Logo image
Logo image

Hornhinnesår hos katter: Orsaker, typer och behandling

5 minuter
Hornhinnesår hos katter anses vara den vanligaste okulära åkomman hos denna art. Ta reda på allt du behöver veta för att ta hand om din katt på bästa sätt.
Hornhinnesår hos katter: Orsaker, typer och behandling
Sebastian Ramirez Ocampo

Skriven och verifierad av Veterinär och zootekniker Sebastian Ramirez Ocampo

Senaste uppdateringen: 21 januari, 2024

Sår på hornhinnan hos katter är en av de vanligaste ögonåkommorna inom veterinärmedicinen. Enligt forskning publicerad i Revista de Investigaciones Veterinarias del Perú under åren 2014 till 2020 är hornhinneår den mest rapporterade åkomman hos katter, endast följt av konjunktivala sjukdomar.

Med tanke på synorganens betydelse är det viktigt att kattägare känner till de viktigaste orsakerna, symtomen och typerna samt hur man behandlar hornhinnesår hos katter. Detta för att kunna ta hand om ditt husdjur så snabbt som möjligt. Fortsätt läsa och lär dig alla aspekter som rör denna ögonåkomma.

Vad är hornhinnesår och vilka är deras orsaker?

Hornhinnan är en genomskinlig struktur vars viktigaste funktion är att förhindra att främmande kroppar, mikroorganismer och kemiska ämnen kommer in i ögat. Den spelar också en grundläggande roll för synen.

Den har funktionen att kontrollera fokus och ljusets inträde i ögat för att man ska kunna se bilder tydligt. Den består av ett yttre epitelskikt, stroma, Descemets membran och ett inre endotelskikt.

I kliniska termer kan ett sår definieras som en förlust av kontinuiteten i ett eller flera hornhinneskikt, vilket förändrar integriteten och funktionaliteten hos detta skyddande membran. I allmänhet uppvisar patienter med detta tillstånd tecken på smärta och obehag i ögonen, och därtill en markant opacitet av hornhinnan, enligt en studie publicerad i Electronic Journal of Veterinary Medicine.

Some figure
Hornhinneår är en vanlig åkomma hos katter

Det finns flera faktorer som bidrar till bildandet av hornhinnesår hos katter, bland annat utstående ögon, utomhusaktiviteter och samexistens med andra kattdjur. Likaså visar ovanstående studie att följande är de främsta orsakerna till utvecklingen av denna okulära åkomma hos katter:

  • Traumatiska skador: Som ordet antyder orsakas dessa av slag, repor och kontakt mellan hornhinnan och främmande kroppar eller kemiska ämnen.
  • Virussjukdomar: En av de främsta orsakerna till sår i kattens öga är infektion med felint herpesvirus typ 1.
  • Associerade okulära sjukdomar: Okulära sjukdomar som keratoconjunctivitis sicca eller torra ögon, distichiasis och ektopiskt cilium ger alla en predisposition för att utveckla hornhinnesår.

Läs också: 6 vanliga orsaker till ögonproblem hos katter

Typer av hornhinnesår hos katter

Beroende på skadans djup, utveckling och omfattning kan man klassificera såren som enkla eller komplicerade:

Enkla sår

Enkla sår är lesioner som endast påverkar det yttre hornhinneepitelet och ytan av stroma. De orsakas vanligen av främmande kroppar, trauma, torra ögon, kemiska irriterande ämnen, virusinfektioner som herpesvirus-1 och kirurgiska ingrepp där ögat inte smörjs ordentligt.

Denna typ av sår är mycket smärtsamma och drabbade djur uppvisar följande symtom:

  • Blefarospasm
  • Överdriven tårbildning
  • Sammandragning av pupillen
  • Känslighet för ljus
  • Ödem i hornhinnan

Diagnosen av ytliga enkla sår ställs genom topisk applicering av färgämnen som t.ex. fluorescein. Därtill kan läkaren utföra en fullständig bilateral oftalmologisk undersökning. Denna kan kompletteras med undersökningar som Schirmers test, som utvärderar tårproduktionen i ögat.

