attack eller ett försök till attack från en annan katt eller någon annan händelse som får katten att känna sig hotad eller rädd.
Den defensiva hållning som katten intar under dessa omständigheter är att huka sig ner med svansen och tassarna under kroppen, trycka öronen mot skallen och rulla sig något åt sidan. Att närma sig en katt i denna hållning kan få den att känna sig mer hotad och orsaka en attack.
Katter kan rikta sin aggression mot ett annat djur eller en annan person, även om de inte provocerade fram attacken, bara för att de känner sig hotade eller nervösa. Även om din avsikt är att trösta katten kan den angripa dig för att den är nervös för något annat.
Om din katt ofta angriper andra bör du rådfråga din veterinär, eftersom din katt kan vara sjuk och kan låta sin stress gå ut över andra.
Hur skiljer jag på två katter som slåss?
Tänk inte ens på att gå in i mitten av slagsmålet eller röra vid dem medan de slåss, eftersom du kan bli skadad. För att skilja två kämpande katter åt bör du skrika eller klappa i händerna så nära slagsmålet som möjligt, eller använda en vattenstråle mot katterna.
Kort sagt bör det vara något som distraherar deras uppmärksamhet. Du får under inga omständigheter kasta föremål på katterna eller fysiskt slå eller röra vid dem, för då tror de att du vill delta i slagsmålet. När du väl har separerat dem bör du få dem att slappna av och sedan trösta dem var för sig.
Räkna inte med att dina katter ska lösa sina problem på egen hand. Du bör vara den som medlar mellan dem, letar efter orsaken till problemet och hittar lösningar för att förhindra att det händer igen. Framför allt ska du inte röra eller straffa dem när de bråkar, eftersom du bara förvärrar bråken. Och du får under inga omständigheter ta hem fler katter till ditt hus.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Arroyo, P. (2005) Métodos de esterilización en gatos. Anatomía aplicada de los pequeños animales. Recuperado el 29 de enero de 2022, disponible en: https://www.uco.es/organiza/departamentos/anatomia-y-anat-patologica/peques/curso01_05/esteriliza2.pdf
Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.