Vad händer med min hund vid skilsmässa?
Har du funderat på vad som skulle hända med din hund vid skilsmässa eller separation? Har du diskuterat frågan med din partner? Det är viktigt att ni tänker på det, oavsett om en separation är på gång eller inte.
Husdjur är fullt medvetna om känslomässiga problem och förändringar i hemmets atmosfär, och de agerar utifrån det.
Många djur vars ägare går igenom en separation eller skilsmässa blir ledsna, deprimerade och kan även ändra sina beteenden. De kan skälla hela dagarna, tugga på allt de hittar eller till och med kissa på soffan.
De kan även utveckla nervösa, självdestruktiva vanor, som att tugga på sin egen svans.
Hundar påverkas kraftigt av separation eller skilsmässa
Hundar mår dåligt när deras ägare separerar; de är ju ändå familjeorienterade varelser! De gillar sin rutin och att ha alla medlemmar av sin “flock” i närheten – det ger dem sinnesfrid.
Katter är å andra sidan mer territoriella – de påverkas mer av platsbyten och att tvingas anpassa sig till nya utrymmen.
Vem får min hund vid skilsmässa?
Oavsett vad ni har för anledningar att separera eller skilja er så är det väldigt viktigt att ni kommer överens om vad som kommer hända med husdjuret ni adopterade tillsammans.
Det är långt ifrån samma sak som att fördela möbler eller sälja era ägodelar.
Om ni inte kan komma fram till en överenskommelse på egen hand kan ni alltid låta en domare välja vem hunden ska bo med.
Försök dock först bestämma det själva. Rättssystemet tar lång tid och kostar pengar, och resultatet är inte alltid rättvist.
Separation och vårdnaden av en hund
Först och främst är det bra om du lär dig lite mer om husdjurs status som “lös egendom” i Sverige.
Det innebär att en hund vid skilsmässa tillämpas samma bestämmelser som rör andra ägodelar i hushållet.
Dvs. är det den som står som ägare på köpeavtalet som får hunden om inte annat har avtalats mellan er under äktenskapet, exempelvis genom ett äktenskapsförord.
Det finns två sätt att lösa situationen: ni kan välja att dela på vårdnaden av hunden, precis som med ett barn, eller att bara en av er får behålla den.
Delad vårdnad
Om man inte har någon överenskommelse angående vem som ska få hunden kan en domare i vissa länder nu tilldela delad vårdnad.
Domaren kommer då att bestämma i vilket hus hunden kommer att bo och när den andra parten kan besöka den.
Hunden kan få hembesök eller behöva lämna huset; det beror helt på situationen. Vissa väljer till och med att ta med huden på utflykter, eller väljer att byta vem hunden bor hos veckovis eller månadsvis.
Tänk på att förändringar i miljö och rutin är väldigt stressigt för djur. Det rekommenderas inte för katter, som är extremt känsliga för just den här sortens förändring.
Ensam vårdnad
Att tilldela vårdnad är inte alltid en fredlig process. Ibland måste domaren vara den som bestämmer vem som får behålla en hund, katt eller ett annat husdjur. Men vad är det som väger in?
Domaren kommer att väga in vem som:
- Köpte djuret
- Tar mest hand om djuret
- Har mest plats hemma
- Spenderar mest tid hemma
Ett annat problem uppstår om det även finns barn med i hushållet. I så fall får djuret ofta följa med barnen.
I många fall är det mamman som får vårdnad om barnen för att inte rubba deras rutin, och även för att undvika separationstrauma. Allt detta väger domaren in i bedömningen.
Överklaga beslutet
Det betyder förstås inte att den andra parten inte kan överklaga beslutet. De kan även försöka bevisa fysisk eller psykisk misshandel eller försummelse, eller att vårdnadshavaren inte kan garantera djurets hälsa.
Det är mycket som måste lösas vid en separation eller skilsmässa. Vem som får vårdnad över familjens husdjur är något av det svåraste, eftersom det handlar om en levande varelse och inte ett objekt.
Så ett bra sätt att välja vem hunden eller katten borde stanna hos är genom att titta på vem djuret tillbringar mest tid med och är mest fäst vid.
Det är inte lätt, men vi måste försöka se på saken ur våra djurs perspektiv.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Gómez G., L. F., Atehortua H., C. G., & Orozco Padilla, S. C. (2007). La influencia de las mascotas en la vida humana. Revista Colombiana de Ciencias Pecuarias, ISSN-e 0120-0690, Vol. 20, No. 3, 2007, Págs. 377-386.
Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.