Komplicerade sår

Komplicerade sår är sådana som uppvisar avvikelser i läkning, infektiösa processer, förekomst av cellinfiltrat och sådana som äventyrar mer än hälften av hornhinnans strukturer. Dessa typer av lesioner omfattar följaktligen infekterade sår, indolenta sår, descemetoceles och perforerade lesioner. Nedan förklarar vi närmare vad dessa är.

Infekterade sår

Dessa uppstår när ett sår på hornhinnan blir kontaminerat av opportunistiska patogener, vanligtvis bakterier. Enligt en studie publicerad i Veterinary Clinics of North America: Small Animal Practice kan dessa mikroorganismer skapa en ökning av sårets bredd och djup, eftersom vissa bakterier, t.ex. Pseudomonas, utsöndrar proteolytiska enzymer som påverkar hornhinnans strukturer.

För att identifiera den infekterande mikroorganismen använder man metoder som cytologi, odlingar och antibiogram av prover tagna från hornhinnevävnaden.

Indolenta sår

Dessa är som lesioner med epiteltillväxt, men utan vidhäftning av epitelet till stroma eller epitelets basalmembran. Det vill säga det pågår en läkningsprocess som inte är helt avslutad. Därför är dessa lesioner som ständigt återkommer. Hos katter är de förknippade med infektion med felint herpesvirus typ 1.

Under den akuta fasen kan tecken som blefarospasm, överdrivet tårflöde och ljuskänslighet förekomma. När skadan blir kronisk visar katterna dock inga tecken på smärta eller obehag.

Some figure
Komplicerat hornhinnesår hos en katt.

Läs också: Hornhinnesår hos hundar: tips och behandlingar

Descemetocele

När såren har förstört epitelskiktet och stroma har nått Descemets membran uppstår en allvarlig lesion som äventyrar ögats integritet och som kallas “descemetocele”. Denna typ av sår innebär en medicinsk nödsituation eftersom det finns en risk för okulär perforering. Tecken på allvarlig uveit, cellinfiltrat och små eller inga smärtsymptom kan förekomma.

Perforerade lesioner

Perforerade lesioner beror på trauma, descemetoceles, svåra infektioner eller sekretion. Kliniska tecken på detta är blåsarospasm, purulent eller seröst ögonflöde, hornhinneödem, kollapsad främre kammare och irisprolaps, med efterföljande förlust av ögat om katten inte får snabb behandling.

Behandling av hornhinnesår hos katter

Behandlingen av dessa okulära åkommor bör baseras på skadans svårighetsgrad, komplexitet och omfattning. Å ena sidan behandlas enkla eller ytliga sår med antibiotikapreparat, antiinflammatoriska medel och topiska analgetika.

Det är viktigt att notera att kortikosteroidmedicin är kontraindicerat, eftersom de stör hornhinnans läkningsprocess och dess försvarsmekanismer.

Å andra sidan behandlas mer komplicerade sår vanligen kirurgiskt eller med andra typer av läkemedel. Exempelvis har tekniker som grid keratotomi, slipning av såret med diamantborr, konjunktival flap och autologa membranimplantat fungerat bra vid behandling av dessa fall.

Dessutom har trombocytrik plasma och applicering av stamceller visat positiva resultat vid behandling av ögonsår hos kattdjur.

En åkomma som förtjänar uppmärksamhet

Som du har sett är hornhinnesår inte en åkomma som man ska ta lätt på. Det är viktigt att du är snabb på att uppmärksamma alla tecken på ögonsmärta hos ditt husdjur, för att kunna behandla hornhinnan i tid och förhindra att det utvecklas till djupare eller mer komplicerade lesioner.

Kom ihåg att vara särskilt uppmärksam om din katt är mycket utomhus, eftersom slagsmål med andra djur vanligtvis orsakar denna typ av åkomma. Det är en fördel att besöka din veterinär regelbundet för att hålla ditt kattdjur friskt.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  1. Anastassiadis, Z., Bayley, K., & Read, A. (2022). Corneal diamond burr debridement for superficial non-healing corneal ulcers in cats. Veterinary ophthalmology, 25(6), 476-482. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/vop.13026
  2. Baraboglia, D. (2009). Uso de la fluoresceína en la practica clínica veterinaria. Revista electrónica de veterinaria, 10 (3). https://www.redalyc.org/pdf/636/63617318012.pdf
  3. Farghali, H. A., AbdElKader, N. A., AbuBakr, H. O., Ramadan, E. S., Khattab, M. S., Salem, N. Y., & Emam, I. A. (2021). Corneal Ulcer in Dogs and Cats: Novel Clinical Application of Regenerative Therapy Using Subconjunctival Injection of Autologous Platelet-Rich Plasma. Frontiers in veterinary science, 8, 641265. https://doi.org/10.3389/fvets.2021.641265
  4. Giuliano E. A. (2004). Nonsteroidal anti-inflammatory drugs in veterinary ophthalmology. The Veterinary clinics of North America. Small animal practice, 34(3), 707–723. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0195561603001815?via%3Dihub
  5. Gould, D. (2011). Feline Herpesvirus-1: Ocular manifestations, Diagnosis and Treatment options. Jorunal of Feline Medicine and Surgery, 13 (5). https://journals.sagepub.com/doi/10.1016/j.jfms.2011.03.010?url_ver=Z39.88-2003&rfr_id=ori:rid:crossref.org&rfr_dat=cr_pub%20%200pubmed
  6. Hartley C. (2010). Treatment of corneal ulcers: what are the medical options?. Journal of feline medicine and surgery12(5), 384–397. https://journals.sagepub.com/doi/10.1016/j.jfms.2010.03.012?url_ver=Z39.88-2003&rfr_id=ori:rid:crossref.org&rfr_dat=cr_pub%20%200pubmed
  7. Hugues, B., & Torres, M. (2022). Enfermedades del sistema ocular diagnosticadas en perros y gatos de La Habana, Cuba. Periodo 2014-2020. Revista de Investigaciones Veterinarias del Perú, 33. http://www.scielo.org.pe/scielo.php?pid=S1609-91172022000200013&script=sci_arttext
  8. Jégou, J. P., & Tromeur, F. (2015). Superficial keratectomy for chronic corneal ulcers refractory to medical treatment in 36 cats. Veterinary ophthalmology, 18(4), 335–340. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/vop.12153
  9. La Croix, N. C., van der Woerdt, A., & Olivero, D. K. (2001). Nonhealing corneal ulcers in cats: 29 cases (1991-1999). Journal of the American Veterinary Medical Association, 218(5), 733–735. https://avmajournals.avma.org/view/journals/javma/218/5/javma.2001.218.733.xml
  10. Mezzadri, V., Crotti, A., & Nardi, S. (2021). Surgical treatment of canine and feline descemetoceles, deep and perforated corneal ulcers with autologous buccal mucous membrane grafts. Veterinary ophthalmology, 24(6), 599-609. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC9292918/
  11. Moore, P. (2005). Feline corneal disease. Clinical Techniques in Small Animal Practices, 20 (2), 83-93. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1096286704001082?via%3Dihub
  12. Telle, M. R., & Betbeze, C. (2022). Corneal Surgery in the Cat: Diseases, considerations and techniques. Journal of feline medicine and surgery, 24(5), 429–441.https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/1098612X211061049
  13. Trujillo, D., Guimaraes, P., Andrade, A., & Hernandez, F. (2017). Manejo de úlceras corneales en animales domésticos: revisión de literatura. Revista electrónica de veterinaria, 18 (12). https://www.redalyc.org/pdf/636/63654640004.pdf
  14. Whitley R. D. (2000). Canine and feline primary ocular bacterial infections. The Veterinary clinics of North America. Small animal practice30(5), 1151–1167. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0195561600050129?via%3Dihub

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.